Rwandas president och ordförande för Afrikanska unionen mellan 2018 och 2019, Paul Kagame, undertecknar frihandelsavtalet the African continental free trade area, i  Kigali i Rwanda under Afrikanska unionens möte i mars 2918. Foto: AP Photo

NYHETER

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

”Omvälvande” frihandelsavtal lovar lyfta 30 miljoner ur fattigdom

De afrikanska länderna har nu sedan en dryg månad haft sina marknader öppna enligt det kontinentala frihandelsavtalet, AfCFTA, vilket innebär att tullfri handel av varor och tjänster över gränserna gäller, covid19-pandemin och andra ”barnsjukdomar” till trots.

Av Franck Kuwonu/IPS

AFRIKA Den nya marknaden, som skapats genom det så kallade AfCFTA-avtalet (African continental free trade area), uppskattas omfatta så många som 1,3 miljarder människor i hela Afrika, med en sammanlagd bruttonationalprodukt (BNP) på 28 biljoner kronor. Och det har, enligt Världsbanken, potential att lyfta upp emot 30 miljoner afrikaner ur extrem fattigdom.

Avtalet förväntas öka handeln mellan de afrikanska länderna, främja industrialisering, skapa arbetstillfällen och förbättra afrikanska industriers konkurrenskraft globalt.

Pakten kommer också att stärka kvinnorna genom att ge dem tillgång till fler handelsmöjligheter.

Ursprungsregler

För en smidig utrullning måste länderna dock komma överens om några av de återstående frågorna, såsom ursprungsregler, som är ett nyckelelement i internationell handel eftersom det är en hörnsten för att kunna dra nytta av förmånerna i frihandelsavtal såsom AfCFTA.

Världshandelsorganisationen (WTO) definierar ursprungsregler som ”kriterierna som används för att definiera var en produkt tillverkades” och är viktiga för att genomföra andra handelspolitiska åtgärder, inklusive handelspreferenser (förmånliga ursprungsregler), kvoter, antidumpningsåtgärder och utjämningstullar (icke-förmånliga ursprungsregler). Tull och begränsningar beror i de flesta fall på importkällan.

De länder som har ratificerat AfCFTA-avtalet tycks ha kommit överens om ursprungsreglerna för över 81 procent av tulltaxorna.

Från och med i dag är Afrika i stånd att börja handla med över 81 procent av produkterna enligt förmånliga villkor. Dessa varor ingår därmed i den inledande handeln, medan förhandlingar kring de återstående 20 procenten pågår och förväntas avslutas i juli 2021, enligt Moussa Faki Mahamat, ordförande för kommissionen för den Afrikanska unionen.

Mycket återstår

Men även om handeln formellt har börjat, är vägen till full implementering lång.

– Det kommer att ta mycket lång tid för oss, sade Wamkele Mene, generalsekreterare för AfCFTA-sekretariatet vid en virtuell lansering.

– Om det inte finns vägar, om det saknas rätt utrustning för tullmyndigheten vid gränsen för att underlätta snabb och effektiv genomfart av varor … om det saknas infrastruktur, både hård och mjuk, så minskar meningen med avtalet, sade Mene till Financial Times före lanseringen.

Ändå är de löften som ett frihandelsområde innebär ”omvälvande” i sig.

Grönt ljus

Den formella starten för handeln fick klartecken vid ett extraordinärt möte i december 2020 där AU-länderna uppmanade ”kvinnor, ungdomar, företag, fackföreningar, civilsamhället, gränsöverskridande näringsidkare, akademin, den afrikanska diasporan och andra intresserade att ansluta sig till dem, liksom regeringarna, i denna historiska strävan att skapa ”det Afrika vi vill ha” i linje med Agenda 2063.

Toppmötet gav officiellt grönt ljus för den formella handeln att inledas på den första dagen på det nya året.

Genom åren har regionala ekonomiska organisationer såsom EAC, Ecowas och SADC försökt uppnå dessa ekonomiska mål. Frihandelsavtalet AfCFTA syftar till att sammanföra dessa ansträngningar.

Det var 2012 som AU-länderna formellt beslutade att inleda arbetet med att forma en kontinental frihandelszon och gav sig själva 5 år för att uppnå målet. Men det var först i februari 2016, ett år efter den ursprungliga tidsfristen, som förhandlingarna startade på allvar.

Två år senare i mars 2018 i Kigali, Rwanda, undertecknades slutligen fördraget av 44 länder. Fram till den 4 december 2020 hade 36 länder ratificerat fördraget. Det trädde i kraft den 30 maj 2019 och handeln startade den 1 januari 2021. Vore det inte för den pågående coronapandemin, skulle handeln ha inletts sex månader tidigare, nämligen i juli 2020.

Det tog knappt fem år från förhandlingar till genomförande. I stort sett samma antal år som ursprungligen planerades 2012.

Översättning: Christin Sandberg

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.