KOMMENTAR:

Honduras skapar historia

Xiomara Castro svÀrs in som Honduras första kvinnliga president pÄ Nationalstadion i Tegucigalpa, Honduras, torsdagen den 27 januari. Foto: TT/AP/Moises Castillo

KOMMENTAR

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Honduras skapar historia

MaktöverlÀmnandet i Honduras Àr ingen tebjudning, Honduras skapar historia. Det Àr första gÄngen i landet som en kvinna ska leda landet, det Àr första gÄngen pÄ 40 Är som presidenten inte tillhör högerpartierna Partido Nacional eller Partido Liberal och det Àr första gÄngen som ett vÀnsterparti innehar presidentÀmbetet.

Av Fransisco Contreras

HONDURAS | Xiomara Castro vann presidentvalet i november med historiska 1,7 miljoner röster (61  procent) mot den konservativa kandidaten Nasry Asfura som fick 37 procent. Det krÀvdes ett sÄdant tydligt resultat för att Partido Nacional (PN) inte skulle försöka hÀnga sig kvar vid makten. I valet 2017 vann PN:s Juan Orlando Hernandez med knappt 1,53 procent mot Salvador Nasralla i ett mycket omstritt val, med dokumenterat valfusk. Nasralla ledde röstrÀkningen med fem procent nÀr datasystemet plötsligt kraschade och 36 timmar senare nÀr röstsiffrorna började publiceras igen hade Juan Orlando Hernandez tagit ledningen. ProtestvÄgen som följden efter valet slutade med över 2 000 hÀktade och 50 döda.

Den tilltrÀdande presidenten Xiomara Castro tillhör det breda vÀnsterpartiet Libre. Partiet bildades av rörelsen FNRP som motsatte sig statskuppen 2009 som störtade presidenten Manuel Zelaya, Xiomara Castros make. Libre Àr mer som en bred front som samlar Ätminstone nio erkÀnda grupperingar frÄn vÀnsterradikala Fuerza de Refundación Popular, FRP, till socialliberala Pueblo Organizado en Resistencia, POR. Det tog tolv Är för motstÄndsrörelsen att komma tillbaka till makten. I valet i november blev Libre det största partiet i kongressen (Congreso Nacional) med 50 ledamöter av sammanlagt 120 och partiet vann Àven borgmÀstarvalet i huvudstaden Tegucigalpa och landets största industristad San Pedro Sula.

Maktövertagandet blir ingen tebjudning precis. Redan innan Xiomara Castro tilltrÀde har hennes parti Libre splittrats i kongressen. Konflikten uppstod i valet om ordförande i kongressen. TvÄ ledande ledamöter, Jorge Calix och Beatriz Valle, gick emot partiets beslut att tilldela Nasrallas parti PSH, i allians med Libre i presidentvalet, ordförandeposten i kongressen. NÀr den nya kongressen skulle installeras den 20 januari utbröt ett internt brÄk. Jorge Calix allierade sig med högerpartiet PN och valdes till ordförande med stöd av 18 ledamöter frÄn Libre och högerpartierna PN och liberalerna. Detta tolkades av Libre och Xiomara Castro som en kupp. Under den pÄgÄende sessionen utbröt ett slagsmÄl i direktsÀndning mellan ledamöterna i vÀnsterpartiet. 48 ledamöter frÄn Libre, Partido Salvador de Honduras (PSH), och fyra liberaler valde parallellt den tidigare överenskomna ordförande frÄn PSH Luis Redondo. Nu finns det tvÄ ordförande och tvÄ kongresser. Jorge Calix och de andra utbrytarna uteslöts samma dag frÄn Libre.

Bakom manövern finns högerpartiet PN som försöker fĂ„ kontroll över kongressen som senare i Ă„r ska vĂ€lja en ny ordförande för Högsta domstolen, en riksĂ„klagare och en justitiekansler. De tre kommer att spela en huvudroll i vad som vĂ€ntas bli en period med rĂ€ttsprocesser mot ledande högerpolitiker och militĂ€rer misstĂ€nkta för korruption, mutor och narkotikahandel. Den avgĂ„ende presidenten Juan Orlando Hernandez Ă€r sedan tidigare misstĂ€nkt och riskerar dessutom att utlĂ€mnas till USA. Hans bror Tony Hernandez dömdes 2019 till livstids fĂ€ngelse i en domstol i New York för smuggling av 185 ton kokain till USA. Politikernas och militĂ€rernas inblandning i narkotikahandel gĂ„r lĂ„ngt bak i tiden. Honduras genom Matta-Ballesteros och hans flygbolag Setco Air var pĂ„ 1980-talet lĂ€nken mellan Pablo Escobars Cartel de Medellin med Felix Gallardos mexikanska Cartel de Guadalajara. Även CIA anlitade Matta-Ballesteros för att förse Contras i Nicaragua med vapen. ArmĂ©ns och politikernas samröre med kartellerna har bara fortsatt. Flera undersökningar menar att knarkkartellerna finansierade valkampanjerna för högerpresidenterna Porfirio Lobo (2010 – 2014) och Juan Orlando Hernandez (2014 – 2021). Porfirio Lobos son Fabi Lobo sitter ocksĂ„ i fĂ€ngelse i USA för smuggling och den nuvarande ledaren för liberalerna, bankiren Yani Rosenthal, son till landets rikaste man, avtjĂ€nade ett tre Ă„rs fĂ€ngelsestraff i USA för pengatvĂ€tt Ă„t kartellerna.

Det hÀr Àr en av de viktigaste frÄgorna som Xiomara Castro sagt sig vilja driva under sin mandatperiod. Sekretesslagar som i dag skyddar politiker och knarkledare ska upphÀvas, det ska inrÀttas en internationell kommission mot korruption med stöd av FN och de sÄ kallade sysselsÀttnings- och utvecklingszonerna (Zede) ska upphöra. Zonerna Àr undantagna landets lagar och styrs av ekonomiska investerare som ansvarar för skatter, sÀkerhet och rÀttskipning. Kritikerna menar att sysselsÀttnings- och utvecklingszonerna Zede i sjÀlva verket Àr en försÀljning av territoriet och suverÀniteten och ger knarkkartellerna fritt spelrum för att agera utanför landets lagar.

Ett annat omrÄde Àr bekÀmpningen av fattigdom och ojÀmlikhet. En rapport frÄn Universidad Nacional Autónoma de Honduras (UNAH) anger att 70 procent av befolkningen lever i fattigdom och 45 procent av dem i extrem fattigdom. Bertelsmann Tranformation Index frÄn 2020 visar att den rikaste femtedelen av befolkningen fick 55 procent landets inkomster medan den fattigaste femtedelen endast fick 3,2 procent. NÀr den nyliberala modellen gjorde sitt intÄg i Honduras 1990 genomfördes en marköverföring frÄn smÄbönder till rika magnater. Exempelvis hamnade marken i Aguandalen i hÀnderna pÄ Miguel Facussé och hans bolag Dinant. DÀr byggde han upp det storskaliga jordbruket med palmolja som körde bort smÄbönder och lokalbefolkningen som nu kÀmpar för att fÄ tillbaka sin mark och tillgÄng till vatten. Aguandalen kontrolleras av arméns Xatruchkommando, som trÀnades upp av USA under Irakkriget. Mellan 2008 och 2012 mördades 128 mÀnniskor i Aguandalen. En av de som mördades av Xatruchkommandot var miljöaktivisten Berta Caceres.

Inför maktöverlÀmningen gav Xiomara Castro en kommission bestÄende av 89 folkrörelser uppdraget att arbeta fram förslag som handlar om landets naturtillgÄngar, mark och territorier. I 33 förslag har kommissionen lyft fram vad som anges vara tre strategiska axlar. I den första axeln föreslÄs en jordreform som ger ursprungsfolk och smÄbönder mark, upphÀvandet av sysselsÀttnings- och utvecklingszonerna Zede och införandet av matsuverÀnitet som modell för ökad tillgÄng till ekologiskt producerad mat. Den andra axeln handlar om utvinning av naturtillgÄngar dÀr folkrörelserna föreslÄr ett förbjud av gruvdrift i dagbrott, upphÀvande av lagvidriga koncessioner till vattenkraftsbolag och en demilitarisering av konfliktomrÄden pÄ landsbygden. Slutligen i den tredje axeln vill folkrörelserna att staten ser över jordbrukssektorn och förvÀrv av mark och att det upprÀttas en sÀrskild kommission för tillÀmpande av ILO:s konvention 169.

Utrikespolitiken Àr ocksÄ en brÀnnande frÄga. Xiomara Castro mÄste ta itu med landets nuvarande komplicerade förhÄllande till USA. Relationerna med grannlÀnderna i Centralamerika Àr inte heller enkla. Xiomara Castro och Libre ser sig som en del av den pÄgÄende vÀnstervÄgen pÄ kontinenten. Till maktövertagande den 27 januari kom USA:s vicepresident Kamala Harris. Det Àr första gÄngen sedan 1986 som USA överhuvudtaget deltar pÄ en hög nivÄ. Harris kom med uppdraget att hitta samarbete för att stoppa den stora migrationsvÄgen till USA frÄn Honduras och Centralamerika som hÄller pÄ att sÀnka USA:S president Joe Bidens popularitet. HÀlften av de 701 049 centralamerikaner som hÀktades i USA förra Äret var frÄn Honduras. Dessutom finns det starka krav frÄn Demokraterna, exempelvis senatorn frÄn Oregon, Jeff Merkley, att USA ska samarbeta med den nya regeringen för att bekÀmpa knarkkartellerna. Joe Biden förstÄr ocksÄ att USA hÄller pÄ att förlora inflytande i Centralamerika och i den norra triangeln (Guatemala, El Salvador och Honduras) och att fortsÀtta upprÀtthÄlla korrupta högerregeringar som de gjort i Honduras hjÀlper föga. Kina har ökat sina investeringar i regionen och knyter nya kontakter med centralamerikanska lÀnder. Panama och Costa Rica Àr redan med i sidenvÀgen BRI. Nu senast har bÄde Nicaragua och El Salvador brutit sina diplomatiska förbindelser med Taiwan. FrÄgan Àr om Harris kan stoppa Xiomara Castro att gÄ samma vÀg.

Just nu har Xiomara Castro inget val, Honduras har stora skulder till bĂ„de USA och till den centralamerikanska utvecklingsbanken CABEI dĂ€r Taiwan Ă€r majoritetsĂ€gare. Till Xiomara Castros maktövertagandet kom ocksĂ„ den latinamerikanska vĂ€nstern som just nu upplever vad som kallas den andra vĂ€nstervĂ„gen pĂ„ kontinenten. I Tegucigalpa samlades Argentinas vicepresident Cristina Fernandez, Brasiliens tidigare president Dilma Rouseff, Chiles nyvalde president Gabriel Boric, Venezuela utrikesminister Felix Plascencia och Bolivias tidigare president Evo Morales. NĂ€rvaron av starka och kĂ€nda vĂ€nsterledare var en viktig politisk markering. Honduras nyvalda president Xiomara Castro har varit tydlig med att hon avser att nĂ€rma sig Latinamerika och har ocksĂ„ tagit avstĂ„nd frĂ„n USA:s blockader och attacker mot latinamerikanska vĂ€nsterregeringar. Hon avslutade sitt installationstal med Che Guevaras kĂ€nda ”Hasta la victoria siempre” (stĂ€ndigt mot segern).

* Francisco Contreras Àr LatinamerikakÀnnare. Han Àr ocksÄ talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, ordförande i Solidaritetshuset och kommunfullmÀktigeledamot (V).

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter