REPORTAGE:

USA förbjuder handel med Xinjiang  

Säkerhetstjänstemän i skyddsdräkter håller upp dörrarna när regeringstjänstemän går in i besökshallen i interneringscentret Urumqi Nr 3 i Dabancheng i Xinjiang, april 2021. Foto: TT/AP Photo/Mark Schiefelbein

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

USA förbjuder handel med Xinjiang  

En ny lag förbjuder import av varor och handel med företag som är verksamma i den kinesiska provinsen Xinjiang, hemvist för den uiguriska minoriteten. Anledningen är de senaste årens försämrade läge för de mänskliga rättigheterna – något som kinesiska myndigheter emellertid invänder emot och menar att USA istället aktivt agerar för att hindra landets utveckling genom att bedriva ”ekonomisk mobbning” i de mänskliga rättigheternas namn.

Av Klas Lundström 

USA | Senaten har godkänt en lag som förbjuder export av varor från provinsen Xinjiang i västra Kina.

Anledningen är det utbredda och dokumenterade tvångsarbete som provinsens muslimska minoritet, uigurerna, genomlider i form av omskolningsläger och regelrätta koncentrationsläger implementerade av den kinesiska staten – i vilka varor produceras som sedermera går på export, bland annat till USA.

Från marknadsaktörer har det godkända lagförslaget – som nu inväntar president Joe Bidens underskrift för att träda i kraft – kritiserats och uppges vara ett hot mot fortsatta handelsmöjligheter och relationer med den kinesiska staten, något som alltså en majoritet i senaten är beredd att ta.

Stängd – och exploaterad – värld

Kina har i många avseenden stängt Xinjiang för omvärlden som enbart via olagliga drönarflygningar och avhoppares och flyktingars vittnesmål lyckats bilda sig en bild av läget och människorättsläget i provinsen – en verklighetsbild som kinesiska staten slår sönder som lögnaktig och falsk.

I Kinas ögon handlar det om att anpassa en minoritet till majoritetssamhället och motverka separatistströmningar, ett liknande arbete sker även i Inre Mongoliet och Tibet, där minoriteter i decennier förespråkat större autonomi, och till och med självständighet från övriga Kina, till ett högt pris när det gäller mänskliga rättigheter.

Allt samtidigt som naturresurser, marker och arbetskraft utnyttjas i vad kritiker beskriver som hänsynslös utbredning

”Alla bidrar till folkmord”

USA har, bör understrykas, åtnjutit stor vinning av handel med kinesiska bolag som producerat varor antingen i eller med hjälp av arbetskraft i Xinjiang. Bara under första kvartalet 2021 ökade handeln och omfattade drygt 600 miljoner kronor.

Enligt Marco Rubio, republikansk senator från Florida, har många aktörer emellertid redan ”börjat städa upp i sina distributionskedjor” för att få bukt med problemet med tvångsarbetssaltade handelsvaror från Kina.

– Dessa aktörer borde inte känna oro inför den här lagen. För dem som inte gjort det kan inte fortsätta att göra amerikaner – alla oss, uppriktigt sagt – till medlöpare till övergreppen i det folkmord som utförs av Kinas kommunistparti, säger Marco Rubio, rapporterar New York Times.

”Ekonomisk mobbning”

Att en lag som förbjuder import av varor med anknytning till Xinjiang välkomnas av människorättsorganisationer och ses som ett välbehövligt steg för att få kinesiska myndigheter att upphöra med sin utbredda repression och indoktrinering av minoriteter.

Kinesiska regeringsföreträdare har genom åren dokumenterats med uttalanden som stärker kritikers påståenden om att kommunistpartiets agerande i Xinjiang bottnar i något mer än utveckling och ekonomi:

”Knäck deras härkomst, knäck deras rötter, knäck deras förbindelser och knäck deras ursprung”, sa Maisumujiang Maimuer, Kinas officiella ansvarige för religionsfrågor, i augusti 2017, enligt nyhetsbyrån Xinhua Weibo.

Kinesiska myndigheter, å sin sida, ser USA:s väntade handelsförbud med Xinjiang som ekonomiskt sabotage – och direkt mobbning:

”Genom att koka ihop lögner och ställa till med problem kring [export till Xinjiang] försöker amerikanska politiker att blockera Kina och hålla tillbaka landets utveckling genom politisk manipulation och ekonomisk mobbning i de mänskliga rättigheternas namn”, säger kinesiska UD i en kommentar.

Kina pressas – kort före Peking-OS

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michele Bachelet, väntas därtill inom kort publicera en rapport om läget i Xinjiang och för dess uiguriska minoritet. Inför rapportens publicering har Bachelet puffat för ett avslöjande om ”mönster” som Kinas myndigheter följer i sin repression och sina övergrepp i Xinjiang, riktad mot uigurer och andra turkiskspråkiga minoriteter i provinsen.

Hela affären – dels med USA:s godkända lagförslag, dels med FN-rapporten – sker inför öppen ridå och i ett läge då Peking-OS står för dörren. Ett idrottsevenemang som på diplomatisk nivå väntas bojkottas av en rad västerländska nationer. De olympiska spelen i Peking 2022 kallas också för ”ett firande av brott mot mänskligheten” av Human Rights Watch.

– Idrottens skyldighet att respektera och främja grundläggande mänskliga rättigheter har aldrig varit tydligare. Inte heller tomheten i idrottens anspråk på falsk neutralitet, säger Craig Foster, tidigare australiensisk fotbollsspelare och numera människorättsaktivist, i en tweet där han uppmanar omvärlden till bojkott av OS-spelen i Peking.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.