Den 24 december hålls Libyens första presidentval någonsin. Men valet är kringgärdat av orosmoln med risker för fortsatt djup splittring i ett land som härjats av inbördeskrig under många av de år som har gått sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades för ett decennium sedan.

Av Bella Frank

LIBYEN | Valet har kantats av problem och en dryg vecka innan det ska gå av stapeln finns det inte ens en klar bild över vilka kandidater som har godkänts att ställa upp. En strid har stått kring huruvida Muammar Gadddafis son Saif al-Islam Gaddafi – som kan komma att ställas till svars för möjliga krigsbrott i den internationella brottmålsdomstolen ICC – ska tillåtas ställa upp eller ej. Också Khalifa Haftar, som kontrollerar den östra och södra delen av landet, är en mycket kontroversiell person som fram till för ett drygt ett år sedan med militära medel försökte störta den FN-erkända regeringen i Tripoli.

Även den tillförordnade premiärministern Abdul Hamid Dbeibah som länge har setts som en favorit till presidentposten är ifrågasatt. Affärsmannen Abdul Hamid Dbeibah som länge stod Gaddafi nära lovade innan han fick rollen att axla ledarskapet under en övergångsperiod att inte skulle ställa upp i presidentvalet, ett löfte han sedan i domstol har hävdat inte har någon juridisk betydelse utan endast ett moraliskt ställningstagande.

Den utdragna processen att få till stånd en erkänd kandidatlista har inneburit att tiden för en faktisk valkampanj har krympt och tvivlen huruvida valet kan genomföras har stärkts under hösten. Å ena sidan ses valet som avgörande för att få landet att fortsätta ta steg i en fredlig och demokratisk riktning, å andra sidan lär ett omstritt val sannolikt leda till ett lika omstritt resultat vilket skulle kunna undergräva den relativa stabiliteten landet har åtnjutit i ett drygt år sedan en vapenvila slöts i oktober 2020.