Foto: AP Photo/Vadim Ghirda
LEDARE
- PUBLICERAD 2022-03-10
Dela artikeln:
Zelenskyj har blivit Europas krigshjälte
Av Daniela Portocarrero
LEDARE | ”En för alla, alla för en…” – minnet från den svenska skolgången ekar högt och tydligt. Jag tror lika mycket på budskapet om fred då som nu. Liten som stor, om än med en annan förståelse för världens komplexitet. Ja, till exempel att det oftast inte finns en ond makt mot en god i ett krig, eller att alla kanske inte vill ha fred då det finns ofattbart mycket pengar att tjäna på att alla vapen som produceras dagligen faktiskt används. Här behöver jag dock (efter som vi i Sverige/Europa verkar stå fast vid en enda kollektiv sanning) skriva att jag självklart inte står bakom Putin och hans invasion, vilket jag givetvis aldrig vill förknippas med. Men faktumet betyder inte att jag i någon impulsiv rädsla behöver välja en sida. Eller att jag i någon nationalistisk eller ”solidarisk” anda, bör höja Ukrainas president Zelenskyj till skyarna, när han tvingar halva sin befolkning att sätta sitt liv vid en flaggas namn. Den enda ”sida” värd att stå på är fredens.
Är Ukraina bara en bondpjäs på schackbrädet mellan Nato och Putin, eller vad är det egentligen som sker? Det är svårt att hitta ett objektivt ställningstagande i medias rapportering av kriget. För några dagar sedan kom det ut en video där Zelenskyj talar inför EU:s parlament. ”Vi kämpar för vår frihet och vårt liv” säger han, ”för vår överlevnad”. ”Vi kämpar också för att bli lika medlemmar av Europa”. Han avslutar i stil med ”då kommer ljuset vinna över mörkret, ära till Ukraina”. Vid de sista orden så ställer sig hela parlamentet upp och applåderar. Zelenskyj har blivit Europas krigshjälte. Faktumet kräver lite reflektion kring om krig och hjälte är två ord som fortsatt bör användas tillsammans.
För att ta diskussionen vidare så bekräftar rubrikerna från veckan som gått att EU har skickat ett vapen- och utrustningsstöd på 450 miljoner euro till Ukraina. Dessa vapen kommer onekligen att leda till mera död och mera misär. Men de går under rubriken solidaritet, demokrati och fred, och nästan alla står bakom stödet. Jag kan föreställa mig att medias rapportering passar Nato ganska bra. Kan det vara så att deras subtila krig mot Putin nu kan bekämpas av andra?
Jag lider med alla de människor som i dag tvingas göra ”Molotov cocktails” (hemmagjorda bomber) för att skydda Ukraina mot Putins militär. Jag lider med alla de män som tvingas att lyfta ett vapen i sin regerings namn, som i ett skevt narrativ om stolthet och manlighet ska försvara deras mark. Jag lider med de ryska soldaterna som tvingas förgripa sig på sitt grannland, där de säkerligen har både släktingar och vänner.
Jag vänder mig till Svenska freds för andrum. Sverige bör och kan (troligen kunde i nuläget) stå för medling och diplomati. Där all kraft går mot att stödja diplomatiska initiativ, inte upprustning. Att vi i Sverige och EU nu skickar vapen till Ukraina måste väl till största del leda till att vi förlänger kriget? Att fler människor dör? Enligt Svenska freds så finns det ingen militär lösning på kriget i Ukraina. Den enda med kapaciteten att utmana de ryska styrkorna är Nato, vars inblandning skulle kunna innebära en återkomst av det kalla kriget. Sveriges vapenbidrag till Ukraina blir istället symbolisk, vi har valt en sida. En sida som troligen suddat ut vår möjlighet att vara en del av kraften som kan stoppa kriget.
I nuläget är den enda ”vinnaren” i kriget vapenindustrin. Och medias narrativ kring konflikten verkar kretsa kring att en ökad polarisering på något vis ska göra läget bättre, som om en förstärkning av orsaken till kriget ska kunna lösa det? Vart är den solidaritet som borde vara grundpelaren i världen?
Det finns några länder kvar som skulle kunna medla mellan Ukraina och Ryssland.
Att skicka vapen till en pågående strid istället för att satsa all sin kraft på att medla.
Dela artikeln: