Den brittiske kronprisen William, tredje från vänster, är ordförande för landets fotbollsförbund FA. Här under ett särskilt event i februari förra året för organisationen Heads up, som arbetar för att öppna upp samtal om mental ohälsa inom fotbollen. Fotot: AP Photo/Frank Augstein, Pool
 

GLOBAL GRANSKAR: Mental ohälsa

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Covid-19 slår mot fotbollsspelares hälsa

Mental ohälsa är en global farsot och en pandemi som sprider sig under covid-19. Bland otaliga yrkesgrupper har pandemins konsekvenser slagit hårt ekonomiskt, socialt och hälsomässigt.

För professionella fotbollsspelare, särskilt de under den absolut toppen, har covid-19 inneburit ett hårt slag för en redan utsatt yrkesgrupp, visar en ny rapport.

Av Klas Lundström

STORBRITANNIEN/MENTAL OHÄLSA Den pågående covid-19-pandemin har inte lämnat någon oberörd, någonstans i världen. Otaliga yrkesgrupper har sett sig påverkade av pandemins konsekvenser: ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Professionella fotbollsspelare är inget undantag, visar en ny studie publicerad i Managing Sport and Leisure.

”Covid-19 lär troligen påverka professionella fotbollsspelares levebröd och säkerhet, framför allt de som är verksamma inom idrottens marginaler, exempelvis kvinnor och andra minoritetsgrupper”, skriver rapportförfattarna.

Rapporten är framtagen av tre personer med olika perspektiv och erfarenheter av professionell fotboll – två tidigare aktiva spelare inom herr- och damfotboll samt en omsorgsforskare – och belyser ett tomrum inom dagens professionella fotbollsindustri: ett helhetsgrepp mot mental ohälsa bland utövare.

Höga krav, låg säkerhet

Idrottskarriärer är till skillnad från andra yrken ofta tidsbundna och fokus på det kortsiktiga leder i professionella fotbollsspelares fall att det långsiktiga måendet och den mentala hälsan blir lidande, menar rapportförfattarna.

Kraven på enskilda professionella spelare är inte bara stora i klubbens, tränarens, agentens, medspelarnas och anhängarnas ögon. Nära tillhands finns ofta även anhöriga som i många fall är beroende av den enskilda spelarens inkomst, vilket gör varje karriärbeslut till ett slags risktagande.

”Trots ökad benägenhet för psykiska problem är det alltför förenklat att anta att idrottare som inte har [kliniskt dokumenterade] störningar är [att beteckna som] friska”, skriver rapportförfattarna.

Under den pågående pandemin har många proffsligor runtom i världen stängt läktare men hållit sig till redan satta och täta spelscheman, trots att covid-19 brutit ut inom flera klubbar runtom i Europa och medfört stora hälsokonsekvenser för flera enskilda spelare.

Tomma läktare, dränerade självförtroenden

Utöver de stressfaktorer som covid-19-pandemin generellt medför har utebliven publik också en potentiell negativ effekt på spelare som i stunder av mental trötthet och bristande självförtroende vittnat om att ett tillfälligt fokus på världen utanför planen, på fyllda läktare, hjälper dem att ”inte gå in i väggen”, skriver rapportförfattarna:

”Spelare som motiveras av extern stimulering kan ha kämpat för att prestera utan fans, därför kan deras plats i laget och det efterföljande kontraktet vara i fara”, menar de.

Covid-19 och dess medföljande påverkan på professionella fotbollsspelare är alltjämt ett pågående forskningsområde och det är svårt att sia om vad pandemin kommer innebära på sikt för kontraktsberoende idrottsutövare. Klart är däremot att mental ohälsa är ett utbrett problem inom professionell fotboll. Liksom frånvaron av öppet homosexuella professionella herrfotbollsspelare lider industrin av syrefattiga omklädningsrum även när det gäller förståelse inför och arbetet med mental ohälsa.

”Gå och häng dig!”

David Cox, anfallare för Cowdenbeath, hemmahörande i skotska League Two, vittnade i brittisk press 2018 om de glåpord och hån han tvingades utstå efter att vittnat om sin haltande självkänsla och sitt självskadebeteende, bland annat i form av skurna handleder.

– Fans skrek åt mig på planen kort efter att jag berättade min historia att jag skulle ”gå och hänga mig och göra det på rätt sätt den här gången”, berättade han i en intervju för BBC Scotland.

Men David Cox vittnesmål gav ringar på vattnet och har gläntat på dörren till vad som förefaller vara ett ekande svart hål inom professionell fotboll – och särskilt i den moderna fotbollens vagga, Storbritannien.

– Det är så mycket depression inom fotboll, det är fotbollen i ett nötskal, säger journalisten Michael Calvin i en intervju med The Culture Trip.

Michael Calvin är också författaren till State of Play: Under the Skin of the Modern Game, en bok som bland annat går till botten med depression inom modern professionell fotboll. En industri som enligt honom göder ”emotionellt hämmade personer”. Och trots att allt fler klubbar anställer psykologer som kartlägger spelares välmående är det inte i närheten av att vara tillräckligt, menar Michael Calvin.

– Det är ett botemedel snarare än ett förebyggande, säger han.

Klubbars ansvar

Enligt författarna till rapporten i Managing Sport and Leisure om covid-19:s påverkan på professionella fotbollsspelares mentala hälsa. Vid utvecklingen av en helhetsstrategi bör klubbar ha en grundlig förståelse för miljöfaktorerna för att bedöma och vägleda spelare till behandling där så krävs, summerar de:

”Dessutom är det väsentligt att professionella klubbar ska stödja spelare grundligt med deras övergångsupplevelser för att minimera eventuella framtida psykiska svårigheter.”

Läs även:

Covid-19 öppnar för psykedeliska droger mot mental hälsa

USA:s fotbollslandslag överklagar mot lönediskriminering

Fönstret mot omvärlden har slagit igen

*Upplever du depression eller är du i behov av att tala med någon? Du är inte ensam! Det finns nummer att vända dig till. Det finns de som lyssnar. Bland annat Självmordslinjen, Suicide Zero, 1177 eller akut ring 112.

 

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter