

Ngozi Okonjo Iweala under en Ted-föreläsning i Kanada 2016. Foto: Photo: Bret Hartman/TED
ANALYS
- PUBLICERAD 2021-02-16
Dela artikeln:
Ny WTO-chef vill tvätta världshandelns händer
Världshandelsorganisationen (WTO) får sin första kvinna och afrikan som generaldirektör. Vem är den nya WTO-ledaren Ngozi Okonjo-Iweala och vad har hon uträttat som politiker i hemlandet Nigeria och i egenskap av ekonom för Världsbanken?
Vilka förutsättningar har Okonjo-Iweala att sjösätta sin vision om ett reformerat WTO med ”kollektiv handling” i centrum?
Av Klas Lundström
NIGERIA/ANALYS Ngozi Okonjo-Iwealas levnadsöde sammanlöper i mångt och mycket med hemlandet Nigerias. Hennes res från inhemska ekonomistudier till den nya tjänsten som generaldirektör för Världshandelsorganisationen (WTO) sammanlöper med Nigerias strapats från brittisk koloni till en självständig stat vars naturtillgångar göder omvärlden och vars stabilitet är av största vikt för regionen – och i förlängningen, hela Afrika.
– Som vi uttrycker det på mitt Igbospråk: ”Aka nni Kwo aka ekpe, aka ekepe akwo akanni wancha adi ocha.” Det är en uppmaning till kollektiv handling, sade Okonjo-Iweala i sitt tal inför WTO:s generalförsamling den 15 juli 2020, vilket avslutade hennes kandidatur.
Det översatta proverbet betyder: ”Om höger hand tvättar vänster hand och vänster hand tvättar höger hand, blir båda rena.”
Barn i krig, student i USA
När Nigeria slutligen lösgjorde sig från Storbritannien den 1 oktober 1960 var Ngozi Okonjo-Iweala sex år och dotter till en blivande ekonomiprofessor. Familjen levde i dåvarande mellanvästra regionen, numera Delta State, i ett hörn av världen befolkad av olika etniska folkgrupper och inflytelserika systemreligioner.
Den del av Afrika som 1967 utropades som utbrytarstaten Biafra. Vad som följde självständighetsutropandet var ett krig som krävde en miljon liv och kvardröjande ekonomiska och politiska konsekvenser. Hunger, desperation, milisvälden, en misslyckad centralstats bortvända ansikte.
– Jag vet vad det innebär att bege sig till strömmen för att hämta vatten, vad det innebär när människor är fattiga och inte har tillräckligt med mat. Det är inte tillräckligt att säga att du vet om fattigdom, du måste leva den, sade Ngozi Okonjo-Iweala 2012, när hon kandiderade efter att nå Världsbankens högsta post.
Ekonomisk nytänkare
Ngozi Okonjo-Iweala säger sig ha lärt engelska via litteraturen och fick sedermera möjligheten att utbilda sig, både i Nigeria och i USA, i ett Nigeria som på senare år lidit av utbildningskris. Uppskattningsvis 10 miljoner nigerianska barn förvägras utbildning. Orsakerna är många: föräldrar oförmögna att bekosta utbildningen, väpnade konflikter, korruption och stora klyftor mellan norra och södra Nigeria.
Den Harvardutbildade ekonomen Ngozi Okonjo-Iweala tjänstgjorde som Nigerias finansminister i två omgångar (2003–2006 och 2011–2015), ett jobb hon tog sig an på bekostnad av en högt uppsatt och välbetald tjänst hos Världsbanken. Och tack vare en radikal avbetalningsplan av Nigerias statsskuld – till synes bortom allt kontroll efter militärdiktaturernas vanstyre mer eller mindre sedan 1973 och fram till 1999 – kunde det västafrikanska landet reformera sin ekonomiska bas och tvärtemot tidigare lägga undan intäkter i tider av höga oljepriser.
– Det var den bufferten som försäkrade den nigerianska ekonomins överlevnad mellan 2008 och 2009 [under finanskrisen], sade den nigerianske ekonomen Bismarck Rewane i en intervju med BBC.
Som regeringsrepresentant i en av världens mest oljerika stater såg Ngozi Okonjo-Iweala ”den andra sidan” av institutionernas mynt, fläckat av medel tillhandahållna av organisationer som Världsbanken och IMF och nationer som USA och unioner som EU. Omvärldens härjande i Nigeria belyses i skrivande stund klarast av det nederländska domstolsbeslutet att nigerianska samhällen kan ställa oljebolaget Shell inför rätta för oljespill i Nigerdeltat mellan 2004 och 2007.
Hårt mot hårt
Ngozi Okonjo-Iweala betalade ett högt personligt pris för sitt korruptionsarbete inom oljesektorn, där uteblivna illegala oljeintäkter fick inhemska mellanspelare att kidnappa hennes då 82-åriga mor 2012 för att framtvinga finansministerns avgång och utkräva lösensumma. Okonjo-Iweala vägrade göra någotdera och modern släpptes efter några dagar.
Konfrontation har emellertid förblivit ett arbetssätt för Okonjo-Iweala som intagit en stol i styrelser till inflytelserika aktörer som Twitter, Standard Chartered Bank och Global alliance for vaccines and immunization. Efter att ha lyfts fram som kandidat för WTO i juli 2020 gick hon hårt åt sin potentiella nya arbetsgivare i en BBC-intervju:
– De behöver något nytt, det kan inte vara affärer som vanligt för WTO, de måste vara villiga att genomföra reformer och leda, sade Okonjo-Iweala.
Gamla synder …
Utnämnandet som ny generaldirektör för WTO innebär att Världshandelsorganisationen fått sin första kvinna och afrikan på posten. En utnämning som USA:s ex-president Donald Trump blockerade, men som dess nye president Joe Biden skyndsamt godkände.
I den globala finanspressen har många anhängare lyft fram hennes ledarskapsförmågor och reformlycka som finansminister – men kvar finns likväl omständigheter som sätter frågetecken efter Okonjo-Iwealas politiska eftermäle i Nigeria (främst rapporterad i afrikansk press).
Hennes eventuella inblandning i penningtvätt och illegala överföringar från fonder tidigare kontrollerade av diktator Sani Abacha till Sambo Dasuki, chef för kontoret för nationell säkerhet och direkt underordnat dåvarande presidenten Goodluck Jonathan, kastar mörka skuggor i hemlandet.
”Ex-ministern [Okonjo-Iweala] godkände överföringen men blundade senare kring hur fondmedlen användes”, rapporterade Abuja-baserade Premium Times den 9 december 2015. ”Fondmedlen anslogs aldrig innan de överfördes, vilket är ett tydligt brott mot nigeriansk lag om skattemässigt ansvar.”
… nytt handelslandskap
Ngozi Okonjo-Iweala tillträder som ny generaldirektör för WTO i en intressant handelspolitisk tid, just som rådande trender når vägs ände och kan komma att ersättas av andra i ett läge då världen försöker bryta igenom till andra sidan av en global pandemi.
Donald Trumps exit från Vita huset innebär förändringar, men vilka slags handelspolitiska allianser och avtal som Joe Biden kommer att eftersträva som amerikansk president återstår ännu att se.
I världshandelsgrytan finns även ett Kina vars subventionerade statskapitalism fortsätter att slå hårt mot västerländska industrier. Att komma överens om ett globalt tariffsystem blir även det en utmaning i ett läge då nationalism genomsyrar regeringar som Brasilien och Indien samtidigt som klimatkrisen medfört ett kollektivt konsumentmedvetande som vinner allt mer mark.
Hennes utsikter för att bli lyckosam ligger i hennes diplomatiska kunskaper och övertalningsförmåga, tror Rufus Yerxa, tidigare amerikansk handelsrepresentant vid WTO och organets biträdande generaldirektör 2002–2013:
– Det är avgörande att framhålla att [WTO:s] en generaldirektör inte besitter enorma beslutanderättsmakt. Den kan inte tvinga sina medlemmar att acceptera någonting, säger han till Politico.
Oerfaren med nya infallsvinklar
Okonjo-Iwealas brist på erfarenhet i WTO-sfären behöver i sig inte vara negativt, menar Rufus Yerxa. En linje som Okonjo-Iweala själv var inne på under sin nio månader långa globala kandidatursturné:
– Nuvarande problem är inte enbart av teknisk natur. Om så vore fallet skulle de ha varit lösta för länge sedan, givet den tekniska tillgängligheten bland medlemmar och inom WTO-sekretariatet, sade hon, rapporterar Politico.
En rad problem kräver politiska lösningar och djupa erfarenheter inom multilaterala organisationer, summerar WTO:s blivande generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala:
– Kompetens som jag för med mig till det här jobbet.
Läs även:
Dela artikeln: