På Internationella kvinnodagen samlades hundratals människor till demonstration mot polisbrutalitet och förföljelse och för ett självständigt Västpapua i centralorten Jayapura.

Demonstrationen saknar tillstånd, trots att studentföreningar ansökt om det, och äger rum trots att polismyndigheter utlovat våld om den ändå skulle äga rum.

– Vi är vana vid det, berättar en människorättsaktivist för Tidningen Global.

Av Klas Lundström

VÄSTPAPUA | Bilder som Tidningen Global tagit del av visar hundratals personer samlade i Jayapura i samband med firandet av Internationella kvinnodagen den 8 mars.

I centrum för demonstrationerna är västpapuaners kritik mot Indonesiens påbörjade projekt att ytterligare dela upp Västpapua, som tidigare utgjorde en nederländsk koloni i form av Västra Nya Guinea, till fem provinser, mot dagens två.

Ett initiativ som ytterligare splittrar möjligheten till enighet bland västpapuanska rörelser – och som ger den indonesiska möjligheten att tillsätta ännu fler politiska ledare på regionala poster.

De västpapuaner som samlades trotsade uttryckliga indonesiska myndigheters beslut att avslå ansökan om tillstånd, med hänvisning till säkerhet och covid-19-pandemin – och löften om våld för att upplösa varje försök till folksamling.

– Äsch, demonstrationer slås ändå alltid ner med polisvåld och dessutom får inga västpapuaner någonsin tillstånd att demonstrera mot någonting, säger en människorättsaktivist i Västpapua till Tidningen Global, som vill förbli anonym med hänvisning till sin personliga säkerhet.

”Morgonstjärnan” – förbjuden symbol

Klart är att indonesiska myndigheter sällan – för att inte säga aldrig – ger grönt ljus åt västpapuanska rörelser eller studentföreningar att manifestera för självständighet.

Trots att Indonesien garanterar yttrandefrihet och allas lika värde i sin grundlag nekas västpapuaner att öppet förespråka en delning från Indonesien, eller en folkomröstning liknande 1999 års dito i Östtimor – samtidigt som det enligt lag är förbjudet att hissa den västpapuanska flaggan, ”Morgonstjärnan”.

Skiftande geopolitiskt läge?

Demonstrationen i Jayapura äger likväl rum i ett intressant politiskt skede då FN i form av sitt högkvarter för mänskliga rättigheter – (OHCHR) lett av den tidigare chilenska presidenten Michele Bachelet – offentligt och i form av en rapport uttryckt oro och över de utomrättsliga avrättningar och dödsfall som indonesiska säkerhetsstyrkor och polisväsende gjort sig skyldiga till i Västpapua.

Senaste fallet var den 13-årige Makilon Tabunis som avled efter att ha misshandlats till döds av indonesisk polis, felaktigt utpekad som skyldig för vapenstöld i de centrala högländerna.

– Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Indonesien trissat upp sina militära aktioner i Västpapua. 2022 lär bli ytterligare ett blodigt år om inte omvärlden tar sitt ansvar om ingriper för att rädda ursprungsbefolkningen, säger den västpapuanske människorättsaktivisten till Tidningen Global.