Vad hÀnder med journalistiken efter Trumps avgÄng? Twitter stÀngde hans konto under hans sista dagar i Vita huset, men innan det hade bolaget tjÀnat stora pengar pÄ dennes stÀndiga twittrande, vilket lockade trafik och kunder till bolagets plattformar. HÀr Melania och Donald Trump med Joe Biden i förgrunden efter en debatt i oktober 2020. Foto: AP Photo/Julio Cortez

GLOBAL GRANSKAR

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Vad hÀnder med journalistiken efter Trump?

Donald Trump har lÀmnat Vita huset, Joe Biden har tilltrÀtt som USA:s president. Allt tillbaka till det normala? Hur ser vÀrldens medier pÄ sin egen insats under Trumps innehÄllsrika och turbulenta presidentskap?

Klart Àr att en krisande bransch har tjÀnat stora pengar pÄ Trumps twittrande, felaktigheter och unika presidentframtoning.

Den tredje statsmakten, anser bedömare, borde ha lÀrt av tidigare erfarenheter istÀllet för att svinga tillbaka.

Av Klas Lundström

JOURNALISTIK I Sverige har debatten om mediers bevakning av Donald Trump och ex-presidentens anhĂ€ngares intrĂ„ng i Kapitolium – vars kaos ledde till fem dödsfall – stĂ€llts pĂ„ sin spets i och med att Sveriges Television fĂ„tt kritik för sin hĂ„llning gentemot flagranta osanningar frĂ„n den amerikanska högerpopulistiska rörelsen och svenska mediers USA-bevakning i stort.

Efter att republikanen Trump sett sin presidentmakt tillbakadragen i och med valförlusten mot demokraten Joe Biden var det mÄnga medier som öppet visade sin glÀdje.

Franska Le Monde beskrev Bidens seger som ”en lĂ€ttnad för Europa”. Brittiska The Guardian utropade hĂ€ndelsen till skĂ€l nog till att ”förnya sitt hopp för USA och vĂ€rlden”. Tyska Bild am Sonntag tĂ€ckte en morgonupplaga med ordet ”Yes” och en bild pĂ„ Biden med segerknuten nĂ€ve. Inget exempel rör opinionstexter, utan Ă€r nyhetsröster som i praktiken pantsĂ€tter sitt oberoende anseende genom att öppet rida pĂ„ de kĂ€nslor som mĂ„nga vĂ€rlden över – men lĂ„ngt ifrĂ„n alla – kĂ€nde efter Donald Trumps fyra kaotiska Ă„r i Vita huset.

År kantade av riksrĂ€ttsprocesser, flagranta osanningar om USA:s ekonomi, en havererad covid-19-strategi och – icke att förglömma – systematiskt brĂ„kande med medier.

”KĂ€nslornas tid”

Donald Trumps presidentskap har beskrivits som ”kĂ€nslostyrt” snarare Ă€n dikterat av kall realpolitik. En tanke som ramar in personen men ignorerar en mĂ„ngĂ„rig utveckling, menar Edward Sugden som undervisar i amerikastudier vid King’s College London.

”Skiftet frĂ„n ideologi till kĂ€nslor har pĂ„gĂ„tt inom politiken under de senaste 30 Ă„ren, genom en fas av centerism under 1990-talet nĂ€r den liberala demokratin sĂ„gs som ’historiens Ă€nde’”, skriver han i en essĂ€ för openDemocracy.

KÀnslor i det politiska samtalet Àr Trump Ä andra sidan föga ensam om:

Van Jones, kommentator för demokratisklojala CNN, grĂ€t öppet av lĂ€ttnad och glĂ€dje under valnatten över att Trump var bortröstad. Även tĂ„rar hos politiker och aktivister slĂ€pptes fram pĂ„ andra amerikanska kanaler i samband med valresultatet.

SĂ€msta som hĂ€nt demokratin – bĂ€sta som hĂ€nt medier

Om Donald Trump var det sÀmsta som kunde hÀnda för USA:s politiska demokrati (vilket amerikanska statsvetare gör gÀllande i en analys för The Conversation) torde ex-presidenten ha betraktats som en gudagÄva för en global medieindustri som pÄ senare lidit av svikande trovÀrdighetssiffror, prenumeranter och annonsintÀkter.

Trump blev det attraktionsnummer som medier vÀrlden över, mÄhÀnda omedvetet, hade gÄtt och lÀngtat efter. Med Trump var en nyhetsuppdatering eller kÀnsloframkallande rubrik aldrig lÄngt borta.

”Det finns uppenbarligen en motsĂ€gelse hĂ€r: storkapitalet göder sig sjĂ€lv pĂ„ de demokratiska valens offer”, menar Edward Sugden.

Innan Twitter stÀngde ner Donald Trumps konto tjÀnade det San Franciscobaserade och börsnoterade bolaget stora pengar pÄ dennes stÀndiga twittrande, vilket lockade trafik och kunder till bolagets plattformar.

Utan Trump skulle Twitter kunna mista en femtedel av sitt vÀrde, sade teknologianalytikern James Cakmak i en intervju med Bloomberg 2017:

– Det finns ingen bĂ€ttre gratisreklam i vĂ€rlden Ă€n USA:s president.

Kort efter kaoset i Kapitolium och i samband med att Twitter fattade beslutet att stÀnga Trumps konto (först temporÀrt, sedermera för gott) föll Twitters aktie med 6 procent, motsvarande 25 miljarder kronor, enligt Marketwatch.

”Partisk Trump-bevakning”

Med Trump borta (Àven om Floridaflyttar och eventuella riksrÀttsprocesser garanterar fortsatt bevakning) och Biden installerad i Vita huset Àr det sÄledes lÀge att analysera hur vÀl medier klarade av sitt uppdrag att oberoende granska den högsta politiska makten mellan 2016 och 2020.

Chris Wallace, anstĂ€lld hos konservativa Fox News, registrerad demokrat och mĂ„ngĂ„rig ABC-medarbetare, ger Trump viss rĂ€tt i sin kritik mot medier och dess ”partiska bevakning”. I sin iver att överbevisa Trumps felaktigheter överskred amerikanska – och i lĂ€ngden förmodligen Ă€ven utlĂ€ndska – medier grĂ€nsen för objektiv bevakning.

– Vi borde inte dras till att bli spelare och försöka att matcha de personer vi bevakar med skymford. Det Ă€r inte vĂ„r roll, sade Chris Wallace i samband med att han mottog ett pris frĂ„n KommittĂ©n för oberoende journalister 2017.

”Utlovad öppenhet skĂ€l till vaksamhet”

InnebĂ€r Bidens tilltrĂ€de att journalister repatrierar bakom den uppskruvade och intensiva ton som tillĂ„tits hĂ€rska under Trumps presidentskap? Frilansjournalisten J.H. Deakins menar att Bidenadministrationens utlovade â€Ă¶ppenhet” gentemot pressen Ă€r ett kvitto pĂ„ att journalister bör vara sĂ€rskilt vaksamma:

”Den rĂ„dande diskursen bidrar till mytbildningen kring Biden som knekten i rustning som kommer ridande för att befria Amerika frĂ„n Trumpismen – sĂ„ Ă€r tydligen inte fallet. Inte minst för 74 miljoner vĂ€ljare”, skriver Deakins i en analys för Business Insider.

Att ”Biden inte Ă€r nĂ„gon Trump” förĂ€ndrar inte de grundlĂ€ggande problem som journalistik i USA och andra lĂ€nder, inte minst Sverige, tampas med. Inom en kultur med bristande minoritetsrepresentation och allt fĂ€rre arbetstillfĂ€llen att konkurrera om har bekvĂ€ma intĂ€kter och lĂ€ttförtjĂ€nta publicistiska beslut gjorts pĂ„ bekostnad av lĂ„ngsiktiga strukturer.

Finanskrisen 2008 blev förutom en drÀpare av journalistjobb Àven en pressetisk ögonöppnare, menar Gretchen Morgenson, Wall Street-reporter för New York Times:

– Du hade en ordförande för Federal Reserve [USA:s riksbank, reds.anm.] som i maj 2007 sade att subprime-krisen kunde kontrolleras och att krisen inte skulle spilla över till den övriga ekonomin, vilket givetvis var fullstĂ€ndigt felaktigt, sĂ€ger Gretchen Morgenson till Columbia Journalism Review.

Makten ifrÄgasattes inte tillrÀckligt och fastÀn journalistiken inte bar direkt skuld till krisen i sig torde det globalekonomiska sammanbrottet 2008 likvÀl ha gett upphov till en snabbare sjÀlvrannsakan Àn vad som kom till stÄnd, menar Gillian Tett, redaktör vid Financial Times.

– NĂ„gon sjĂ€lvrannsakan kom inte till stĂ„nd, för att vara Ă€rlig. Det fanns inte nĂ„gon kĂ€nsla av att vi borde börja se pĂ„ saker och ting bortom vad jag kallar toppen av ett isberg, sĂ€ger Gillian Tett till Columbia Journalism Review.

Tid för sjÀlvrannsakan

Finanskrisen 2008 och Trumps valseger 2016 över favorittippade Hillary Clinton kan utöver brexitomröstningen samma Är lyftas fram som isbergstoppar som den globala journalistiken kraschat in i. Och i dess kölvatten har allmÀnhetens förtroende för journalistik tagit skada.

Joe Bidens valseger i det amerikanska presidentvalet hösten 2020 innebÀr Ànnu en utmaning för journalistiken, menar J.H. Deakins. Framför allt pÄ sikt.

”För bevarandet av vĂ„r demokrati kan inte pressen favorisera nĂ„gon, i nĂ„got lĂ€ge”, summerar Deakins. ”Under valet [2020] sĂ„g jag tillrĂ€ckligt för att veta att vi – om vi fortsĂ€tter hĂ„lla samma kurs – leder journalistiken ner lĂ€ngs en lĂ„ngt farligare stig Ă€n under Trumps Ă€mbetsperiod. Den tredje statsmakten mĂ„ste noga granska sig sjĂ€lv.”

LÀs Àven:

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter