En soldat vaktar kvarlevorna av 24 algerier i Moufdi-Zakaria-centret i Alger i juli 2020. Efter årtionden i ett franskt museum återfördes skallarna av 24 algerier som halshöggs av franska kolonialstyrkor till Algeriet. Frankrikes president Emmanuel Macron har utlovat en sanningskommission kring den franska kolonialismen i Algeriet. Foto: AP Photo/Toufik Doudou

NYHETER

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Sår efter fransk kolonialism värker ännu i Algeriet

President Emmanuel Macron har utfäst löften om ”en sanningskommission” om Frankrikes koloniala förehavanden i Algeriet. Initiativet innebär en kursändring i fransk inrikespolitik som hittills kretsat kring tabun och förnekande kring landets människorättsbrott i sin forna koloni.

I Algeriet förblir många sår efter den franska kolonialismen – och det blodiga krig som ledde till självständighet – oläkta. Nomadleder i Saharaöknen förblir exempelvis strösslade med radioaktivitet efter franska kärnvapenprov.

Av Klas Lundström

ALGERIET/FRANKRIKE 2018 erkände Frankrikes president Emmanuel Macron förekomsten av utbredd och systematisk tortyr mot såväl självständighetsförespråkare som franska antikolonialister under landets utdragna och blodiga kolonialstyre i Algeriet.

Macrons inställning tycktes öppna för en ny dörr i Frankrikes tabubelagda självskrivna historia om sin koloniala närvaro i Algeriet. Presidentens uttalande – och att det fälldes över huvud taget – bottnar i Macrons partipolitiska och ideologiska oberoende ställning gentemot den franska kolonialhistorien, menar David Lees, Frankrikehistoriker vid University of Warwick.

– Ett erkännande från den franska regeringen om att vad som vad hände i Algeriet var ett krig och att fransmän gjorde sig skyldiga till någon form av övergrepp – det är något helt nytt, säger han till The Atlantic.

Öppnad dörr till förträngd historia

Franska myndigheter meddelade nyligen bildandet av ”en sannings- och minneskommission” i syfte att utvärdera landets kolonialhistoria i Algeriet väcktes mångas förhoppningar om en offentlig ursäkt för dokumenterade massakrer, strukturell rasism och inrättande av koncentrationsläger.

Den algeriske presidenten Abdelmadjid Tebboune anser emellertid att Frankrike bör gå ännu längre i sin koloniala uppgörelse:

– En ursäkt skulle förbättra de ekonomiska och kulturella relationerna mellan Algeriet och Frankrike, särskilt för algerier bosatta i Frankrike, sade Tebboune i juli 2020 i samband med sextioårsdagen av det franska kärnvapenprogrammet i Saharaöknen.

Frankrike kan inte ”gömma sig bakom någon tredje part”, menar den fransk-algeriska journalisten Nabila Ramdani i en ledare för Washington Post. Ramdani menar att fransk inrikespolitiks rådande utveckling, med en stark högerpopulistisk kraft i Le Pen-klanens Nationella Fronten, är resultatet av ”bitterhet efter förlusten av kolonin Algeriet”.

I det franska samhället har landets bibehållna politiska självbedrägeri om vad staten egentligen hade för sig bäddat för en fortsatt ”kolonisering” av sin fransk-algeriska befolkning som utgör cirka 1,7 miljoner:

”De flesta franska medborgarna med algerisk bakgrund huserar i bostadskomplex utanför städerna där de upplever diskriminering i alla livets aspekter. Fördomar gentemot islam är mainstream och propagandister skyller alla fel på muslimer”, skriver Nabila Ramdani.

Det finns, med andra ord, mycket för franska politiker – och särskilt regeringsföreträdare – att förlora på genom en radikalt ändrad självbild om landets koloniepok på andra sidan om Medelhavet.

Ökenbomber utan förvarningar

Här, i Algeriet som vann självständighet 1962 efter ett åttaårigt och blodigt befrielsekrig, dröjer andra slags sår kvar efter den franska kolonialismen. Bland annat efter Frankrikes kärnvapenprover i Saharaöknen i centrala och södra Algeriet.

Mellan 1960 och 1966 genomförde Frankrike 17 kända kärnvapentester, varav flera ägde rum utan vare sig förvarning eller planerade skyddsåtgärder för lokalbefolkningen, däribland tuaregnomader.

Frankrike har ännu inte städat upp efter sig i de kontaminerade zonerna, något som Internationella kampanjen för att avveckla kärnvapen (ICAN) rekommenderar landet att göra i rapporten ”Radioaktivitet under sanden” från 2020:

”Frankrike bör förse algeriska myndigheter med en fullständig lista över platser där förorenat avfall begravts”, menar ICAN.

De zoner med de högsta kontamineringsnivåerna – framför allt i det Unesco-registrerade världsarvet Ahaggarbergen i centrala Algeriet och hemvist för flera 6 000 år gamla grottmålningar – bör rensas upp eller åtminstone täckas över för att begränsa spridning av radioaktiva partiklar i vind och regn.

”Regelbunden övervakning bör inrättas”, skriver ICAN.

”Öppna arkiven”

Den franske fysikern Roland Desbordes har besökt många av testplatserna i Saharaöknen och påtalar de facto att algeriska nomader alltjämt bosätter sig i och korsar dessa bergsdalar som är rika på bland annat koppar.

Han anser att både den franska och algeriska statsapparaten bör öppna sina arkiv för att allmänhet och forskare ska kunna utröna vidden av kärnvapenprogrammet i Saharaöknen.

– Franska armén har hemligstämplat mycket information kring testerna, bland annat om explosionernas hälso- och miljöeffekter, säger Roland Desbordes till DW.

Läs mer:

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.