El Salvador sällar sig till raden av länder i Centralamerika som vandrar under auktoritarianismens syrefattiga mantel. Efter söndagens parlamentsval står det klart att El Salvadors populistiske president Nayib Bukele tillskansat sig tillräckligt med utrymme i form av allierade parlamentsstolar för att fortsätta driva landet i auktoritär riktning. En väg landet redan vandrat, med förödande konsekvenser.

Av Klas Lundström

EL SALVADOR Den centralamerikanska nationens största parlamentsparti blir efter söndagens val president Nayib Bukeles allians Nuevas Ideas (”Nya idéer) som tillskansar sig egen majoritet och 56 av 84 parlamentsstolar.

De största förlorarna är de två politiska krafter som avlöst varandra i regerings- och parlamentskorridorerna: nationalkonservativa Arena och vänsteralliansen FMLN (från vilken Bukele uteslöts för några år sedan).

Det är första gången som någon annan än dessa två politiska entiteter kontrollerar El Salvadors parlament sedan 1992, då landets första fria val efter det 12-åriga inbördeskriget ägde rum. Ett krig som krävde uppemot 100 000 dödsoffer och gjorde en halv miljoner till internflyktingar.

– Vi skriver historia, twittrade Bukele efter söndagens val.

”Nya idéer” …

De ”nya idéer” som president Bukele förespråkar liknas av människorättsorganisationer likna diktaturfasoner. Förutom kontroll av parlamentet har Bukele grundlagt manegen för total kontroll av domstolsväsendet och militären, varav den senare redan har inackorderat sig vid presidentens sida.

Sedan den 39-årige Bukeles tillträde har han undergrävt grundläggande demokratiska kontroller, menar Human rights watch i sin landrapport 2021.

”I februari 2020 gick han in i lagstiftande församlingen med beväpnade soldater i ett uppenbart försök att skrämma lagstiftare att godkänna ett lån till säkerhetsstyrkor. Han har offentligt trotsat tre avgöranden från Högsta domstolens konstitutionella avdelning som förbjuder arresteringar för brott mot en covid-19-relaterad nedstängning som Bukele hade förordnat”, skriver människorättsorganisationen.

… cementerade utvecklingar …

Liksom i Nicaragua, Honduras och Guatemala kliver nu även El Salvador mot en auktoritär horisont i ett läge då covid-19-pandemin gjort tusentals människor arbetslösa till följd av sönderslagna industrier, däribland frukt- och kaffenäringar.

I söndags var det den salvadoranska befolkningen som erbjöd Nayib Bukele en politisk blankocheck att inkassera med hjälp av inskränkningar av mänskliga rättigheter, menar David Holiday, chef för Open Society Foundations Centralamerikaavdelning:

– Jag förväntar mig att han kommer att vara tuff, säger han till New York Times.

… gamla metoder

Enligt analytiker såg salvadoranska väljare i Bukele 2019 lite ”friskt blod” och ett nytt politiskt kort i en annars förutsägbar kortlek. Nayib Bukele vann presidentvalet i en jordskredsseger just som landet befann sig – och alltjämt befinner sig – i ett svårt läge med en organiserad brottslighet med djupa förgreningar inom militärapparaten och näringsliv, överfulla fängelser och ”dödspatrullers” utomrättsliga avrättningar på civila, enligt Human rights watchs kartläggning.

Bukeles politiska löften och retorik fokuserar på lag, ordning och ökade militära befogenheter. Ingalunda några obeprövade politiska kort i ett El Salvador som i december i år uppmärksammar 40-årsdagen av massakern i El Mozote, där militär avrättade över tusen civila kvinnor, män och barn.

Ett illdåd som den amerikanska Reagan-administrationen gjorde sitt yttersta för att tysta ner men som fram tills nyligen förblev ett outrett trauma och föremål för inrikespolitisk träta.

Liksom 1981 års militärjunta som styrde El Salvador mellan 1979 och 1982 har Nayib Bukele investerat ansenligt maktkapital i landets beväpnade styrkor, såväl militär som polisväsende.

– Vi tar ett steg tillbaka och återgår till en tid av krig, säger den katolska prästen Luis Coto till New York Times.

USA – en nyckelspelare

Men allt är inte bara en spegelbild av det förflutna. Inte riktigt. Det är exempelvis inte samma amerikanska maktcentra som inbördeskrigets styrande junta hade att göra med som Nayib Bukele hoppas vinna förtroende för år 2021.

Det är inte ens samma politiska styre som Bukele grundlade ett fungerande samarbete med 2019, då USA:s dåvarande president Donald Trump lade sin arm om dennes populistiska valkampanj och uppföljande auktoritära politiska inriktning.

Men redan före USA:s presidentval i november 2020, då senaten övertogs av demokrater, hade den amerikanska kongressen fått nog av Bukele och hotat med indragna biståndsförsändelser ifall El Salvadors domstolsväsende och militär fortsatte att politiseras och omstöpas till privata angelägenheter för landets president, rapporterade nyhetsbyrån AP.

USA:s nye president Joe Biden ser även han illavarslande på utvecklingen i ett El Salvador som USA förblir beroende av i migrationsfrågan, då tusentals salvadoraner årligen korsar gränsen till den stora grannen i norr, många i hopp om en tillvaro bortom fattigdom, överbefolkning och organiserad brottslighet.

– [Bukele] betraktas med stor oro av det nya teamet. Samtidigt finns det en mycket tydlig förståelse för hans politiska makt just nu i El Salvador, säger en anonym amerikansk diplomat till New York Times.