Sex månader efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan fortsätter kvinnorättsaktivister att jobba för kvinnors och flickors rätt. Många försämringar har skett under det senaste halvåret men människorättsförsvararen Madina Mahboobi hyser ändå hopp:

– Vi har hopp om rättvisa och frihet, men det internationella samfundet måste stötta oss, säger hon på ett seminarium arrangerat av Svenska Afghanistankommittén på internationella kvinnodagen.

Av Bella Frank

AFGHANISTAN | Kvinnors situation har försämrats enormt och de drabbas hårt av den utbredda matosäkerheten som har stegrats kraftigt efter talibanernas maktövertagande av huvudstaden Kabul i mitten av augusti. Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP går var tredje afghan hungrig i dagsläget och nästan hela befolkningen har otillräcklig tillgång på mat. Två miljoner barn är undernärda och i mitten av 2022 beräknas hela 97 procent av familjerna i Afghanistan leva under fattigdomsgränsen.

– Det har drabbat kvinnor särskilt hårt, och framför allt de kvinnor som har förlorat sina jobb, säger Madina Mahboobi i seminariet som gav en bild över hur läget har förändrats för kvinnor under det senaste halvåret.

Hon förklarar att en stor del kvinnor inte bara lönearbetade tidigare utan också var familjens huvudsakliga försörjare. När talibanerna tog över makten i landet tvingades många kvinnor bort från sina jobb. Det har inte bara inneburit större fattigdom för kvinnorna, utan har också gjort dem mer utsatta för våld inom familjen.

– Våld i nära relation har ökat kraftigt, säger Madina Mahboobi som arbetat för mänskliga rättigheter under många år.

– Två miljoner kvinnor var familjeförsörjare och hade i och med det inflytande inom familjen som de sedan har förlorat.

Det faktum att talibanerna har infört olika typer av begränsningar av kvinnors rörelsefrihet innebär ytterligare svårigheter. I slutet av förra året infördes bland annat krav på att en kvinna måste ha sällskap av en manlig släkting om hon vill resa längre än cirka sju mil och man har också förbjudit förare från att köra kvinnor som inte har en manlig släkting med sig. Detta innebär ännu ett hinder för kvinnor som utsätts för våld inom familjen.

– Rörelserestriktionerna gör det svårt för kvinnor att söka hjälp, säger Madina Mahboobi.

Hon berättar om att afghaner har haft olika syn på det möte med talibanernas ledning som Norge stod värd för i januari i år för att diskutera fri- och rättigheter liksom humanitär hjälp i landet.

– Folk får inte falla offer för det politiska läget, säger hon och fortsätter:

– För mig går folks hälsa och levnadskvaliteter först.

Hon tror ändå att det internationella samfundet har möjlighet att påverka talibanerna i viss utsträckning. Hon vädjar om påtryckningar för att flickor och kvinnor ska få gå i skolan på alla nivåer, att våld i nära relationer motarbetas och att landets kvinnoministerium – som talibanerna lade ner i höstas – öppnas på nytt.

Hon föreslår också att internationella organisationer och organ ska samarbeta med afghanska organisationer som leds av kvinnor – på det sättet kan man både hjälpa till att distribuera bistånd på ett effektivt sätt och stärka kvinnors politiska inflytande. För om kvinnor ges ledande positioner måste talibanerna interagera med dem. Detta är något som det internationella samfundet har direkt inflytande över betonar Madina Mahboobi.

– Jag hoppas på fred, frihet och rättvisa. Vi är rädda för att vi inte ska få stöd och att läget ska förvärras, men vi kommer inte att ge upp och vi vill att det internationella samfundet stöttar oss. Jag hoppas att läget kommer att vara annorlunda om ett år och att vi då firar den här dagen, säger hon.