Ett 60-årigt handelsembargo och intensifierade sanktioner införda under USA:s expresident Donald Trump har slagit hårt mot Kuba politiskt och ekonomiskt. Under covid-19-pandemin har den karibiska önationen sett sig nödgade att som minsta land i världen – sett till ekonomiska muskler, invånarantal och storlek – tillverka ett eget vaccin, efter liknande ”proteinmodell” som Sverige och EU nyligen godkänt.

De kubanska vaccinen har visat stor effektivitet i testfaser och har redan gått på export, trots väntan på officiellt godkännande från WHO.

KUBA/CORONA | Coronaviruset SARS-CoV-2:s utbrott och efterföljande pandemi har slagit olika hårt mot olika samhällen. De senaste åren har erbjudit många exempel på hur snabbt världens internationella samfund kan agera kollektivt för att sjösätta lösningsorienterade initiativ, som FN-organet WHO:s Covaxsystem som ska se till så att tillgången till vacciner når planetens samtliga hörn.

Men trots löften om rättvis fördelning och monopolfri framställning av vaccin så har rika länder likväl vaccinerats i långt större utsträckning än fattiga. Bara i USA beräknas 15 miljoner vaccindoser mot covid-19 ha kastats på grund av förfallna utgångsdatum, istället för att med vändande post ha erbjudits nationer med sämre tillgång till något av de stora vaccinmärkena – som Moderna, AstraZeneca eller Pfizer.

På annat håll har storpolitiska skeenden blockerat varje tillstymmelse till vaccintillgång via den fria marknaden.

Vända vindar i Karibien

Donald Trumps tillträde som president i januari 2017 skruvade tillbaka klockan när det gällde USA:s relation till Kuba.

Företrädaren Barack Obamas ”perestrojka” och statsbesök på den karibiska ön var snart ett minne blott efter att politiska hökar som John Bolton erhållits framträdande positioner i Trumps innersta krets och övertygade den republikanske presidenten att nedmonterade handelsblockader och politiska dialoger inte gick i linje med USA:s intressen.

Med Obamas öppnade dörr och upprättade förbindelser med regeringen i Havanna, sedan 2018 ledd av president Miguel Díaz-Canel, fick Kuba tillgång till en världsmarknad som i stora stycken varit politiskt minerad och ekonomiskt avlägsen, mer eller mindre konstant, i 60 år sedan den kubanska revolutionen 1959.

Egen vaccintillverkning

Visst, Kuba har inte stått helt ensamma i den segdragna politiska frosten. Kinas ekonomiska resning har erbjudit Kuba en ekonomisk partner med muskler. Därtill bidrog upptinade relationer med vänliga latinamerikanska regeringar – främst Venezuela och Bolivia – under början av 2000-talet en stabilisering av den kubanska ekonomin, främst när det gäller politisk legitimitet, men även hårdvaluta från handel via länder som tidigare sett sig knutna till USA:s ekonomiska bojkott av Kuba.

Men när det gäller tillgång till exempelvis mediciner, vacciner och produkter som på något sätt burit amerikanska stämplar i form av patent, produktionssätt eller personal har Kuba fortsättningsvis fått nobben.

Och när covid-19 slog till mot Kuba och efterfrågan på vaccin tog fart fanns det med andra ord ingen tid att förlora. Den karibiska ön fann sig snart tvingade att tillverka ett eget vaccin och blev snart det till population, storlek och ekonomiska muskler minsta landet i världen med ett eget vaccin. Framgångsrikt också, enligt den statistik som publicerats från testrundorna och som internationella bedömare tagit del av.

Men hur gick det till?

90-procentigt effektiva ”proteinvacciner”

Tredosvaccinerna  Soberana och Abdala uppvisade 91,2 respektive 92,8 procents effektivitet under de kliniska testerna med 48 000 testpersoner vid Finlayinstitutet i Havanna. I den kubanska vaccineringskampanjen har nio av tio, inklusive barn över två år, antingen fått en eller två doser av någotdera vaccinet före novembers slut, rapporterar Nature.

Finlayinstitutet har tagit fram vacciner där ett protein eller ett socker från en bakterie eller virus som kemiskt kopplas till ett ofarligt fragment av ett neurotoxinprotein från stelkrampsbakterien. Kombinationen framkallar sedermera ett starkare immunförsvar och vaccinteknologin ifråga – kallad ”konjugatvacciner” – mot hjärnhinneinflammation och tyfus används över hela världen.

Även Sverige och EU har gett grönt ljus för så kallade ”proteinbaserade vacciner” mot covid-19. Det handlar om Novavax framtagna vaccin som godkänts för personer över 18 år. Sverige har beställt fyra miljoner doser och hoppas få åtminstone några hundra tusen av de utlovade doserna under år 2022.

Novavax tampas emellertid med distributionsproblem och varubrist som följd av en explosionsartad efterfråga på sitt coronavaccin.

Kubanska vacciner inte aktuella

Huruvida EU och särskilt mindre vaccinerade delar av världen skulle vända sig till Kuba för import av något av landets framtagna vacciner mot covid-19 är oklart, men sannerligen tveksamt åtminstone när det gäller Europa – givet USA:s expresident Donald Trumps återupprättade handelsembargo mot den karibiska nationen och efterträdaren Joe Bidens fördjupade sanktioner efter den kubanska polisens tillslag mot demonstranter i juli 2021.

Kuba är, fastslog Joe Biden i samma andetag, ”en fallerad stat”.

Ett politiskt beslut om sanktioner – och ordval om ”fallerad stat” – som fick kubanska läkare att ta till pennan för att vädra sina farhågor om storpolitikens konsekvenser på den karibiska önationens förmåga att tackla pandemin:

”Det är förbryllande, med så många verkliga covid-19-katastrofer på västra halvklotet, att enbart stämpla Kuba som en ’fallerad stat’. Kuba har onekligen sett en ökning av nya fall som hotar att överväldiga hälsosystemet i delar av landet. Men reaktionen på detta har ändå varit mer effektiv än många andra nationer som inte har fått denna hårda kritik från USA”, skrev Mayda Mauri Pérez och Luis Herrera Martínez, chefer vid läkemedelsbolaget BioCubaFarma, i en insändare publicerad av al-Jazeera i augusti 2021.

Påbörjad – och kritiserad – export

Kuba har likväl börjat exportera sina vacciner – först ut till Vietnam och Venezuela. Forskare i Venezuela, bland annat knutna till landets medicinska akademi, har dock kritiserat president Nicolas Maduros vaccinsamarbete med Kuba.

Vaccinen tillverkade på Kuba saknar vetenskapliga belägg och forskning, menar de.

Exportkampanjen påbörjades redan före WHO:s godkännande av Kubas vacciner och kan ses som ett desperat försök att få in pengar till en statskassa som nära nog dränerats de senaste åren – då Kubas ekonomi är hårt knuten till en turistindustri som stått still sedan covid-19:s utbrott tidigt under 2020.

Men den andra sidan av myntet visar också på en global diskussion om vacciner och huruvida den teknologimodell som Kuba använt, det vill säga kring proteinbaserade vacciner, skulle kunna visa sig vara försedda med större fördelar än andra vaccinvarianter.

Morgondagens vaccin?

Proteinbaserade vacciner – påminner bland andra Craig Laferrière, chef för vaccinframtagning vid Torontos Novateur Ventures – behöver inte förvaras i extremt låga temperaturer, vilket gör dem tillgängliga för fler boende i svåråtkomliga delar av världen.

I en rapport som Craig Laferrière skrev för Front Pharmacol i juni 2020 diskuteras just proteinfrågan i vacciner och där understryks de facto att ”det huvudsakliga HIV-ytproteinet för inträde i värdceller täcks av sockerarter”, vilket är en liknande modell som kubanska covid-19-vacciner stöter bort coronaviruset SARS-CoV-2 med.

I väntan på ett godkännande från WHO är de kubanska vaccinerna i minsta fall ”ett välkommet tillskott för världen”, menar John Grabenstein, vaccinkonsult vid Vaccine Dynamics med säte i den amerikanska delstaten Maryland. Han tillägger också att Soberana-vaccinets siffror ”ser stabila ut”, men att det lär ta tid att fastställa vaccinets livslängd.

– Alla använder olika verktyg ur verktygslådan och allihop funkar, mer eller mindre, säger John Grabenstein till Nature.