I ingenmanslandet mellan sömn och vaket tillstånd har människan tillgång till en så kallad kreativ ”sweet spot” och som kan knuffa människor i rätt riktning när det gäller lösningar av exempelvis matematiska dilemman, problem eller nya utmaningar, visar ny forskning i Science Advances.

En banbrytande studie som ger en helt ny och mer komplex bild av – och möjligheter kring – fenomenet ”power naps”.

Av Klas Lundström

VETENSKAP | När den amerikanske industrialisten och uppfinnaren Thomas Edison, främst känd som ”glödlampans fader”, upplevde stiltje och koncentrationssvårigheter i arbetet brukade han vila i sin arbetsstol och somna med en hård boll i handen.

I takt med att musklerna slappnade av släppte även handen taget om bollen som till sist föll i golvet – och väckte Edison just som han höll på att falla i djupsömn.

En power nap som, menade åtminstone Edison själv, ofta löste upp knutar och återväckte kreativiteten och arbetslusten i honom.

Banbrytande resultat

Ett sekel efter industrialistens snabbsömnstester har kognitiva neuroforskare med inriktning på just sömnbeteenden gjort labbstudier på Edisons modell och publicerat sina fynd i vetenskapstidningen Science Advances.

Bland de försökspersoner som endast nådde det första sömnstadiet N1 (nonrapid eye movement), där hjärnan balanserar mellan sömn och vakenhet, hade lättare att lösa matematiska problem än de som varit vakna hela tiden.

”Och den effekten försvann om försökspersonen nådde ett djupare sömnstadium”, skriver forskarlaget bakom studien, lett av forskare vid det medicinska forsknings- och hjärninstitutet Sommeil, i Paris.

Studien – en dörröppnare

Studiens fynd kan leda till öppna dörrar i vår förståelse om hur kreativt tänkande inför nya utmaningar, problem och hinder fungerar.

Tidigare har forskningsstudier med försökspersoner visat att djupsömnsstadier är bra för kreativiteten, men när det gäller så kallade power naps och ”Edisonmodellens” verkliga för- och nackdelar har mycket hittills främst varit föremål för spekulationer och rena gissningar.

– Våra fynd antyder att det finns en kreativ ”sweet spot” som nås under sömnstartsfasen, säger Delphine Oudiette, sömnforskare vid det medicinska forsknings- och hjärninstitutet Sommeil och en av författarna bakom studien, till Science.

Ett kreativt fönster

Det handlar om ett litet fönster på glänt under en kort period och i ett visst läge och som kan försvinna om personen ifråga vaknar för tidigt eller faller i för djup sömn, visar studien.

Men till skillnad från Edisonmodellen, där Thomas Edison ofta lät påtala att han löste problem – och nådde sitt så kallade ”Eurekaögonblick” – direkt efter uppvaknandet efter sin power nap så löste försökspersonerna i forskningsstudien inte sina kreativa matematiska dilemman efter snarlika mönster, berättar Delphine Oudiette:

– Det är inte som att du kan ta en power nap och vakna upp med en lösning direkt, säger hon.

Edison hade rätt – eller?

”Glödlampans fader” Thomas Edison gjorde med andra ord rätt som inför kreativa låsningar lutade sig tillbaka, fattade tag om sin hårda boll och lät sömnen rinna över honom? Delphine Oudiette går så långt som att säga att Edison var något på spåret rent neurobiologiskt ifråga om kreativa problemlösningar. Och det redan för hundra år sedan.

Att människan har tillgång till en kreativ zon, sin egen kreativa ”sweet spot”, som sömnfasen kan väcka till liv, måhända i ett tidigt stadium och snarare i ingenmanslandet mellan sömn och vaket tillstånd, är frågor som sömnforskare framöver kommer att jobba med att finna ytterligare ledtrådar kring – och förhoppningsvis svar.

– Nu har vi mer att utforska, säger Delphine Oudiette till Science.