Klimatförändringarna i Himalaya leder till att Nepals glaciärer smälter allt snabbare. Känsliga ekosystem är hotade, likaså vattentillgången för hundratals miljoner människor.

Text: Johan Augustin     Foto: Jonas Gratzer

KLIMAT Livet är annorlunda nu, säger Chhireng Tamang.

Sjuttiofemåringen har bott hela sitt liv i nationalparken Langtang, i nordöstra Nepal. Området, som är känt för sina vandringsleder som skär genom orörda skogar och dalgångar, är omgivet av snötäckta bergstoppar och glaciärer. Men den bilden håller snabbt på att smälta bort.

Chhireng Tamang (Tamang är en etnisk nepalesisk folkgrupp) minns, inte allt för länge sedan, när det snöade kraftigt i bergen och glaciärerna var ”stora och vita”. Genom hela sitt liv var det lätt att ha jakar – ett traditionellt djur som många hushåll fortfarande är beroende av – för ull, mjölk och kött, tillsammans med hästar och får.

Med allt stigande temperaturer så har regnmängden och färskt gräs emellertid minskat betydligt i bergen. Chhireng Tamangs jakhjord har minskat från fyrtio till nio djur.

– Det finns inte tillräckligt med gräs för dem längre, berättar hon.

När glaciärerna smälter så försvinner den is som tidigare höll stenar och grus på plats – vilket ökar risken för jordskred. Ett katastrofalt jordskred inträffade i samband med jordbävningen 2015, när klippblock och grus lossnade från 7227-meters berget Langtang Lirung – och begravde byn Langtang tillsammans med flera hundra människor.

Numera märker lokalbefolkningen av allt fler jordskred.

– Tidigare hade vi dem inte så ofta, men nu kommer de med jämna mellanrum, säger Chhireng Tamang.

Framtiden för den unga generationen ser dyster ut, menar hon.

– De flesta har åkt till Katmandu för att studera.

Glaciärerna drar sig tillbaka

Även framtidsutsikten för Himalayas glaciärer är mörk. Glaciärerna som formades för mer än 70 miljoner år sedan, har minskat i storlek de senaste fem decennierna. Om de globala utsläppen fortsätter som business as usual och genomsnittstemperaturen ökar med fyra grader, så kommer glaciärerna med stor sannolikhet att minska med upp till två tredjedelar fram till 2100. Det framgår i omfattande forskning utformad förra året – av klimatexperter genom rapporten Hindu Kush Himalaya Assessment.

Även om de globala utsläppen kraftigt begränsades – så skulle en femtedel av bergskedjans glaciärer försvinna. Hindu Kush Himalaya-regionen (HKH) omfattar åtta länder, däribland Nepal, med tätbefolkade länder som Indien och Bangladesh. Om vattentillgången påverkas när glaciärerna smälter, så kan det innebära allvarlig vattenbrist för regionens 250 miljoner människor, och ytterligare vattenbrist för 1,6 miljarder människor nedströms. Himalaya värms för tillfället upp med mellan 0,3 och 0,7 grader snabbare än det globala genomsnittet. Om medeltemperaturen i Nepal höjdes med ett par grader så skulle det innebära extrema svårigheter för lokalbefolkningen. Ett allt varmare klimat med förändrade nederbörds-mönster – kommer påverka lokalsamhällen, vilket även involverar turism och traditionellt jordbruk. Lokalbor, särskilt i fattiga områden i Nepal ser redan vardagen förändras när deras mark drabbas av ett allt torrare klimat.

Döende traditioner

Detta blir väldigt tydligt i Kyanjin, en by som ligger på 3 800 meters höjd i nationalparken Langtang. Under fem decennier har jakmjölksproducenten Organic Yak Cheese Production Center producerat traditionell jakost med ost från traktens bönder. Mindre gräs till jakarna innebär nämligen mindre mjölk och därmed en avtagande ostproduktion.

Managern för jakmjölksproducenten, Ghyalbu Tamang, berättar att de omgivande bergsmassiven mottar allt mindre snö, vilket resulterar i mindre mängd grundvatten. I rena siffror betyder det på sistone en halvering av den årliga ostproduktionen som tidigare låg på 6 000 kilo om året.

– Tidigare kunde vi lita på att glaciärerna var där, men nu försvinner de på grund av klimatförändringarna, säger Ghyalbu Tamang.

– Snart kommer vi behöva leta efter annat arbete!

Bredvid ostfabriken sköter Jingba Tamang några kor. Han blickar upp mot Kyanjin Ri, som skjuter upp 4 773 meter över byn, och som normalt nu i början av maj borde vara täckt av snö och is. Istället suckar han mot det ”svarta berget” där snöresterna är täckta av sot från luftföroreningar som har förts hit med vinden från norra Indiens storstäder – som tillhör världens mest förorenade städer. När svart sot och damm samlas på isen så påskyndar det smältningen. Jingba Tamang förklarar att lokalborna kommer bli tvungna att flytta till lägre altituder när bristen på färskvatten och bete blir alltför akut.

– När vi får sommartemperaturer på runt 25 grader så kommer det leda till problem för kommande generation, säger han och konstaterar:

– De kommer att få flytta.

Många lokalbor har redan övergett sina jordbruks- och djurhållningstraditioner för att i större utsträckning livnära sig på turism.

Men även landets turistsektor kan vara hotad av klimatförändringarna och smältande glaciärer. Chhen Bel driver ett vandrarhem i Kyanjin och han berättar att området – fram till för en månad sedan var täckt av en meter snö. Nu återstår bara några snöfläckar.

– Förut stannade snön kvar länge, säger han.

– Så är det inte längre.

Chhen Bel driver vandrarhemmet tillsammans med sin fru. Deras fem barn studerar i Katmandu och har inga planer på att föra familjetraditionerna vidare i bergen. Han förklarar att om färskvattentillgången dessutom försvinner så kommer det även torka upp all potentiell turism.

– Då måste vi flytta eller dö. Det finns inget vi kan göra för att ändra på det.

Turistindustrin drabbad

För nepaleser som bor och arbetar i de snabbt förändrande miljöerna – är bevisen kristallklara.

En av de drabbade är Jangbu Sherpa. Han har upplevt klimatförändringarna i Himalaya under tre årtionden genom sina guidade klättringsexpeditioner över hela Nepal. Jangbu Sherpa driver ett klättringsföretag i Katmandu, och ser bevisen under sina dagliga vandringar.

– Alla vet att glaciärerna smälter, säger han och ger exempel på Island Peak – ett 6 189 meters berg i Sagarmatha nationalpark i den östra delen av landet, som fram tills nyligen vara täckt av snö och is men numera har ”halva berget förvandlats svart”. Han beskriver liknande scenarion över landets olika regioner, till exempel världsberömda klättrings- och vandringsområden som Annapurna och Mount Everest basläger.

 – Glaciärerna smälter överallt, det händer verkligen och det är hemskt att uppleva det!

Jangbu Sherpa är medveten om de stora utmaningar som landet står inför, men samtidigt försöker han vara ett gott exempel, och sprida inspiration bland det nepalesiska folket.

Nyligen sålde han sin bil, köpte en elbil, är involverad i olika trädplanteringsprojekt och har slutat att använda plast.

– Jag pratar med människor, för att få dem att ändra på sina vanor, säger han.

– De inser att klimatförändringarna kommer att påverka dricksvattnet och jordbruket vilket så småningom kommer tvinga dem att flytta, säger han.

Byn Kyanjin, som ligger på 3800 meters höjd i nationalparken Langtang där klimat förändringarna är påtagliga. Foto: Jonas Gratzer

Dåliga tider

Samtidigt innebär de smältande glaciärerna dåliga tider för turistindustrin. Jangbu Sherpa har fått inställda bokningar på grund av bristen på is och snö. Nyligen avbokade en grupp norska klättrare en resa till Island Peak på grund av för lite snö på berget.

– Detta kommer att påverka varje berg, och det finns inget vi kan göra för att påverka det, säger han.

Det är inte bara klimatet som håller på att förändras; även vädret blir allt svårare att förutspå.

– Sol, regn och snö. Det förändras hela tiden.

– När det regnar numera så öser det ner, så var det inte tidigare, fortsätter Jangbu Sherpa.

Istället för att slösa med färskvattenresurser så tycker han att Nepal borde kopiera länder som Indien och Bhutan som bygger dammar för att lagra färskvatten.

Lyssna mer på lokalbefolkningen

För att klara hotet som klimatförändringarna utgör i Himalaya så måste alla inblandade arbeta på en bred front, som inkluderar mer än smältande glaciärer. Det menar Austin Lord, doktorand i antropologi vid amerikanska Cornell-universitetet som har bott och arbetat fem år i Nepal.

Han bedriver forskning om effekterna av klimatförändringar och hur människor hanterar osäkerheten i Langtang-dalen.

– Samtliga åtgärder måsta vara samordnade på plats, och ta hänsyn till aspekter som sociala frågor, säger Austin Lord.

Han förklarar att i ett land som Nepal så är det bäst att låta lokalbefolkningarna själva komma på sätt att anpassa sig till förändringarna, som ser olika ut på olika håll, där människor känner till naturen och vet vad som krävs för att överleva.

– Kortfattat, så borde vi lyssna mer på dem, säger han.

Genom klimatförändringarna kommer anpassning, och även fast vissa människor redan upplever det som svårt och flyttar till städerna, så kommer andra att anpassa sig.

– Traditioner har alltid förändrats, och det är den kreativa sociala anpassningsförmågan som har guidat människor genom Himalayas historia. Och nu är det viktigare än någonsin.

En gnutta hopp

Fast att Nepal till stor del inte kan kontrollera världens utsläpp av växthusgaser men ändå blir hårt drabbade av klimatförändringarna, så har Austin Lord en gnutta hopp inför framtiden.

– Jag tror människor kommer att hitta vägar att anpassa sig på, och fortsätta sina traditionella levnadssätt, säger han och trycker på vikten av att regeringar och experter måste lyssna på människor i de lokala byarna och ta dem seriöst.

– En hållbar dialog är nyckeln till framgång.