

President Donald Trump vid ett kampanjmöte vid Richard B. Russell Airport, Georgia, 1 november. Foto: TT/AP Photo/Evan Vucci
Reportage
Dela artikeln:
När Fox News skrev historia
”Det förflutna är en prolog, studera det förflutna”, skrev William Shakespeare. Det kan vara en ledstjärna för amerikaner dagen före presidentvalet där de ledande kandidaterna heter Joe Biden och Donald Trump. Detsamma torde vara av intresse för den som vill friska upp minnet av hur det såg ut den 7 november 2000, senaste gången som amerikanska jurister – och inte väljare – avgjorde ett presidentval. Något som politiker och bedömare tror kan bli fallet även 2020.
GLOBAL GRANSKAR/ Av Klas Lundström
USA ”Varför får unga journalister inte lära sig att förstå medievärldens agendor och att utmana den falska objektivitetens höga anspråk och låga syften? Och varför får de inte lära sig att det centrala i många så kallade mainstreammedier inte är information utan makt?” skriver journalisten John Pilger i en essä i Strangelove-effekten.
Sällan har mediers agendor och förmåga att påverka politiska skeenden varit så flagranta – och framgångsrika – som hösten 2000. Då förvandlades USA:s presidentval till en utdragen politisk fars skriven och regisserad av Fox News.
Valvaka med vändningar
Den 7 november 2000 erbjöd alla tongivande amerikanska tv-kanaler USA:s väljarkår på uppesittarkväll med valvaka. Röster räknades och delstat efter delstat tillföll antingen republikanen George W Bush (son till George Bush, president 1989–1993) eller demokraten Al Gore. En av de avgörande delstaterna – då amerikanska presidentval inte vinns utefter antalet väljarröster utan antalet elektorsröster – var Florida, med 29 åtråvärda elektorsröster.
Preliminära rösträkningar fick stora mediebolag att utmåla Gore till trolig segrare i Florida, något samtliga emellertid skulle ta tillbaka efter att Fox News istället utnämnt Bush till segrare i Florida och således slutlig vinnare i presidentvalet. Gore ringde Bush med segergratulationer, men skulle bara timmarna senare dra tillbaka sin inkastade handduk då det visat sig att utgången i Florida var så pass jämn och oviss att närmare rösträkning krävdes för att urskilja en tydlig vinnare.
Men redan i det här läget hade amerikansk press – och i förlängningen även omvärldens dito – fallit offer för det narrativ som Fox News hade sjösatt:
– Fox utropande – som var fel, onödigt, missvisande och dumt – bidrog till att skapa känslan av att valet vanns av Bush, sade Tom Rosenstiel, dåvarande vice ordförande för Committee of Concerned Journalists, till The Guardian.
Kusiner kan vara bra att ha
Först i valets kaosartade efterspel uppkom andra uppgifter och omständigheter som kastade nytt tvivel över Fox News objektivitet under valnatten.
En av de ansvariga för Fox News publicistiska beslut under valnatten var John Ellis. Han mottog de icke-officiella uppgifter om Bushs valseger i Florida. Det var också han som hade ansvaret för att förse nyhetsankarna med de uppgifter som senare skulle förmedlas vidare till tittarna.
Under valnatten hade John Ellis – vilket han berättade för tidskriften New Yorker två veckor därpå – tät telefonkontakt med såväl presidentkandidaten Bush som med dennes bror Jeb, dåvarande guvernör för delstaten Florida. Inte så konstigt att Ellis hade öppna kanaler till dessa medlemmar av Bushklanen, Ellis var nämligen deras kusin.
– Tanken att kusinen till en av presidentkandidaterna har den rollen att utse vinnare av en delstat – och följaktligen ett helt val – är otänkbart, menar Tom Rosenstiel.
I Los Angeles Times penslade Rosenstiel vidare på sin analys av journalistikens förhållande till den absoluta makten:
”Det kollektiva misstaget bidrog till påståendet om att Bush vann valet och sedan fick segern tillbakadragen. Det ger upphov till idén bland Bushanhängare att valet kunde ’stjälas’ från Bush på grund av en teknikalitet. Och det göder även idén bland Al Gores anhängare att vicepresidenten lurades att erkänna sig besegrad innan rösträkningen faktiskt indikerade att Bush hade vunnit”, skrev han.
George W. Bush och Al Gore i debatt i University of Massachusetts, Boston, 3 oktober 2000. Foto: TT/AP Photo/Ron Edmonds
Jurister – inte väljare – utsåg president
Valet 2000 förblir föremål för debatter och studier. Inte minst när det gäller USA:s valsystem och rösträkningsteknik. Florida hade 2000 hjälp av företaget Database Technologies, vars uttryckliga uppgift var att bortsondera röster från dömda brottslingar. I slutändan visade det sig även att tusentals röster hade fallit bort – varav merparten var Goreröster och de flesta tillhörande afroamerikanska väljare – medan hela valdistrikt uppgavs ha lämnat ”icke-giltiga valsedlar”.
Röstomräkning pågick därefter och Bush uppgavs ha vunnit med en marginal av 537 röster. Men till sist blev den politiska pressen och republikanska demonstranters sabotage av räkningsprocessen så påtaglig att jurister kopplades in, vilket gjorde valresultatet till en juridisk fråga. Efter att Gore och Bush bollat valresultatet mellan olika juridiska instanser beslöt USA:s högsta domstol med röstsiffrorna 5–4 att ogiltigförklara Floridas dito att öppna för en omräkning av rösterna i hela delstaten.
Utan några fler kort att spela tvingades Al Gore, för andra gången, erkänna sig besegrad.
I juli 2001 publicerade forskare vid Bostons MIT och California Institute of Technology en studie som fastslog att mellan fyra och sex miljoner röster gick förlorade till följd av tekniska problem. Men då hade Fox News narrativ från valnattens småtimmar stått pall och ledsagat George W Bush in i Vita huset.
Ironiskt nog var det också Al Gore som – i egenskap av avgående vicepresident till Bill Clinton och senatsordförande – drämde klubben i bordet för att lugna upprörda demokratiska kongressledamöter som förtvivlat försökte vinna senatorernas stöd för en invändning mot det kritiserade domstolsbeslutet.
Men ingen senator hade några invändningar till Högsta domstolens utslagsröst och kort därpå satte Gores klubba punkt för den utdragna process som snuvade honom på presidentposten efter ett drama som en konservativ tv-kanal hade iscensatt.
”Fox News-effekten”
Fox News framväxt under 1990-talets senare hälft ska inte underskattas ifråga om valutgången 2000, särskilt inte ifråga om kanalens påverkan till väljares slutliga val av kandidat. Den slutsatsen drar ekonomerna Stefan DellaVigna och Ethan Kaplan i studien The Fox News Effect.
Mellan oktober 1996 och november 2000 introducerades Fox News Channel till USA:s kabel-tv-utbud och fick ett fönster in i miljontals amerikaners hem. Efter en genomgång av väljardata från 9 256 städer drar de båda ekonomerna slutsatsen att Fox News intåg i amerikaners vardagsrum innebar att icke-republikanska väljare röstade republikanskt i högre utsträckning än tidigare, mellan 3 och 8 procent av kanalens tittare.
Kärnan av Fox News journalistiska verksamhet – konservativa ämnen och konservativa budskap förklädda till journalistik – mynnade således ut i ett konservativt utbud med ”stor övertalningseffekt” – den så kallade ”Fox News-effekten”.
”Fox News-effekten kan visa sig bli en temporär inlärningseffekt för rationella väljare, eller en permanent följd av icke-rationella väljares öppenhet för övertalning. De här resultatet visar att medier kan ha en ansenlig politisk inverkan”, skriver DellaVigna och Kaplan.
”Farligt nära propaganda”
Fox News blev i kölvattnet av terrorattentaten i New York den 11 september 2001 en pådrivare och megafon för George W. Bushs nykonservativa klan och folkrättsvidriga invasion av Irak i mars 2003.
”Den objektivitet och skeptiska hållning medier visat makten sedan det förödande kriget i Vietnam och Watergateskandalen” under Richard Nixons presidentskap var som bortblåst – och Fox News bevakning av Irakkriget snubblade ”farligt nära propaganda”, enligt historieprofessor Charles Ponce de Leon i en analys för Salon.
Med tanke på kanalens konservativa genomslag och historik av maktpåverkan var det därför inte så konstigt att Donald Trump valde att plantera sin politiska plattform i direktsändning i Fox News debattprogram ”Fox & Friends”.
På tisdagen den 3 november söker Donald Trump den amerikanska befolkningens – men kanske främst elektorernas – stöd för en andra mandatperiod. I ryggen har han ett fyraårigt välmående äktenskap med just Fox News, vars kanal har hållit Trump om ryggen med otaliga långintervjuer befriade från hårda frågor och med tv-kanalens bäst betalde medarbete Sean Hannity som en av presidentens närmaste rådgivare.
”Under Obamas presidentskap kunde Fox attacker speglas som reflektioner av den motsatsroll som traditionell press ofta spelar. I och med Trumps valseger gick mediebolagets ankare från att ha ifrågasatt makten till att försvara den”, rapporterar Jane Mayer i sin granskning av Trump–Fox-äktenskapet för New Yorker.
2020 – ett nytt 2000?
Donald Trumps och Fox News välmående äktenskap väcker många frågor. Bland annat ifall spöket från den 7 november 2000 kommer att hemsöka valnatten även den 3 november 2020.
Den stora horden av förtidsröster och ifrågasatt valteknik har fått många att skruva oroligt på sig. De facto att Trump – och Fox News – redan talar om ett ”riggat” och ”stulet” val bäddar för att utgången av 2020 års presidentval kan landa ännu tyngre och långsiktigt svårsmält än valet för 20 år sedan.
Finansvärlden har redan uttryckt sin oro över valets eftermäle och att ett tumultartat och möjligen våldsamt sådant kan skada landets ekonomiska strukturer. Om den ena kandidaten uttrycker missnöje med valresultatet, vägrar acceptera det och kanske till och med vägrar att lämna Vita huset står USA på randen till något mycket farligt, menar Ron Klein, tidigare demokratisk kongressledamot från Florida.
– Det är oroväckande att personen med den största mikrofonen uttrycker den här typen av tankar och hotar och skrämmer människor att tänka att oavsett valutgång tänker det inte tro att den är rättvis. Det är ett hot mot demokratin i sig, säger han till The Guardian.
Brian Hindt till vänster, supporter till George W. Bush, argumenterar med James Cooke, supporter till Al Gore, utanför USA:s högsta domstol i Washington, 11 december 2000. Foto: TT/AP Photo/Pablo Martinez Monsivais
”Valet slutar i Högsta domstolen”
Fox News har sedan sin etablering den 7 oktober 1996 inte bara vunnit mark i kabel-tv-bassängen – mediebolaget förblir också en inflytelserik aktör i den världsomspännande oceanen bäst navigerad av sociala medier. Och tack vare sin närhet till Donald Trump fortsätter Fox News teman, rapportering och uttalanden att nå otaliga medieproducenter.
Med en nyligen ommöblerad amerikansk högsta domstol med tydlig konservativ majoritet har andra omständigheter trissat upp diskussionen om huruvida valet 2020 kan bli en juridisk repris av 2000. Exempelvis har North Carolina och Pennsylvania fått grönt ljus för att förlänga tidsramen av mottagande och räknande av röster, medan Wisconsin – där Joe Biden sägs leda klart i opinionsmätningar – fått tummen ner för samma förfrågan.
President Trump har heller inte hymlat med sin tro – och möjligen förhoppning – om att valet 2020 kommer att nå Högsta domstolens bord:
– Jag tror att det kommer att nå Högsta domstolen och jag tycker det är väldigt viktigt att vi har nio domare på plats till dess, sade Trump, en dryg månad före ännu en oviss valnatt under den kommande amerikanska hösten.
Dela artikeln: