

Sinn Fein-anhängare protesterar utanför Belfast Crown Court, Nordirland, september 2004. Foto: TT/AP Photo/Peter Morrison
NYHETER
- PUBLICERAD 2020-12-07
Dela artikeln:
Nordirländsk polarisering fortsatt stor
Det blir ingen offentlig utredning av mordet på advokaten Pat Finucane som sköts ihjäl framför sin familj i Belfast 1989. Mordet utfördes av lojalister efter samarbete med brittiska agenter men den brittiske Nordirlandministern Brandon Lewis meddelade i förra veckan att ingen offentlig utredning kommer att tillsättas. Beslutet har kritiserats av en stor del av de nordirländska partierna men välkomnades av de unionistiska partierna.
Av Bella Frank
NORDIRLAND När Geraldine Finucane, som i över tre årtionden kämpat för att kasta ljus över alla fakta bakom mordet på hennes man i deras hem, intervjuades i radioprogrammet Morning Ireland dagen efter beslutet fick hon frågan om hon och kampanjen för en offentlig utredning nu nåtts vägs ände:
– Så länge jag fortfarande andas kommer jag inte ha uttömt alla möjligheter, svarade hon.
Geraldine Finucance skottskadades själv i attacken mot som skedde när hon, maken Pat och barnen åt middag den 12 februari 1989. Pat Finucane sköts ihjäl med 14 skott av lojalistiska paramilitärer från Ulster defence association (UDA). Geraldine Finucane har hela tiden varit övertygad om att UDA inte genomfört dådet ensamma utan att det hade förekommit samarbete med brittiska säkerhetsstyrkor. Att det skedde samarbete, collusion på engelska, har klargjorts men flera omständigheter är fortfarande outredda.
Inför förra veckans beslut hade flera kongressledamöter i USA, liksom Irlands premiärminister Micheál Martin, ställt sig bakom kravet på en offentlig utredning. På Nordirland har fyra av de sex största partierna velat se en offentlig utredning. Förutom republikanska Sinn Féin har också SDLP, the Alliance Party och the Green Party ställt sig bakom kravet. Däremot har de unionistiska partierna, Democratic unionist party och Ulster unionist party, motsatt sig en offentlig utredning med motiveringen att inget dödsfall under konflikten the Troubles bör behandlas annorlunda – Doug Beattie från Ulster unionist party har motsatt vad han menar skulle innebära en ”hierarki av offer”. Men mordet på Pat Finucane är annorlunda så till vida att det skedde just genom samarbete med agenter från brittiska säkerhetsstyrkor.
Att så är fallet har tidigare utredningar och granskningar alltså redan slagit fast. 2012 blev Desmond de Silvas granskning klar, den rapporten konstaterade att ett samarbete skett och att mordet på Pat Finucane kunde och borde ha förhindrats. Enligt de Silva hade det inte skett någon ”övergripande” konspiration från den brittiska staten, men samarbetet var av den omfattningen att dåvarande brittiske premiärministern David Cameron kallade det ”chockerande”. Bland annat visade de Silvas rapport att 85 procent av all den information som UDA använde för att för att utse måltavlor för sina mord kom från den brittiska armén eller den dåvarande polisstyrkan RUC.
Den diametralt skilda inställningen till en offentlig utredning av mordet på Pat Finucane är en påminnelse om polariseringen mellan de två majoritetsgrupperna på Nordirland, republikaner och nationalister som domineras av katoliker å ena sidan, och lojaliteter och unionister som domineras av protestanter å andra sidan. Trots att det gått mer än 22 år sedan Långfredagsavtalet skrevs under så separeras människor av både synliga och påtagliga hinder liksom av mer subtila. Kvar finns de så kallade fredsmurarna – stängsel och grindar som skiljer grupper åt. Snarare än att monteras ner har de blivit fler och högre. Fortfarande går 93 procent av skoleleverna i huvudsakligen religiöst segregerade skolor. Detta trots de massiva satsningarna på olika former av fredsprojekt och projekt för att förbättra relationerna mellan befolkningsgrupperna.
Polariseringen, eller sekterismen, skärps i tider av kriser som de gånger som lokalparlamentet Stormont suspenderats eller genom brexitprocessen. En majoritet av nordirländarna röstade 2016 för att vara kvar i EU som efter Långfredagsavtalet möjliggjorde en nedmonterad gräns mellan norra och södra Irland, vilket i sin tur minskade sprängkraften i frågan om nationell identitet. Men i och med brexit har spänningarna kring gränser och nationalitet ökat på nytt. Och antalet paramilitärer är fortfarande stort. BBC:s program Spotlight rapporterade i förra veckan om att UDA fortfarande har 5 000 medlemmar, om än inte aktiva. Och i mitten av november konstaterade the Independent reporting commission (IRC), som övervakar arbetet mot paramilitär aktivitet, att även om det skett framsteg så ”fortsätter paramilitarism att vara en uppenbar fara i Nordirland 2020”.
Den brittiska regeringen vill undvika en offentlig utredning för att den skulle innebära ett mångårigt och kostsamt arbete men också för vad en sådan skulle avslöja. För mordet på Pat Finucane är långt ifrån det enda där det förekommit samarbete. Tidigare i höst väcktes stor debatt efter att det irländska tv-bolaget RTÉ sände dokumentären Unquiet graves som granskar gruppen Glenanne gang som dödade över hundra civila människor under the Troubles, och som misstänks ha hjälpts av polisen RUC och det brittiska regementet UDR. Det är därför osannolikt att frågan om ”collusion”, eller kravet om en offentlig utredning i Finucane-fallet, försvinner – Lewis beslut innebär snarare bara frågan skjuts på framtiden ytterligare en tid.
Dela artikeln: