NYHETER:
Sargat Argentina kippar efter andan
NYHETER
- PUBLICERAD 2021-05-30
Sargat Argentina kippar efter andan
Smittotalen skenar, gravgrävare jobbar övertid och vården är på väg att kollapsa. En andra våg av coronavirussmitta får Argentina att gå på knäna.
– Den svaga länken är intensivvården, säger Arnaldo Dubin vid Otamendisjukhuset i Buenos Aires.
Av Tina Magnergård Bjers/TT
ARGENTINA – Våra sjukhus är överfulla. . . det finns inte tillräckligt med tekniska eller mänskliga resurser eller medicin, konstaterar Dubin, som är intensivvårdschef, för tidningen The Guardian.
De senaste veckorna har antalet döda per 100 000 invånare i Argentina legat betydligt högre än i de svårt coviddrabbade länderna Brasilien och Indien, enligt statistik från Our World in Data.
Var lägga sjuka?
Förra helgen släcktes över 700 liv per dygn, nu är man nere på omkring 500. Men dagligen konstateras över 30 000 nya fall av covid-19, jämfört med omkring 5 000 i mars, och läkare fruktar att man inte sett det värsta ännu.
– 35 000 nya fall. . . betyder att 1 500 patienter behöver intensivvård om tio dagar. Jag vet inte vad vi ska göra av dem, säger intensivvårdsläkaren Vanina Edul, som arbetar på det allmänna Fernándezsjukhuset i huvudstaden, till The Guardian.
Både den så kallade brittiska varianten och den variant av coronaviruset som först upptäcktes i Brasilien förekommer i Argentina. Edul säger att hennes patienter dör snabbare och i en yngre ålder nu än tidigare under pandemin.
– Man ger dem syre, kopplar upp dem i maskiner, lägger dem på mage, placerar dem på rygg – ändå dör de, säger hon resignerat.
Världens längsta
Förra helgen sade president Alberto Fernández att Argentina nu upplever pandemins ”värsta stund” och fattade beslut om en nio dagar lång nedstängning. Det innebär att enbart samhällsviktiga butiker nu håller öppet, att skolorna har distansundervisning och att förbud för sociala, religiösa och sportrelaterade tillställningar råder.
Men argentinarna är trötta på restriktioner och många struntar i munskydd och avståndstagande. I fjol hade landet världens längsta nedstängning, mellan mars och juli, och landets ekonomi krympte med tio procent på årsbasis, noterar brittiska public servicebolaget BBC. Ändå har över 3,6 miljoner människor smittats av covid-19 och över 75 000 mist livet, enligt amerikanska Johns Hopkins Universitetets databas.
I tisdags arrangerades protester mot nedstängningen på flera olika platser i landet. Bakom dem stod grupper som beskriver sig som libertarianer, pandemiförnekare och kritiker av landets hälsovårdspolitik, rapporterar nyhetsbyrån AP.
– Jag är här för att vi upplever en hälsodiktatur. Det här är en katastrof, säger aktivisten Paulina Cuenca till AP.
Smittades – trots vaccin
Som i många andra länder har covidhanteringen politiserats. President Alberto Fernández, som leder vänsterpartiet Fronten för alla, har kritiserats hårt av mitten-högeroppositionen. Oppositionen avfärdar regeringens virusrestriktioner som inskränkningar i den personliga friheten och har bekämpat vissa i domstol.
Ytterligare ett område där regeringen kritiseras är den långsamma vaccinationskampanjen. Knappt 20 procent av de 45 miljoner invånarna har fått minst en dos.
Häromdagen slöt landet ett nytt vaccinavtal med kinesiska Cansino Bio som Argentina hoppas ska bidra till snabbare vaccinationer. Ungefär samtidigt anlände knappt 900 000 doser Astra Zeneca-vaccin, skriver Buenos Aires Times.
Fakta: Argentina
Argentina är stort som Västeuropa och har omkring 45 miljoner invånare. Drygt nio av tio argentinare bor i städer och en tredjedel i och kring huvudstaden Buenos Aires. I övrigt är landet relativt glest befolkat.
Landet har stora naturtillgångar. Förutom bördig jord finns olja, naturgas, koppar, guld och uran samt en rad andra mineraler. Jordbruket och livsmedelsindustrin är viktiga för ekonomin och svarar för en stor del av exportinkomsterna.
Politiskt har Argentina formats av såväl militärdiktaturer som av den populistiska ideologi som kallas peronism efter landsfadern Juan Perón. Peronismens populism lockar både vänster- och högerpolitiker, men den är svår att karaktärisera eftersom den bygger på både korporativism och nationalism.
Alberto Fernández, som varit president sedan 2019, anses vara vänsterperonist.
Källa: UI/Landguiden