Årligen dör tusentals britter av sjukdomar bottnade i dålig luft. En ny studie visar hur dålig luft löper sida vid sida med socioekonomisk utsatthet, brottslighet och arbetslöshet.

I ett läge då den brittiska regeringen tvingas anpassa sig till en tillvaro utanför EU avslöjas även skyhöga utsläppskvoter från oljeriggar i Nordsjön, något som kastar mörka skuggor över regeringen som senare i år står värd för FN:s klimattoppmöte.

Av Klas Lundström

STORBRITANNIEN Enligt en studie gjord av Environment Journal dör omkring 36 000 britter i förtid årligen till följd av sjukdomar bottnade i dålig luft. Majoriteten av dessa dödsfall drabbar personer boende i socialt utsatta områden där kvävedioxidhalterna är högre än i områden som huserar bättre bemedlade invånare.

De områden i den engelska huvudstaden London med högst siffror när det gäller brottslighet, arbetslöshet och svikande levnadsstandarder uppvisar också höga kvävedioxidhalter. Luftföroreningar har således bredare kopplingar till andra aspekter av våra liv, visar Environment Journals studie.

Det är ”en hönan-och-ägget-situation”, menar Jo Barnes, seniorforskare vid luftkvalitetsforskningscentret vid University of the West of England.

– Vi vet inte riktigt om missgynnade områden är föremål för livliga vägar och förorenande industrier eftersom de redan är underprivilegierade, eller om det är förekomsten av de saker som devalverar dessa platser, säger Barnes till Environment Journal i samband med studiens publicering.

Men klart är ändå att människor med minst handlingsfrihet för att kunna förändra sina förhållanden likväl ser sig socialt och ekonomiskt strandsatta i områden som är fattiga och missgynnade.

– Och de tenderar också att vara platserna med de mest trafikerade vägarna eller med mest industrier, för de människor som har råd att flytta bort från dessa platser gör det, säger Jo Barnes.

En global massmördare

Dålig luft är en tyst, effektiv och global massmördare med sju miljoner liv på sitt samvete världen över – varje år. I Storbritanniens fall har brexit medfört att EU:s mål luftkvalitetsmål inte längre gäller de brittiska öarna, något experter tror kan få långtgående konsekvenser om exempelvis koldioxidutsläpp från Nordsjöoljeriggar tillåts fortgå.

I nuläget säger sig den brittiska regeringen arbeta fram ett ramverk för att reglera utsläppen från Nordsjöbaserade oljeriggar, men det Greenpeacesponsrade journalistkollektivet Unearthed kunde tidigare i februari avslöja att de ”avfacklingsnivåer” (då gas eldas upp under kontrollerade former istället för att släppas ut) som det handlar om motsvarar ett kolkraftverks årliga kvot.

– Regeringen måste förbjuda avfackling – bortsett från i allvarliga nödsituationer – och sluta blunda för det här problemet. Det är uppriktigt sagt pinsamt att Storbritanniens avfacklingsaktivitet är två gånger genomsnittet i Nordsjön, vilket undergräver vår internationella trovärdighet som värd för det kommandet [FN-klimattoppmötet] COP26 [i november 2021], säger Ed Miliband, finansminister i Labours skuggregering, till Unearthed.

400 000 dödsfall i Europa – årligen

I Europa dör uppskattningsvis 400 000 personer i förtid på grund av sjukdomar bottnade i dålig luft, menar siffror från European environmental agency (EEA). Enligt EU:s miljömyndighet är luften emellertid bättre i dag än för ett halvt sekel sedan, något som tillskrivs politiska reformer, påbörjade kliv bort från koleldning och effektivare transportsystem.

Däremot visar den rådande covid-19-pandemin på de sämre hälsoförutsättningar som personer som under lång tid levt i och andats in dålig luft är beskaffade med när akuta och potentiellt dödliga sjukdomar slår till.

Därför är Europa liksom övriga världen i stort behov av att vidta åtgärder som angriper klimatkrisen, vilken enligt EEA löper hand i hand med luftkvalitetsproblematiken.

”Vi måste förändra och minska koldioxidutsläppen inom våra system för produktion och konsumtion, särskilt de som rör rörlighet, energi och mat”, konstaterar EU:s miljömyndighet.

”Brexit hotar brittisk luft”

The Guardian kunde 2019 avslöja att Storbritannien redan före brexit hade svårt att uppnå EU:s utsläppsmål. Den brittiska regeringen har därtill på senare år ställts inför skranket efter upprepade anmälningar av miljöorganisationen Client Earth, vilken krävt skadestånd i mångmiljonklassen till invånare som tvingats leva i områden med luftföroreningar över de rekommenderade nivåerna.

För övriga EU:s del lär det brittiska utträdet åtminstone på pappret generera i en smärre miljövinst. I siffror väntas utträdet minska EU:s totala utsläppskvoter med 11 procent. Något som dock inte förändrar saker och tings tillstånd på de brittiska öarna, där utmaningarna med dålig luft kvarstår.

”Brittiska arbetares rättigheter och klimat och andra miljömässiga skydd är under allvarligt hot och kan helt erodera till följd av brexitavtalet”, varnar tankesmedjan Institute for public research i en rapport.