Ny lagstiftning på Irland ska ge adopterade rätt att ta del av information som födelsebevis, liksom annan information om deras första år i livet. Den nya lagen som nu ska behandlas i parlamentet är ett resultat av en lång kamp för adopterade från så kallade mamma- och barnhem att få ta del av sin egen historia. 

Av Bella Frank

IRLAND | På onsdagen presenterade Irlands barnminister Roderic O’Gorman lagen the Birth Information and Tracing Bill som ger en adopterad person automatisk rätt att få information om sin födelse, ta del av sitt födelsebevis och uppgifter om sina första år, liksom dopcertifikat. Lagen ska under de kommande två veckorna behandlas i det irländska parlamentet, oireachtas.

Denna typ av information har tidigare förnekats adopterade med hänvisning till att mammorna har rätt till integritet och att deras identitet därför inte kunde avslöjas ens för barnet självt. Men med hänvisning till lagstiftning på EU-nivå gällande personlig data har Irlands justitieminister Paul Gallagher uppmanat regeringen att rätten för en person att få tillgång till sin personliga information övertrumfar mammans rätt till att inte få sin identitet avslöjad, rapporterar The Irish Times. 

Det har gått ett år sedan den slutliga rapporten från the Mother and Baby Homes Commission presenterades och sedan dess har lagförslaget varit ute på remiss. Organisationer som stöder adopterades rätt har då bland annat motsatt sig ett krav på obligatoriska informationsmöten med en socialarbetare i de fall då en förälder sagt sig inte vilja bli kontaktade. 

Obligatoriska möten

I lagen som nu presenteras finns kravet på ett informationsmöte kvar men det behöver inte ske personligen utan kan ske online eller över telefon, rapporterar The Journal. I ett sådant möte ska den adopterade informeras om vikten att mammans önskan respekteras innan den adopterades födelsebevis överlämnas. I vissa men inte alla fall innehåller födelsebeviset också information om pappan.

Men från adopterades intresseorganisationer är kravet på informationsmötet diskriminerande. Susan Lohan, medgrundare till the Adoption Rights Alliance, säger till RTÉ Morning Ireland att det är fel att kräva av adopterade sådant som andra irländska medborgare inte avkrävs för att få tillgång till sina födelsebevis

– Det är extremt diskriminerande, säger hon.

Det har länge funnits ett starkt motstånd från vissa aktörer mot att ge adopterade rätten till information om sin egen historia, bland annat då de så kallade mamma- och barnhemmen i många fall genomförde påtvingade och hemliga adoptioner. 

Förpassades till institutioner

Mamma- och barnhemmen var institutioner som var i bruk under stora delar av 1900-talet dit kvinnor eller flickor som var gravida utanför äktenskapet tvingades ta sin tillflykt till för att föda sina barn. I andra fall var det deras familjer eller samhället som hänvisade dem till hemmen där de ofta utsattes för olika former av fysisk och psykisk misshandel. Den yngsta flickan som förpassades till hemmen, som man känner till, var en tolvåring som hade blivit gravid efter en våldtäkt.

Många av de barn som föddes på hemmen adopterades bort, inte sällan efter kraftiga påtryckningar från institutionerna som ofta drevs av den katolska kyrkan. Vissa kvinnor har uppgett att de antingen inte har givit sin tillåtelse till att barnet skulle adopteras bort, att de inte visste vad de skrev under för papper eller att de tvingades att skriva under adoptionspapper. I vissa fall förfalskades födelsebevisen, och den nya lagen innebär också upprättandet av en rättslig process för att drabbade ska få ett korrekt födelsebevis. 

Statlig ursäkt för ”mörkt kapitel”

När slutrapporten från kommissionen som tillsatts för att utreda missförhållandena på mamma- och barnhemmen publicerades för ett år sedan slog den fast att omkring 9 000 barn avled på institutionerna – hela femton procent av alla barn som någon gång under åren 1922–1998 befann sig på hemmen.

Hemmen som ofta drevs av olika katolska ordnar var i många fall finansierade av staten, men trots de höga dödstalen larmade varken kyrkan eller de irländska myndigheterna. I samband med att rapporten offentliggjordes förra året bad Irlands taoiseach [premiärminister] Micheál Martin om ursäkt å statens vägnar och kallade hemmen för ”ett mörkt kapitel” i landets historia.