KOMMENTAR:

Honduras skapar historia

Xiomara Castro svärs in som Honduras första kvinnliga president på Nationalstadion i Tegucigalpa, Honduras, torsdagen den 27 januari. Foto: TT/AP/Moises Castillo

KOMMENTAR

Dela på facebook
Dela på twitter

Honduras skapar historia

Maktöverlämnandet i Honduras är ingen tebjudning, Honduras skapar historia. Det är första gången i landet som en kvinna ska leda landet, det är första gången på 40 år som presidenten inte tillhör högerpartierna Partido Nacional eller Partido Liberal och det är första gången som ett vänsterparti innehar presidentämbetet.

Av Fransisco Contreras

HONDURAS | Xiomara Castro vann presidentvalet i november med historiska 1,7 miljoner röster (61  procent) mot den konservativa kandidaten Nasry Asfura som fick 37 procent. Det krävdes ett sådant tydligt resultat för att Partido Nacional (PN) inte skulle försöka hänga sig kvar vid makten. I valet 2017 vann PN:s Juan Orlando Hernandez med knappt 1,53 procent mot Salvador Nasralla i ett mycket omstritt val, med dokumenterat valfusk. Nasralla ledde rösträkningen med fem procent när datasystemet plötsligt kraschade och 36 timmar senare när röstsiffrorna började publiceras igen hade Juan Orlando Hernandez tagit ledningen. Protestvågen som följden efter valet slutade med över 2 000 häktade och 50 döda.

Den tillträdande presidenten Xiomara Castro tillhör det breda vänsterpartiet Libre. Partiet bildades av rörelsen FNRP som motsatte sig statskuppen 2009 som störtade presidenten Manuel Zelaya, Xiomara Castros make. Libre är mer som en bred front som samlar åtminstone nio erkända grupperingar från vänsterradikala Fuerza de Refundación Popular, FRP, till socialliberala Pueblo Organizado en Resistencia, POR. Det tog tolv år för motståndsrörelsen att komma tillbaka till makten. I valet i november blev Libre det största partiet i kongressen (Congreso Nacional) med 50 ledamöter av sammanlagt 120 och partiet vann även borgmästarvalet i huvudstaden Tegucigalpa och landets största industristad San Pedro Sula.

Maktövertagandet blir ingen tebjudning precis. Redan innan Xiomara Castro tillträde har hennes parti Libre splittrats i kongressen. Konflikten uppstod i valet om ordförande i kongressen. Två ledande ledamöter, Jorge Calix och Beatriz Valle, gick emot partiets beslut att tilldela Nasrallas parti PSH, i allians med Libre i presidentvalet, ordförandeposten i kongressen. När den nya kongressen skulle installeras den 20 januari utbröt ett internt bråk. Jorge Calix allierade sig med högerpartiet PN och valdes till ordförande med stöd av 18 ledamöter från Libre och högerpartierna PN och liberalerna. Detta tolkades av Libre och Xiomara Castro som en kupp. Under den pågående sessionen utbröt ett slagsmål i direktsändning mellan ledamöterna i vänsterpartiet. 48 ledamöter från Libre, Partido Salvador de Honduras (PSH), och fyra liberaler valde parallellt den tidigare överenskomna ordförande från PSH Luis Redondo. Nu finns det två ordförande och två kongresser. Jorge Calix och de andra utbrytarna uteslöts samma dag från Libre.

Bakom manövern finns högerpartiet PN som försöker få kontroll över kongressen som senare i år ska välja en ny ordförande för Högsta domstolen, en riksåklagare och en justitiekansler. De tre kommer att spela en huvudroll i vad som väntas bli en period med rättsprocesser mot ledande högerpolitiker och militärer misstänkta för korruption, mutor och narkotikahandel. Den avgående presidenten Juan Orlando Hernandez är sedan tidigare misstänkt och riskerar dessutom att utlämnas till USA. Hans bror Tony Hernandez dömdes 2019 till livstids fängelse i en domstol i New York för smuggling av 185 ton kokain till USA. Politikernas och militärernas inblandning i narkotikahandel går långt bak i tiden. Honduras genom Matta-Ballesteros och hans flygbolag Setco Air var på 1980-talet länken mellan Pablo Escobars Cartel de Medellin med Felix Gallardos mexikanska Cartel de Guadalajara. Även CIA anlitade Matta-Ballesteros för att förse Contras i Nicaragua med vapen. Arméns och politikernas samröre med kartellerna har bara fortsatt. Flera undersökningar menar att knarkkartellerna finansierade valkampanjerna för högerpresidenterna Porfirio Lobo (2010 – 2014) och Juan Orlando Hernandez (2014 – 2021). Porfirio Lobos son Fabi Lobo sitter också i fängelse i USA för smuggling och den nuvarande ledaren för liberalerna, bankiren Yani Rosenthal, son till landets rikaste man, avtjänade ett tre års fängelsestraff i USA för pengatvätt åt kartellerna.

Det här är en av de viktigaste frågorna som Xiomara Castro sagt sig vilja driva under sin mandatperiod. Sekretesslagar som i dag skyddar politiker och knarkledare ska upphävas, det ska inrättas en internationell kommission mot korruption med stöd av FN och de så kallade sysselsättnings- och utvecklingszonerna (Zede) ska upphöra. Zonerna är undantagna landets lagar och styrs av ekonomiska investerare som ansvarar för skatter, säkerhet och rättskipning. Kritikerna menar att sysselsättnings- och utvecklingszonerna Zede i själva verket är en försäljning av territoriet och suveräniteten och ger knarkkartellerna fritt spelrum för att agera utanför landets lagar.

Ett annat område är bekämpningen av fattigdom och ojämlikhet. En rapport från Universidad Nacional Autónoma de Honduras (UNAH) anger att 70 procent av befolkningen lever i fattigdom och 45 procent av dem i extrem fattigdom. Bertelsmann Tranformation Index från 2020 visar att den rikaste femtedelen av befolkningen fick 55 procent landets inkomster medan den fattigaste femtedelen endast fick 3,2 procent. När den nyliberala modellen gjorde sitt intåg i Honduras 1990 genomfördes en marköverföring från småbönder till rika magnater. Exempelvis hamnade marken i Aguandalen i händerna på Miguel Facussé och hans bolag Dinant. Där byggde han upp det storskaliga jordbruket med palmolja som körde bort småbönder och lokalbefolkningen som nu kämpar för att få tillbaka sin mark och tillgång till vatten. Aguandalen kontrolleras av arméns Xatruchkommando, som tränades upp av USA under Irakkriget. Mellan 2008 och 2012 mördades 128 människor i Aguandalen. En av de som mördades av Xatruchkommandot var miljöaktivisten Berta Caceres.

Inför maktöverlämningen gav Xiomara Castro en kommission bestående av 89 folkrörelser uppdraget att arbeta fram förslag som handlar om landets naturtillgångar, mark och territorier. I 33 förslag har kommissionen lyft fram vad som anges vara tre strategiska axlar. I den första axeln föreslås en jordreform som ger ursprungsfolk och småbönder mark, upphävandet av sysselsättnings- och utvecklingszonerna Zede och införandet av matsuveränitet som modell för ökad tillgång till ekologiskt producerad mat. Den andra axeln handlar om utvinning av naturtillgångar där folkrörelserna föreslår ett förbjud av gruvdrift i dagbrott, upphävande av lagvidriga koncessioner till vattenkraftsbolag och en demilitarisering av konfliktområden på landsbygden. Slutligen i den tredje axeln vill folkrörelserna att staten ser över jordbrukssektorn och förvärv av mark och att det upprättas en särskild kommission för tillämpande av ILO:s konvention 169.

Utrikespolitiken är också en brännande fråga. Xiomara Castro måste ta itu med landets nuvarande komplicerade förhållande till USA. Relationerna med grannländerna i Centralamerika är inte heller enkla. Xiomara Castro och Libre ser sig som en del av den pågående vänstervågen på kontinenten. Till maktövertagande den 27 januari kom USA:s vicepresident Kamala Harris. Det är första gången sedan 1986 som USA överhuvudtaget deltar på en hög nivå. Harris kom med uppdraget att hitta samarbete för att stoppa den stora migrationsvågen till USA från Honduras och Centralamerika som håller på att sänka USA:S president Joe Bidens popularitet. Hälften av de 701 049 centralamerikaner som häktades i USA förra året var från Honduras. Dessutom finns det starka krav från Demokraterna, exempelvis senatorn från Oregon, Jeff Merkley, att USA ska samarbeta med den nya regeringen för att bekämpa knarkkartellerna. Joe Biden förstår också att USA håller på att förlora inflytande i Centralamerika och i den norra triangeln (Guatemala, El Salvador och Honduras) och att fortsätta upprätthålla korrupta högerregeringar som de gjort i Honduras hjälper föga. Kina har ökat sina investeringar i regionen och knyter nya kontakter med centralamerikanska länder. Panama och Costa Rica är redan med i sidenvägen BRI. Nu senast har både Nicaragua och El Salvador brutit sina diplomatiska förbindelser med Taiwan. Frågan är om Harris kan stoppa Xiomara Castro att gå samma väg.

Just nu har Xiomara Castro inget val, Honduras har stora skulder till både USA och till den centralamerikanska utvecklingsbanken CABEI där Taiwan är majoritetsägare. Till Xiomara Castros maktövertagandet kom också den latinamerikanska vänstern som just nu upplever vad som kallas den andra vänstervågen på kontinenten. I Tegucigalpa samlades Argentinas vicepresident Cristina Fernandez, Brasiliens tidigare president Dilma Rouseff, Chiles nyvalde president Gabriel Boric, Venezuela utrikesminister Felix Plascencia och Bolivias tidigare president Evo Morales. Närvaron av starka och kända vänsterledare var en viktig politisk markering. Honduras nyvalda president Xiomara Castro har varit tydlig med att hon avser att närma sig Latinamerika och har också tagit avstånd från USA:s blockader och attacker mot latinamerikanska vänsterregeringar. Hon avslutade sitt installationstal med Che Guevaras kända ”Hasta la victoria siempre” (ständigt mot segern).

* Francisco Contreras är Latinamerikakännare. Han är också talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, ordförande i Solidaritetshuset och kommunfullmäktigeledamot (V).

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.