På fredagen skulle Libyen gå till val men nu har landets valkommitté och parlament beslutat att det måste skjutas upp med en månad. Det har in i det längsta funnits tvivel kring om presidentvalet skulle kunna hållas enligt planen men risken är stor att spänningarna i landet nu ökar.

Av Bella Frank

LIBYEN | Kommentatorer har pekat på att landet har befunnit sig i ett dilemma där beslutet om att antingen hålla det som planerat den 24 december eller skjuta upp det skulle komma att ifrågasättas. I september i år antogs två vallagar som har varit omstridda.

Flera presidentkandidater är likaså omstridda vilket har inneburit att valkommittén inte har kunnat presentera en slutgiltig lista över vilka som skulle tillåtas ställa upp – med resultatet att det inte funnits tid för valkampanj. Nu föreslås att valet skjuts upp till den 24 januari 2022, men det är osäkert om det kommer att accepteras av alla aktörer, rapporterar The Guardian.

Bland kandidaterna finns Khalifa Haftar som med bas i staden Benghazi i östra Libyen genomförde en militär offensiv mot den FN-erkända regeringen i Tripoli i väst i 18 månader, och Saif al-Islam Gaddafi, den tidigare diktatorn Muammar Gaddafis son. Båda har anklagats för krigsbrott och Khalifa Haftar har också bara temporärt lämnat sin post som befälhavare över Libyan National Army – en samling militärer och miliser där även legosoldater och salafister har ingått.

En annan kontroversiell, men populär kandidat som såg ut kamma hem flest röster, är Abdul Hamid Dbeibah, premiärminister för övergångsregeringen. Ett krav inför hans utnämning som ledare för övergångsregeringen i februari 2021 var att han inte skulle ställa upp i valet.

Landets representanthus ska mötas den 27 december och inför det ska Stephanie Williams, FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för Libyen, hålla ett videomöte med den kommitté som förra året etablerades för att välja en övergångsregering, Libyan Political Dialogue Forum (LPDF). För många libyer är det viktigt att valet blir av inom kort – intresset för att delta i valet är stort med 2,8 miljoner som under hösten har registrerat sig för röstkort.

– Vad det senaste året har gjort klart, och framför allt de senaste månaderna, är att det finns ett stort intresse för valet, sade Mary Fitzgerald från Middle East Institute på ett seminarium av the Atlantic Council nyligen och hon jämförde med valet 2014 då bara 600 000 röstade:

– Inför valet 2014 berättade folk för mig att ”vi kommer inte rösta så länge folk med vapen har makten”, det låga valdeltagandet berodde på en besvikelse över vad valet kunde erbjuda, sade hon och fortsatte:

– Tecknen på en befolkning som har stimulerats av tanken på val understryker vikten i att hålla val snart under rätt omständigheter.