Kan mental ohälsa besegras med hjälp av psykedeliska droger? Sedan 1960-talet har forskning kring de förbjudna preparatens medicinska risker och vinningar varit begränsad och frågan politisk laddad.

Covid-19 har ökat den mentala ohälsan runtom i världen – ett problem och enorma utmaningar som inte försvinner med ett vaccin. Problemen den kraftigt ökande mentala ohälsan är här för att stanna så länge ojämlikhet och socioekonomiska orättvisor kvarstår. Ett scenario som spelar marknadsintressenter i psykedeliska droger rakt i händerna.

Av Klas Lundström

MENTAL OHÄLSA Finanskrisen 2008 slog hårt mot världen. I ekonomiska termer kan den te sig fattbar, krisens astronomiska prislapp till trots. När det gäller priset som enskilda individer och familjer tvingats betala är det desto svårare att ens föreställa sig.

Finanskrisens och dess medföljande nedskärningspolitik av den offentliga sektorn fick märkbara följder för folkhälsan. I exempelvis Italien led redan marginaliserade regioner, särskilt i landets södra delar, svåra hälsosmällar och långsiktiga konsekvenser av krisens framfart. En utveckling i linje med krisers förmåga att cementera socioekonomiska klyftor och ojämlikhet.

En pandemi som covid-19 är inget undantag.

”Pandemin kommer att lämna ett ojämnt arv av komplicerad sorg, trauman och ekonomiska återverkningar som kommer driva fler människor mot ekonomisk osäkerhet och fattigdom – betydande riskfaktorer för dålig psykisk hälsa”, konstaterar brittiska Centre for mental health i en rapport publicerad i juni 2020.

De fattigas farsot

Precis som covid-19 är mental ohälsa också en pandemi. En ständigt pågående farsot.

En miljard människor runtom i världen uppskattas lida av någon form av mental hälsoproblematik. Bland siffrorna framträder ett knivskarpt faktum. Majoriteten av de drabbade av mental ohälsa och psykosociala funktionshinder lever i fattigdom och med begränsad tillgång till mänskliga rättigheter såsom tillgång till rent vatten, ren luft och utbildning.

Covid-19:s ankomst bidrog inte bara till att öka mental ohälsa runtom i världen – pandemin satte även krokben eller helt saboterade för många vårdprogram. Frågan är var psykedeliska droger passar in i hälsoekvationen – särskilt då olika former av missbruk leder till miljontals för tidiga dödsfall varje år globalt sett.

Återupptagen forskning om bruk av psykedeliska drogers risker och bedrifter i vård av personer som lider av mental ohälsa kan i bästa fall ge sjukvården och psykiatriker ytterligare ett verktyg att laborera med. En annan aspekt gäller de facto att dessa preparat redan används, men i skrivande stund utan vare sig stöd eller tillgång till expertis.

Ökad självmedicinering

Fotojournalisten James Nachtwey skildrar den amerikanska opiumepidemin i ett reportage för Time. Begravningar, hemlöshet, injektioner, rehabilitering, rus, överdoser. En inblick i en parallell minoritetsvärld som pågår jämte majoritetens vardag. En i vilken invånare tystar sina plågoandar, baddar sina sår eller besvarar sin version av sann kärlek genom injicering av opiater.

I USA har LSD-bruk ökat lavinartat bland unga vuxna och äldre, visar en rapport publicerad i Drug and alcohol dependence. Mellan 2015 och 2018 ökade missbruket med 56 procent, en siffra som rapportförfattaren Andrew Yockey, doktorskandidat i hälsoutbildning vid University of Cincinnati, tror ”har tredubblats” under covid-19-pandemin.

– LSD används primärt som en flykt. Och givet att världen står i lågor ser människor det som en terapeutisk mekanism, säger han till Scientific American.

Självmedicinering bland personer som lider av mental ohälsa är inte ovanligt och ett ännu existerande stigma kring exempelvis depressioner och ångest har under covid-19-pandemin gjort att självmedicinering med narkotikaklassade preparat ökat på flera håll, förutom i USA även i bland annat Storbritannien.

Morgondagens investeringsbransch?

Insikten om stora ekonomiska vinster på en legaliserad marknad bidrog starkt till cannabis börsintåg, kommersgenomslag och juridiska vinningar. Mental ohälsa tros kosta världsekonomin 55 biljoner kronor lagom till 2030, enligt en studie publicerad i The Lancet i november 2020.

Samtidigt tros den illegala marknaden för psykedeliska droger omsätta 60 miljarder fram till 2027.

Siffror som fått ekonomer att likna cannabis med ”en inkörsdrog” till tyngre droginvesteringar, framför allt psykedeliska. Investerare saknas inte och liksom under cannabisbonanzan återfinns finansiella storspelare i den psykedeliska investeringskanylen.

– Möjligheterna för psykedeliska [droger] att bli den nya medicinen som ersätter antidepressiva är hundra gånger större än cannabis, säger Simeon Schnapper, vid JLS Fund som investerar i psykedeliska preparat och tekniken som omgärdar den framväxande industrin, till Bloomberg.

En utveckling som heller inte tagit skada av den amerikanska delstaten Oregons beslut att efter omröstning legalisera medicinskt bruk av psilocybin.

”Covid-19 – en vändpunkt”

Hur den närmaste tiden än ter sig tycks såväl kapital som forskarkorridorer gå i god för att psykedeliska droger bör ges inträde på marknaden respektive ges större plats i forskningen kring mental ohälsa.

Ett momentum som många kan tacka den rådande coronaviruspandemin för, konstaterar The Lancet i en ledare:

”Covid-19-pandemin markerar en vändpunkt och placerar mental hälsa på listan över globala hälsoprioriteringar. Medan länder kämpar med att återuppbygga sina raserade ekonomier tvingas de acceptera verkligheten bakom det ekonomiska priset för mental ohälsa och nu investera klokt.”

Kollektiv ohälsa

Ett globalt uppsving i mental ohälsa kan med andra ord generera i ekonomiskt uppsving för tillverkare, lobbyister och distributörer av psykedeliska drogpreparat inom överskådlig tid. Covid-19:s nedstängningar, medförande stress och hälsomässiga följder har säkrat gynnsamma tider för försäljare av psykedeliska droger för lång tid framöver – såväl illegala som legala.

Pandemirelaterade problem stannar inte heller vid enskilda individer eller deras närmaste kretsar. Här går det snarare att tala om hela samhällen, länder, som faller in i ett kollektivt stadium av mental ohälsa. Vid ebolautbrott har det visat sig att viruset i sig skapat utbredd panik och oro, men även att den depression som sorgen efter ett dödsfall vid sidan av social exkludering och stigmatisering dröjt kvar långt efter epidemins nedgång.

”Även under normala omständigheter är god mental hälsa avgörande för ett fungerande samhälle. Under en pandemi däremot kan det påverka hur vi reagerar och återhämtar oss”, skriver The Lancet i en ledare i november 2020.

En pandemi kan inte förklaras besegrad för att sjukdomen ebbar ut tack vare restriktioner, personligt taget ansvar och vacciner. Bland många fortsätter den att rasa långt senare. Innanför individer som rest murar som försvar mot den oro, rädsla och ångest som ett ifrågasättande av ens tillvaro, integritet och liv en pandemi faktiskt innebär.

– Det gångna året har haft stor skadeverkan på vår kollektiva mentala hälsa. Mot mental ohälsa finns inget vaccin, säger Michelle Williams, dekanus vid Harvard Chan Schools folkhälsofakultet, till The Harvard Gazette.