För första gången träder två militärer från Myanmar fram och vittnar om slakten av rohingyer. I de videoinspelade vittnesmålen framkommer uppgifter som stödjer tidigare anklagelser mot Myanmars militär om att de försökte utrota den etniska minoriteten.

Av Christin Sandberg

MYANMAR De båda militärerna erkänner att de deltagit i avrättningar, massbegravningar, utrotning av byar och våldtäkter. Detta efter order från en befälhavare i augusti 2017.

– Skjut allt du ser och allt du hör, var befallningen från den överordnade, berättar soldaten Myo Win Tun i vittnesmålet, rapporterar New York Times.

Myo Win Tun säger att han lydde order, vilket innebar att han deltog i massakern på 30 muslimska rohingyer och begravde dem i en massgrav.

Soldaten Zaw Naing Tun vittnar om en liknande order från hans befäl. Han deltog i utraderandet av ett tjugotal byar.

De två soldaternas vittnesmål är de första i vilka medlemmar från Myanmars militär, känd som Tatmadaw, erkänner att de deltagit i vad FN kallar folkmordskampanjen mot den muslimska rohingya-minoriteten.

Under måndagen fördes de två männen till Haag i Nederländerna, där den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ska utreda om militära ledare från Tatmadaw begått storskaliga brott mot rohingyerna. De två männen kan komma att bli de första förövarna från Myanmar som åtalas och ställs inför rätta i ICC.

– Detta är ett historiskt ögonblick för rohingyerna och Myanmars folk i deras pågående kamp för rättvisa, säger Matthew Smith, verkställande direktör på människorättsorganisationen Fortify Rights till New York Times.

Enligt New York Times har inte de enskilda soldaternas uppgifter kunnat bekräftas, men vittnesmålen överensstämmer med uppgifter om grymheter och illdåd som framkommit tidigare, bland annat vid intervjuer med personer bland de över en miljon rohingyer som flytt landet och nu befinner sig i läger i grannlandet Bangladesh.

Regeringen i Myanmar har hittills nekat till att det finns massgravar. Men flera individer har bekräftat de uppgifter om massgravar, som soldaterna gett. Nu blir det den Internationella brottmålsdomstolens uppgift att utreda och samla in bevis.

Massakern på rohingyerna har beskrivits som välplanerad. Den kulminerade under 2017, och orsakade en av världens snabbaste massflykt av flyktingar. Under några veckor tvingades 750 000 människor överge sina hem i delstaten Rakhine i västra Myanmar när nationella militärstyrkor anföll deras byar.

Frivilligorganisationen Läkare utan gränser uppskattar att minst 6 700 rohingyer, varav 730 barn, dödades med våld under en månad från slutet av augusti till slutet av september 2017. Totalt förstördes omkring 200 av rohingyernas lokalsamhällen mellan 2017 och 2019, enligt FN.

I dag befinner sig över en miljon rohingyer i grannlandet Bangladesh, där de lever som statslösa.

Förra året varnade FN för risken att folkmord eller handlingar som ligger nära folkmord kan komma att återupprepas i Myanmar, eftersom landets regering inte har vidtagit några åtgärder för att utreda vad som har hänt eller för att förebygga att det inte händer igen.