Ett gram psilocybin från hallucinogena svampar, som undersöks som behandling mot mental ohälsa. Foto: AP Photo/Seth Wenig

GLOBAL GRANSKAR: Mental ohälsa

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Covid-19 öppnar för psykedeliska droger mot mental ohälsa

Kan mental ohälsa besegras med hjälp av psykedeliska droger? Sedan 1960-talet har forskning kring de förbjudna preparatens medicinska risker och vinningar varit begränsad och frågan politisk laddad.

Men en snabbt ökande mental ohälsa världen över tvingar läkare, makthavare och investerare att se sig som efter nya verktyg, möjligheter – och marknader. Och tiden börjar bli knapp, mänsklighetens resistens mot befintliga mediciner växer lavinartat.

Av Klas Lundström

MENTAL OHÄLSA Forskning kring psykedeliska droger är politiskt sprängstoff. Sedan en världsomspännande kriminalisering av psykedeliska preparat under 1960-talet har forskare i stor utsträckning hållit hallucinationer, snedtripper och syror på minst en armlängds avstånd.

Medel har saknats, likaså politisk vinning. Vilka hemligheter som än stod att finna i rusens slut förblev de terra incognita för forskarvärlden. Men på senare år har tidvattnet vänt för förespråkare av psykedeliska droger som en tillgång i vården av personer som lider av mental ohälsa.

Det är inte bara den utbredda globala mentala ohälsan i sig som gradvis avpolitiserat frågan. Marknadsaktörer påskyndar processen i takt med att legaliserad cannabis snabbt blev en vit miljardindustri. Psykedeliska preparat gör redan stora pengar, men främst illegalt, något inflytelserika finansröster vill ändra på.

En tredje faktor som påskyndat debatten om mental ohälsa och i förlängningen diskussionen om nya behandlingsverktyg är covid-19.

”Den historiska underinvesteringen i mental ohälsa måste justeras utan förbehåll för att reducera de enorma lidande bland miljontals människor och mildra samhällets långsiktiga sociala och ekonomiska kostnader”, konstaterade FN i ett policydokument våren 2020.

”Upplöst jag”

I grund botten handlar det om tre aktörer som ingår i kategorien psykedeliska droger: Ayahuasca, LSD och psilocybin. Ayahuasca är samlingsnamnet för en psykedelisk brygd gjord på växter av caapi-släktet och innehåller även enteogener. LSD är ett semisyntetiskt preparat framställt i laboratorium med hjälp av organisk lysersyra utvunnen ur sporsäcksvampen claviceps. Psilocybin är ett aktivt ämne i psykedeliska svampar, vilka tillhör gruppen tryptaminer.

Gemensamt påverkar de individens perception, kan ge upphov till hallucinationer och inge upplevelsen av ”ett upplösande av jaget”.

– Det kallar man ibland för ”ego dissolution”, säger Predrag Petrovic, docent och psykiatriker vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i podden Medicinvetarna.

”Fast i hjärnhål”

Predrag Petrovic forskar kring kognitiv neurovetenskap – det vill säga läran om hur hjärnan möjliggör till exempel beteenden, känslor och tankar – och har på senare år tittat närmare på psykedeliska drogers påverkan på hjärnans serotoninsystem – något som befintliga antidepressiva mediciner också gör, om än i mindre omfattning.

– Hjärnan lägger ner mycket resurser och energi på att skapa jaget, säger han. Men de här drogerna försvagar de här systemen. Hjärnan släpps fri lite grann och möjliggör för nya sätt att para ihop nya områden.

Predrag Petrovic talar om ”brain states”, om hjärntillstånd, om hål i hjärnan individer behöver hjälp att komma ut ur om de skulle hamna i något av dessa.

– För att hjärnan ska förändra sig måste mycket ske. Och det är här, för att få ur en individ från ett ”brain state” till ett annat ”brain state”, som de här drogerna har en effekt, säger han.

Nya idéer, växande problem

Det handlar om att hjälpa människor att ta sig ur negativa hjärntillstånd. Att komma bort från neurologiska återvändsgränder som olika trauman, psykisk ohälsa och post-traumatiskt stressyndrom kan leda individer in i.

Vilka bieffekter och risker som medföljer eventuell introduktion av psykedeliska droger i antidepressiva medicinska behandlingar förblir en pågående – och politiskt laddad – fråga. Som blöts och söts samtidigt som en framrusande opiumepidemi i framför allt USA reser krav på handling.

I Sverige har landets regioners hälso- och sjukvårdsdirektörers råd för nya terapier – NT-rådet – rekommenderat Spravato vid behandling av patienter med svår terapiresistent depression när andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Spravato är anestesimedlet esketamin och används intravenöst eller som nässpray och har förutom i Sverige även introducerats i en rad andra europeiska länder och i USA. 

– Det har länge funnits ett behov av en effektiv behandling av behandlingsresistent depression, vilket är ett allvarligt och livshotande tillstånd, säger Tiffany Farchione, tillförordnad chef vid Division of Psychiatry Products inom den amerikanska mat- och drogmyndigheten FDA, i ett pressmeddelande våren 2019.

Outforskat område

De handfull studier som gjorts kring psykedeliska droger – många av dem med fokus på LSD – summeras i uppmuntrande toner. En studie publicerad i Journal of Psychopharmacology i november 2014 undersökte en årslång LSD-ledd psykoterapibehandling av tio deltagare med orosproblematik. Rapportens slutsats var glasklar:

”LSD administrerat i en medicinskt övervakad och psykoterapeutisk miljö kan vara säker och generera bestående fördelar bland patienter med livshotande sjukdomar.”

Men fler djupstudier – tillstod rapportförfattarna – krävs. Andra rapporter understryker också de fördelar som kontrollerat bruk av LSD kan generera bland personer som lider av mental ohälsa. Trots dessa slutsatser släpar ändå forskarvärlden efter.

Antibiotikaresistens och covid-19

Att implementera nya preparat inom mentalsjukvården bör likväl anses vara en ren nödvändighet. En globalt ökande resistens mot befintliga antibiotika och vissa mediciner gör att läkare och psykiatriker snart kan stirra ner i en tom verktygslåda.

”Antibiotikaresistens stiger mot farligt höga nivåer runtom i hela världen. Nya resistensmekanismer framträder och sprider sig globalt och hotar vår förmåga att behandla vanliga infektionssjukdomar”, skrev Världshälsoorganisationen (WHO) i ett pressmeddelande sommaren 2020, mitt under rådande covid-19-pandemi.

Bland sjukdomar som de medicinska framstegen upplever stötestenar kring märks lunginflammation, blodförgiftning, gonorré och matrelaterade sjukdomar. 2017 kunde samma FN-organ visa skrämmande siffror när det gäller bristande framtida tillgång på läkemedel.

Samma utveckling har kartlagts inom behandling mot mental ohälsa, visar en studie publicerad i The American Journal of Psychiatry. En tredjedel av deltagarna i ett behandlingsprogram uppvisade resistens mot humörstabiliserande och antidepressiva mediciner.

Andrew Yockey, doktorskandidat i hälsoutbildning vid University of Cincinnati och författare till en rapport om ökad LSD-missbruk i USA, ser LSD som ett potentiellt ”universalmedel mot ångest och andra psykiska störningar”.

  Men all byråkrati som omgärdar området gör att vissa forskare jag talat med och som vill bedriva LSD-forskning inte tycker att det är värt det, säger han till Scientific American.

Läs även:

Missa inte del 2 i Global granskar: Mental ohälsa. Då om ”en tyst pandemi” som snart kan komma att bli en miljardindustri.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter