Europa har unisont gått samman för att kapa Rysslands tillträde till flygfält och luftrum i kölvattnet av den ryska arméns militära avancemang i Ukraina. Det ökar det militära och politiska trycket på Centralasien – där postsovjetiska stater styrs av auktoritära regimer som står på god fot med Ryssland och dess president Vladimir Putin. 

Än så länge har centralasiatiska ledare tigit, men på gatorna och i sociala medier ökar trycket på solidaritet med den ukrainska befolkningen.

Av Klas Lundström

UKRAINA/RYSSLAND | På söndagskvällen meddelade EU att luftrummet över alla medlemsländerna stängs för ryskt flyg. Rysslands manöverutrymme klipps ansenligt, åtminstone västerut och norrut, men längre söderut och österut, i Centralasien, kan den ryska militärmakten räkna med fri lejd till och från flygfält. 

I Centralasien har politiska ledare i de tre postsovjetiska länderna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan bemött den ryska invasionen av Ukraina med kompakt radiotystnad. 

Ökat tryck på Centralasien

Samtliga länder är medlemmar i den Moskvaledda militärpakten Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet, vilket är en militärallians från 1992 som stöptes i kölvattnet av Sovjetunionens kollaps och som sedan 1994 förutom de tre centralasiatiska länderna och Ryssland även inkluderar Armenien och Belarus (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan har ingått i alliansen, men har vid olika tillfällen dragit tillbaka sina medlemskap).

Fastän centralasiatiska ledare inte har velat ta bladet från munnen i Ukrainafrågan efter den ryska invasionen har exempelvis Kazakstans utrikesminister kommenterat de ryska anspråken på utbrytarprovinserna Donetsk och Luhansk så sent som den 22 februari. 

Egna ”interna problem”

Kirgizistans president Sadir Japarov har också uttryckt ”förståelse för Rysslands vilja att skydda områden i Donbas, där många ryska invånare lever”. 

Tadzjikistan har hållit tyst helt och hållet – och det i ett läge då landets ledarskikt, dikterat av den seglivade presidenten Emomali Rahmon, har haft egna ”interna problem” att lösa. 

För Rahmons del blev slutet på 2021 ett förvirrande kaos med flera dagar av oväntade, systemkritiska protester där uppemot tusen personer öppet har visat sin avsky gentemot den tadzjikiska regeringen i den autonoma provinsen Gorno-Badachsjans centralort Khorog.

Allierade – tills vidare

Tystnaden i Centralasiens maktkorridorer är, åtminstone tills vidare, en bekräftelse på att Rysslands militärt allierade i regionen inte har några tankar på att – som alltfler europeiska stater – förvägra rysk armé tillträde till varken luftrum eller flygfält. 

De batterier av sanktioner som västvärlden har satt in mot ryska potentater, till och med Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov utöver ett uteslutande ur banksystemet Swift, har redan sett den ryska rubeln ta skada – något som inte enbart kommer att drabba miljontals människor i Ryssland, utan även de centralasiatiska ekonomierna, vilka är starkt knutna till Moskvabörsen. 

– Den ryska rubelns kollaps innebär att migrantarbetares inkomster i Ryssland kommer att falla, säger den uzbekiske ekonomen Julij Jusupov, chef vid landets ekonomiska utvecklingscenter, till Eurasianet.

Neutrala eller kritiska …

Centralasien har – vilket Tidningen Global rapporterat om tidigare i år – sett en rad sociala protester mot ekonomiska tillkortakommanden och korrupta inslag hos ledare i de postsovjetiska staterna, vilka i de flesta fall alltjämt styrs av ledare som inledde sina politiska banor i ett Moskvadikterat system. 

Och huruvida medborgare ska stödja den ukrainska kampen för fortsatt självständighet eller vara neutrala åskådare har blivit underlag för intensiva diskussioner på sociala medier runtom i Centralasien:

”Gör inte era likasinnade i Ryssland en otjänst. Bibehåll er neutralitet i Ryssland–Ukraina-konflikten”, skrev den tadzjikiske journalisten Negmatullo Mirsaidov på sin Facebooksida.

En annan tadzjikisk journalist, Lilia Gaisina, skrev på sin Facebooksida en motsatt åsikt där rädslan för framtiden var tydlig:

”Jag är förfärad över att se nyheterna och lyssna till allt hyckleri som används för att rättfärdiga kriget”, skrev hon.

”Kan inte bara hålla käften”

I Kirgizistans huvudstad Bishkek har demonstrationer hållits till stöd för Ukraina utanför den ryska ambassaden.

En av deltagarna, Cholponay Zholchuyeva, är rädd för att centralasiatiska länder, liksom Ukraina sedda som ”Rysslands bakgård” i president Putins ögon, kan sluta i samma återvändsgränd: ”I Rysslands skor.”

– Jag är övertygad om att stora delar av vår befolkning har släktingar i Ukraina. Vi kan inte bara sitta stilla och hålla käften, säger Cholponay Zholchuyeva till lokaltidningen 24.kg.