KONFLIKT GLOBALA MÅLEN
Genomgripande omställning nödvändig

Det uppskattats att cirka 30 procent av det vi äter är beroende av pollinerande insekter och andra djur. Foto: Rudoni Productions/Flickr
KONFLIKT GLOBALA MÅLEN
- PUBLICERAD 2021-08-09
Genomgripande omställning nödvändig
Att motverka förlusten av biologisk mångfald och återställa försvagade ekosystem är ett av de prioriterade områdena för FN:s miljöorgan UNEP. FN:s globala mål nummer 15, som ingår i Agenda 2030, syftar till att återställa, förvalta och skydda landbaserade ekosystem, bidra till hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridning, stoppa och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Christin Sandberg/Italien
VÄRLDEN En av de största utmaningarna i vår tid handlar om balansen mellan att tillgodose mänsklighetens behov av energi, livsmedel, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och samtidigt säkerställa hållbart nyttjande av ekosystemtjänster.
Varje år förlorar världen skogsområden motsvarande mer än Danmarks yta och världens våtmarker har halverats under det senaste århundradet, enligt uppgifter på Världsmiljödagens hemsida. Att återställa ekosystem kan bidra till att minska effekterna av klimatpåverkan och minska förlusten av biologisk mångfald.
Ekosystemen på land är skogar, våtmarker, torrmarker och berg, vilka utgör livsmiljöer för miljontals arter. Där renas också både luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad.
Snabb förstörelse pågår
Enligt en rapport från Ipbes, som är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC, där både forskare och förvaltare ingår, förstörs naturen i en rasande takt.
I den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster från maj 2019 framkommer att fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Omkring en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden.
Och enligt organisationen Earth Justice riskerar mellan en tredjedel och hälften av alla arter att utrotas vid sekelskiftet om inget görs. Det handlar dels om att vissa arter försvinner helt. Men även andra arter minskar i antal, vilket i sin tur hotar de arter som överlever tack vare deras existens. Forskare uppskattar att ryggradsdjuren har minskat med i genomsnitt 70 procent under de senaste 50 åren.
Fortsätter denna utveckling vänder det upp och ner på ekosystemen och destabiliserar hela den mänskliga civilisationen.
Radikal förändring krävs
I Ipbes-rapporten, som bygger på cirka 15 000 vetenskapliga artiklar, lyfter författarna fram fem drivkrafter bakom förlusten: habitatdegradering (när en arts livsmiljö – habitat – påverkas så mycket att habitatet inte längre kan uppehålla artens överlevnad), exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och föroreningar.
Just habitatdegradering, det vill säga när människor förvandlar livsmiljöer för sina egna syften, är enligt Earth Justice den största drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Det är mänskliga aktiviteter såsom råvaruutvinning på industriell nivå, skogsskövling, gruvbrytning och borrning efter olja och gas som förstör livsmiljöer för alltid.
Det enda framtida scenariot som skulle kunna bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster, enligt rapporten, är om ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas, vilket skulle kräva en genomgripande samhällsomställning.
Det handlar om efterlevnad av konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektive havsmiljö. Dessutom bör alla miljöskadliga subventioner tas bort samtidigt som man ökar de ekonomiska incitamenten för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.
Återställande av ekosystem
Inför FN:s toppmöte om naturen 2020 mitt under den pågående coronapandemin skrev Ipbes att det nu är än viktigare att världens ledare tar forskningen i beaktande och handlar enligt de rekommendationer som ges för att reparera skadorna på naturen samtidigt som staterna genomför andra omfattande återhämtningsplaner.
I år stod återställandet av ekosystemen i fokus på Världsmiljödagen den 5 juni och Pakistan var värdland. Pakistan arbetar bland annat för att genomföra ett av världens mest ambitiösa skogsplanteringsprojekt som omfattar såväl mangroveskogar som trädplantering i Himalaya och i urbana miljöer. Tio miljarder träd ska planteras i Pakistan till 2023 som ett bidrag till att återställa ekosystemen.
I år lanseras också FN:s decennium för återställande av ekosystemen 2021-2030. Och i juni antog Europaparlamentet en resolution om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv. Det är en av flera delar inom den europeiska gröna given.
Fakta: Globala målen
Globala målen, även kallade hållbarhetsmålen, är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen har antagits av FN:s generalförsamling.
Det finns uppskattningar om att kostnaden för lösningarna av de Globala målen uppgår till 37000 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka 30 gånger dagens globala biståndspeng.
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald: Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald
Källor: Globala målen, Ipbes, FN-förbundet, Europaparlamentet, Naturvårdsverket, Earth Justice