En journalist dödades av polis i samband med protester mot låga dagslöner i Haitis huvudstad Port-au-Prince förra veckan. Samtidigt fortsätter utredningen kring mordet på önationens president Jovenel Moïse i juli 2021, ett illdåd som nuvarande regeringschef Ariel Henry anklagas för kopplingar till.

Enligt International Crisis Group ökar Haitis politiska kris och organiserade brottsgruppers utbredda inflytande risken för inbördeskrig.

Av Klas Lundström 

HAITI | Sedan mordet på Haitis president Jovenel Moïse i juli 2021 har det politiska läget förblivit spänt, en rad gripanden har gjorts och colombianska ex-soldater ingår i den konspiration som just nu utreds för presidentmordet.

Samtidigt som utredningen pågår fortsätter grupper som livnär sig på organiserad brottslighet att cementera inflytande över haitiska rättsapparater och marknader, alltmedan det ekonomiska läget förblir akut för majoriteten av önationens invånare i spåren av år av politisk instabilitet och de senaste årens pandemi som sett höjda kostnader för basvaror som matolja, bensin och el.

Ett krav som lyfts fram på sistone är höjda minimilöner och något som premiärminister Ariel Henry gått landets fackförbund till mötes i form av nya dagslöner. Men de nya nivåerna, med dagslöneökningar på över 30 procent, motsvarar långt ifrån de nivåer som Haitis ledande fackförbund anser som skäliga för anställda inom serviceyrken och jordbrukssektorn, rapporterar bland annat nyhetsbyrån AP.

Polis utreds för journalistmordet

Utvecklingen, eller kanske snarare brist på sådan, fick därför de haitiska fackförbunden att utlysa protester i huvudstaden Port-au-Prince förra veckan.

Protesterna nådde vägs ände då polis sköt skarpa skott mot folkmassan. Minst en person dog – en journalist på plats för att bevaka protesterna. Även ett antal personer sårades, enligt vittnesmål till nyhetsbyrån Reuters.

Journalisten som dog hette Maxihen Lazzare, var knuten till den inhemska mediegruppen Roi des Infos och avled på sjukhus till följd av skottskador.

I dagsläget utreds polis för inblandningen i Maxihen Lazzares död och lindriga skottskador som minst två andra journalister ådrog sig under samma demonstration, rapporterar Haiti Libre.

En ”fallerad stat”?

Våldet har cementerat sin närvaro i Haiti under de senaste åren och i spåren av president Moïses död i form av en brutal avrättning väcker ånyo frågetecken kring den karibiska önationens stabilitet.

Bedömare befarar att Haiti riskerar att bli en ”fallerad stat” och International Crisis Group menar i en rapport att önationen riskerar att falla i inbördeskrig om landets makthavare inte lyckas dämpa det politiska och sociala fallet mot avgrunden.

Kriminella gäng kontrollerar oljeterminaler samtidigt som korruptionen skenar inom polis- och rättsväsendet och håller jämn takt med fattigdomsnivåerna som förblir de högsta i den västra hemisfären.

”Men ändå avfärdar många haitier tanken på ännu en FN-ledd fredsbevarande insats, än mindre en amerikansk militärintervention”, skriver International Crisis Group.

Premiärministerns roll oklar

En av den haitiska tragedins huvudroller innehas av den nuvarande regeringschefen Ariel Henry, som förutom att vara i fackföreningars blickfång med dagslöner under rekommenderade nivåer även utreds för eventuell inblandning i mordet på president Jovenel Moïse – anklagelser Henry emellertid bestämt tillbakavisat.

Men Ariel Henry har dokumenterade relationer till en av de primära misstänkta för presidentmordet, Joseph Felix Badio, vilket bland annat renderat i ett utreseförbud under pågående utredning.

Ariel Henry besvarade reseförbudet med att försöka att avskeda den ansvarige huvudåklagaren, Bedford Claude, något som regeringschefen inte lyckats med då det faller bortom hans ansvarsområden – men klart är att Bedford Claudes säkerhet förblir hotad och att han sedan hösten 2021 lever under polisskydd, rapporterar BBC.

”Sedan sitt tillträde har Ariel Henry haft problem att som tillfällig ledare hävda sin auktoritet”, skriver International Crisis Group och tillägger att första prioriteten är ett omedelbart avtal när det gäller maktövergången, och när nya val till presidentposten och parlamentet kan hållas.

”Krävs tydlig plan”

Utan en tydlig plan, helst inom ramen för år 2022, kan Haitis fall fördjupas och brottslighet, oroligheter, våld och en ökande andel emigranter som söker en ny tillvaro bortanför önationens gränser fortsätta att äta sig in i landets politiska och ekonomiska centra, summerar International Crisis Group:

”Med konstitutionen mer eller mindre dödförklarad och uppskjutna val innebär att två tredjedelar av senatens stolar förblir tomma samtidigt som ansvaret för Moïses död förblir oklar.”