REPORTAGE:

Nytt verktyg mot genusbaserat våld på jobbet

Textilarbetare i kö för säkerhetskontroll för att gå ut och äta lunch på en textilfabrik, Dhaka, Bangladesh. Konventionen antogs av ILO 2019 och hopp finns om att den ska bli effektiv i att motarbeta sexuella trakasserier och genusbaserat våld inom bland annat textilindustrin där många kvinnor arbetar globalt.
Foto: TT/AP Photo/Manish Swarup

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

Nytt verktyg mot genusbaserat våld på jobbet

Sverige bör anta ILO-konventionen 190 mot våld och trakasserier i arbetslivet. Det anser den utredning som överlämnade sitt betänkande nyligen. Konventionen antogs av ILO 2019 och hopp finns om att den ska bli effektiv i att motarbeta sexuella trakasserier och genusbaserat våld inom bland annat textilindustrin där många kvinnor arbetar globalt.

Av Bella Frank

ARBETE | Könsbaserat våld och sexuella trakasserier finns med i det som ska hindras i arbetslivet även om det inte finns med i själva namnet. Ett förslag hade varit att konventionen skulle handla specifikt om könsbaserat våld men konventionen fick ett betydligt bredare anslag, förklarar Joa Bergold på ETI Sveriges webbinarium ”Könsbaserat våld i leverantörsleden” nyligen.


– Metoo fick en avgörande betydelse för hur väl och starkt man kunde flytta fram sina positioner i frågan, men det var en stormig beslutsprocess, säger hon och förklarar att det på ILO:s hundraårskonferens i juni 2019 bland annat diskuterades huruvida konventionen skulle bli för bred och att det kan bli svårt att dra gränsen för vilket ansvar en arbetsgivare har.

Konventionen omfattar inte bara arbetstagare utan också de som genomgår en yrkesutbildning, praktikanter, personer som har sagts upp, volontärer och arbetssökande. Även personer med arbetsgivarroll omfattas av konventionen, och den har också en bred definition om vad som utgör våld och trakasserier eller hot om sådana:

– Den ska skydda mot ett spektrum av oacceptabla handlingar eller hot om handlingar och ska fånga in det mer skarpa och det mer subtila, säger Joa Bergold och förklarar att beteendet som ringas in av konventionen rör handlingar som kan resultera i fysisk, psykologisk, sexuell eller ekonomisk skada.

Likaså är omfattningen om vilken plats som konventionen omfattar bred. Arbetare ska skyddas på sina arbetsplatser oavsett om det är offentliga eller privata företag, om en person jobbar i någons hem gäller konventionen även där, liksom platser kopplade till arbetet som där en anställd får betalt eller har rast.

Den gäller också i kommunikationer och sociala medier, och under resor till och från arbetet eller arbetsrelaterade resor och sociala evenemang. Det finns också en skrivning om att konventionen ska skydda mot våld och trakasserier från tredje man”i tillämpliga fall”.

Uruguay var första landet att ratificera konvention 190 i januari 2020, därefter har ytterligare åtta länder ratificerat konventionen. Senast i raden var Italien som i slutet av oktober ratificerade ILO:s konvention 190. Bara några dagar tidigare tog Sveriges arbetsmarknadsminister Eva Nordmark emot den svenska utredningens betänkande som alltså rekommenderar att Sverige följer i samma spår.

– Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier. Varken på jobbet, i skolan eller i det privata. I Sverige har #metoo berört nästan alla yrkesgrupper som vittnat om diskriminering och kränkande behandling på jobbet. Arbetet för att bekämpa våld och trakasserier i arbetslivet är en viktig fråga för regeringen, sade arbetsmarknadsministern då.

Under ETI Sveriges seminarium berättade Sonia Wazed från den indiska organisationen Society for Labour and Development om deras arbete för att stärka arbetares position på arbetsmarknaden. De jobbar med bland annat många migrantarbetare som flyttat in till städerna från landsbygden för att hitta jobb. Omkring 45 miljoner personer är direkt anställda i landets klädindustri. Kvinnor i den industrin anställs ofta i de lägsta positionerna som hjälpare som klipper trådar exempelvis och det är framför allt yngre kvinnor som anställs.

– Åldern 18-30 föredras, kvinnor som är äldre än det blir antingen avskedade eller tvingas lämna sina jobb, säger Sonia Wazed.

Society for Labour and Development har undersökt vilken typ av trakasserier och genusbaserat våld som förekommer – bland annat fysiska former som att arbetare knuffas eller slås, får tunga saker kastade emot sig men också verbala attacker och förödmjukelser, som ofta också kopplas samman med vilken kast eller samhällsgrupp en arbetare tillhör. Det är också vanligt med sexuella trakasserier och ovälkommet tafsande, liksom hot mot att rapportera olika former av övergrepp på arbetsplatsen.

– Vi var tvungna att först utbilda dem om detta för att få klarhet i vilka former övergreppen sker. De [arbetarna] är obekväma över att tala om detta och många känner kanske att detta är något som bara hänt dem själva. Men med tiden inser det att detta inte är ett individuellt problem utan en social fråga som måste adresseras, säger Sonia Wazed.

Indien har inte ratificerat konvention 190 men har nationell lagstiftning på området, och Sonia Wazed betonar att mycket arbete fortfarande krävs för att arbetare i Indien ska få kunskap om hur den lagen fungerar och vilka rättigheter de har. För att en framtida eventuell ratificering av konvention 190 ska bli ett användbart verktyg i praktiken bör en omfattande rådgivande process föregå med fokus på kunskapsspridning och medvetandehöjning om vad den faktiskt innebär.

– Annars kanske den bara samlar damm på en hylla, säger hon och förklarar att då man inte vet hur lång tid det kan komma är det naturligt att i nuläget fokusera på existerande lagstiftning.

– Innan dess måste vi använda det vi redan har, den lag vi redan har implementeras inte. Vi behöver mer påtryckningar från inköpare att leva upp till den, och att arbetare får kännedom om den och att man rapporterar fall av trakasserier, säger Sonia Wazed och förklarar att samtidigt som internationella klädföretag är snabba på att reagera på genusbaserat våld, som annars skulle fläcka ner varumärket, är man inte lika intresserad av att lägga ner pengar på det.

– Jag tror att märkesföretag är medvetna om att göra inköp från leverantörskedjor som är fria från genusbaserat våld men de är inte särskilt proaktiva i att investera i att göra leverantörsledet fritt från genusbaserat våld eller att skapa trygga arbetsplatser för kvinnor, säger hon.

I seminariet deltog även Isadora Loretoo från Herproject, BSR, och seminariet modererades av ETI Sveriges chef Henrik Lindholm. Seminariet går att ses på Youtube.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.