I juli i år skickade Zimbabwes president Emmerson Mnangagwa ett gratulationsbrev till sin kinesiske motsvarighet Xi Jinping med anledning av kommunistpartiets 100-årsjubileum. Mnangagwa passade även på att välkomna den östra politiska jättens ökade investeringar i Zimbabwe. Investeringar som befäster den asiatiska jättens inflytande över det sydafrikanska landet.

Av Reagan Mashavave/Zimbabwe

ZIMBABWE | Några stenskulpturer föreställande ett par kinesiska skyddslejon står vakt vid entrén till Long Chens shoppingcenter i Harare. Skyddslejonen är ett tecken på Pekings närvaro och märks av bland många andra kinesiskägda näringar runtom i dagens Zimbabwe.

Long Chen byggdes av Kina för några år sedan och återfinns ett stenkast bort från den nationella idrottsarenan som också byggdes av den kinesiska staten under 1980-talet.

Kinas ökade ekonomiska, politiska och sociala fotavtryck i Zimbabwe växer. Från säkrandet av stora gruvavtal till byggandet av ett nytt zimbabwiskt parlament, bekostat av ett lån på 1,3 miljarder kronor.

Det nya parlamentet är ”en gåva” som säkerligen befäster den asiatiska jättens inflytande över det sydafrikanska landet.

Ekonomiska trångmål

Zimbabwe mäktar inte ensamt finansiera några av dessa projekt då landet kämpar med ekonomisk kris med svag valuta, hög arbetslöshet och flera år av investeringsbrist.

Regeringen i Peking har lånat Zimbabwe 20 miljarder kronor under de senaste åren för olika projekt som inkluderar utbyggnad av flygplatser, vägupprustningar, vattenförsörjning, hälsosektorn, dammbyggnader, elproduktion och jordbruk, bland många andra projekt.

De flesta projekt som finansieras med lån från Peking genomförs också av kinesiska företag.

I gengäld har Kina tillskansat sig tillstånd att bryta diamanter, guld, kol och järnmalm. Kineser beviljas till och med driva butiksnäring – en sektor som historiskt sett annars varit reserverad för Zimbabwes lokalbefolkning.

Tsingshan-gruppen säkrade nyligen ett anbud för att starta ett projekt för järnmalm och ståltillverkning för runt tio miljarder kronor i Zimbabwe.

Tian Ze, ett annat kinesiskt företag, köper tobak odlad i Zimbabwe till ett årligt värde av cirka fem miljarder kronor, vilket motsvarar mer än hälften av landets produkter.

”Blicka österut”

Nära band mellan Harare och Peking byggdes upp under den förre zimbabwiske presidenten Robert Mugabes styre. Det politiska initiativet kallades ”Look East” – ”Blicka österut”. Detta var efter att Harare drabbades av sanktioner av USA och Europeiska unionen 2002 för valstölder, våld och kränkningar av rättigheter.

– Solen går upp i öst, inte i väst, konstaterade Robert Mugabe.

I juli i år skickade Zimbabwes president Emmerson Mnangagwa – Mugabes efterträdare efter statskuppen 2017 – ett öppet gratulationsbrev till sin kinesiske motsvarighet Xi Jinping med anledning av kommunistpartiets 100-årsjubileum. Mnangagwa passade även på att välkomna den östra politiska jättens ökade investeringar i Zimbabwe.

– Zimbabwe välkomnar ökade kinesiska investeringar och partnerskap inom samtliga ekonomiska sektorer, sade Mnangagwa.

Ett slags Covid-vaccin

Zimbabwes nära förbindelser med Kina visade sig också bli användbara när Peking levererade coronavirusvacciner till Harare.

Minst 11 miljoner vaccindoser av Sinopharm och Sinovac har hittills levererats av Kina sedan februari. Inga västerländska vacciner har hittills getts till Zimbabwe.

– Det är genom Kinas generositet och tillgång till kinesiska vacciner som Zimbabwe framgångsrikt lanserar sin nationella Covid-19-vaccination, säger president Mnangagwa.

Zimbabwe har haft minst 4 500 dödsfall på grund av Covid-19 sedan pandemins globala utbrott i början av 2020.

Tack vare den cementerade solidariteten mellan regeringarna i Harare och Peking har Kina flera gånger under det senaste decenniet lagt in sitt veto mot sanktioner mot Zimbabwe vid FN:s säkerhetsråd.

Den kinesiska militären har också säkrat nära förbindelser med Zimbabwes försvarsmakt.

Kinas ”icke-inblandningspolitik” har gjort att Mnangagwa ser Kina som ”en vän i alla väder”.

En ny form av kolonialism

John Robertson, ekonom baserad i Harare, uttrycker oro över kinesiska ökade investeringar i Zimbabwe.

– Om 20 eller 30 år kommer människor att tala om att landet har koloniserats av kineserna, säger han till Tidningen Global.

Den kinesiska ambassaden i Zimbabwe bemöter den typen av anklagelser på sociala medier och understryker att ”Kina aldrig varit intresserat av att kontrollera något land”. Istället, menar den kinesiska ambassaden, är förhållandet mellan Harare och Peking ”en vinn-vinn-situation”.

John Robertson menar att regeringen i Harare känner tacksamhet gentemot Kina efter att den asiatiska jätten hjälpte Zimbabwe att bryta sig loss från brittiskt kolonialt styre.

– Jag tror att det som kineserna säger till Zimbabwe är att vi finansierade er befrielsekamp och därför bör ni tillåta oss att ta vad vi än önskar i Zimbabwe. Det här är återbetalningen 50 år senare, säger han.

Öst mot väst

Kinesiska pengar är också alternativet till den västerländska finansieringen, som är svåråtkomlig på grund av stränga handelsvillkor.

– De andra länderna kan ha investerat här. De europeiska länderna och amerikanerna tar fram frågor om mänskliga rättigheter och många andra frågor som kineserna försummar”, säger John Robertson till Tidningen Global.

Peter Mutasa, ordförande för Zimbabwes fackliga kongress, ZCTU, anklagar kineserna för orättvisa arbetsmetoder.

– Kinesiska företag följer inte de arbetslagar som gäller i det här landet. Men de hålls om ryggen av politiker och av staten. Det är fruktansvärt, nästan alla kinesiska företag behandlar vårt folk illa, säger Mutasa till Tidningen Global.

ZCTU:s ordförande stämmer in i John Robertsons analys och känner ”att vi står inför kinesisk nykolonialism genom handel”.

Men Pekings växande inflytande genererar också i att zimbabwiska studenter lär sig mandarin. Andra har under de senaste åren tagit steget till att studera vid kinesiska högskolor och universitet.

– Vår regering står maktlös eftersom den är så kraftigt belånad. Och den är också beroende av Kina när det gäller internationell geopolitik, säger Peter Mutasa till Tidningen Global.

Översättning Klas Lundström