Paramilitärer fortsätter att utgöra ett uppenbart hot i Nordirland. Det fastslås i den senaste rapporten från the Independent Reporting Commission som drar slutsatsen att det krävs en omfattande politisk process för att få ett slut på de paramilitära gruppernas närvaro.

Av Bella Frank

NORDIRLAND | ”Även om vi uppmuntras av det positiva arbetet som görs är vi fortsatt oroliga över riskerna mot samhället av den fortsatta existensen av paramilitära strukturer som kan utnyttjas för våld eller hot om våld”, skriver kommissionen i ett pressmeddelande i samband med att deras rapport – den fjärde i ordningen – publicerades i tisdags i förra veckan.

Kommissionen konstaterar att året som har gått har inneburit flera svåra utmaningar – dels de fortsatta spänningarna kopplade till brexit och inte minst det handelsavtal som upprättats mellan Storbritannien och EU och det så kallade Nordirlandsprotokollet. Nordirlandsprotokollet upprättades för att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland och innebär kontroll av varor i Irländska sjön mellan Nordirland och övriga Storbritannien, något både unionister och lojalister vänder sig emot.

Politisk process krävs

Både i våras och under hösten har lojalistiska paramilitära grupperingar legat bakom kravaller och vid flera tillfällen har man utfört kapningar av bussar som sedan har satts i brand. The Independent Reporting Commission bildades efter att avtalet Fresh Start Agreement slöts 2015 och kommissionen betonar att även om polisiära åtgärder är nödvändiga för att få stopp på de paramilitära aktiviteterna är detta inte tillräckligt.

En politisk process i paritet med den som ledde fram till det nordirländska fredsavtalet, Långfredagsavtalet från 1998, krävs menar kommissionen. ”På samma sätt som en process av politiskt engagemang som slutligen ledde till Belfast/Långfredagsavtalet krävdes för att få ett slut på the Troubles [den nordirländska konflikten], är en liknande process nödvändigt för att få ett definitivt slut på paramilitarism”, konstaterar kommissionen.