Två decennier har passerat sedan den svensk-eritreanske dramatikern, författaren och journalisten Dawit Isaak fängslades och Eritreas president Isaias Afwerki drämde igen dörren för demokratiska reformer och en oberoende och granskande journalistik. Sverige bör intensifiera sina insatser för att få Isaak fri, menar Amnesty Sverige. 

Av Klas Lundström

ERITREA | Den 23 september i år markerar tjugoårsdagen av fängslandet av den svensk-eritreanske dramatikern, författaren och journalisten Dawit Isaak i Eritrea. Tjugo år av ovisshet och vedermödor för anhöriga som kantats av svensk tyst diplomati och uteblivna prövade rättegångar mot eller något rättsliga anbud tillhandahållen åt Dawit Isaak.

– Det är en grym och omänsklig behandling han utsatts för, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare för Amnesty Sverige, i ett pressmeddelande.

2001 befann sig Dawit Isaak i Asmara, verksam som journalist och redaktör för Setit, en oberoende tidning som verkade i det politiska töväder som för en tid vädrade samtalsklimatet i Eritrea.

Åtstramningar och gripanden

Men i augusti anklagades G15 – en grupp bestående av prominenta politiker, ambassadörer och generaler – för att försöka destabilisera landet med sina uttryckliga krav på demokratiska reformer och respekt för mänskliga rättigheter.

Dawit Isaak var bara en i raden som greps när president Isaias Afwerki slog igen dörren för landets fria och oberoende press och allmänna förhoppningar om demokrati. Enligt bland annat Amnesty International förblir Eritrea bland de minst fria nationerna i världen.

– Sverige måste intensifiera sina ansträngningar för att få Dawit Isaak fri, inklusive i samarbete med EU, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges tillförordnade generalsekreterare.