Av Daniela Portocarrero

 LEDARE Gammal sjö, så kallas det öppna vattnet dagen efter att det har stormat. Havet har inte slutat vara upprört och vågorna är fortfarande enorma och ofattbart starka. Utanför Helgoland gungas vi och segelbåten mer eller mindre handlingsförlamade av dess energi, även dagen efter att det har stormat. Solen skiner inte och vinden är emot oss. Dagen bjuder på en undran kring hur utvecklingen ser ut för att fånga vågornas kraft. Vad gör vi när solen och vinden inte räcker till?

Det mesta stärks av diversitet. Människosläkten, regnskogar, magsäckar… även utvecklingen av hållbara energikällor gynnas av flera nämnare. Däribland hittar vi konsten att fånga in vågornas enorma krafter. Denna tanke är verkligen inte ny, men den prövas och problematiseras fortfarande jorden över för att stärka den gröna trend som utmanar de ohållbara energikällorna.

Ett av problemen är i vanlig ordning de kostnader som tillkommer, då komponenterna i  de vågkraftverk som finns är otroligt dyra och ömtåliga. Går något sönder krävs både dykarteam med experter och stora båtar som ska föra ut dom till kraftverken ute på det öppna vattnet. Havets kraft är inte att leka med. När vågkraftverken ska fixas behöver vädret helst vara optimalt och vindarna lugna. Dessa faktorer spelar inte lika stor roll vid underhållningen av vindkraftverk och solceller, bland annat därför är det säkrare att investera i dem.

En annan mer intressant aspekt av vågornas kraft är hur komplexa beräkningar som krävs för att få hela systemet att fungera, tydligen räcker det knappt med en superdator. Framtiden och artificiell intelligens kan möjligen komma med lösningar till detta, men det återstår att se. Vågornas rörelser är än i dag lite av ett mysterium. Sveriges företag är på framfart inom denna innovativa bubbla, i tron att marknaden kommer att vara stor för den som lyckas tämja havet.

Precis som sol och vatten kan vågkraftverk också störa ekosystemen som de placeras i. Men forskning har också visat på väldigt positiva konsekvenser. Den mest fantastiska delen av denna utveckling är när kraftverken placeras på havsbotten, där de kan fungera som artificiella rev. I en värld med utdöende korallrev kan detta alternativ potentiellt vara revolutionerande för havets bevarande.

Kraftverk som placeras på ytan kan också, vid noga anpassade förhållanden, vara positiva för djurlivet. Dessa ytor kan fungera som livsmiljöer för bland annat fåglar och sälar. Vidare kan de områden de placeras i skyddas mot kommersiellt och ohållbart fiske och därmed fungera lite som ett naturreservat. 

Givetvis kommer vågkraftverken med olika negativa aspekter också. Bland annat behöver det nya materialet till kraftverken utvinnas och framställas någonstans, underhållningen är som tidigare nämnt komplicerad och dyr, och dessutom är drifttiden i dag alldeles för kort för att på allvar kompensera för hela dess livscykel. Men trots denna realitet så framstår ändå vågkraftverk som en spännande energiform att följa. 

Utanför Helgoland fortsätter de meterhöga vågorna att utmana våra balanssinnen. Att ge sig ut på detta vatten var inte optimalt, men våra rastlösa själar, törstandes efter sol, valde en vågig dag för att komma närmare värmen. Att försöka sig på att laga någonting alls på vatten som detta känns omöjligt, men trots denna insikt, så litar jag starkt på att lösningen finns någonstans där ute.