Jämsides med covid-19 breder en annan sorts pandemi ut sig. Även den är dödlig, men mer selektiv och offren är kvinnor och barn. I Latinamerika är utvecklingen särskilt illavarslande till följd av resta sociala murar och raserade ekonomiska förutsättningar i nedstängningsstrategins spår.

Konsekvenser som bidrar till urholkade demokratier, större risker för utbrett våld och ökade klassklyftor, visar en ny rapport.

Av Klas Lundström

LATINAMERIKA Enligt tankesmedjan Wilson Centers djupdykning uppvisar Latinamerika världens högsta siffror när det gäller könsrelaterat våld. Det handlar om brott som i många fall begås utan rättsliga påföljder. Och som kastar grus över en redan allvarlig utveckling som förvärrats av en global pandemis resta sociala och ekonomiska murar.

Coronaviruspandemin har förvärrat risken för könsrelaterat våld eftersom tvångsförbud fängslat många kvinnor med sina övergrepp och skyddsboendes kapaciteter har minskat, vilket lett till behovet av vidare kartläggning och forskning, något som vetenskapstidskriften The Lancet ska bekosta i form av en kommission.

Felicia Marie Knaul, chef för avancerade amerikastudier vid University of Miami och en av de forskare som ska leda kommissionsarbetet, liknar våldet som en bomb utplacerad i offrets huvud.

– Efter att den exploderat krävs livslång återhämtning och kamp och mycket stöd, säger hon till University of Miamis nyhetsplats News at the U.

Ökad polarisering

Latinamerika förblir även en utsatt region för den som bedriver opinionsarbete eller aktivism för ursprungsfolks rätt till marker eller sexuella minoriteters rättigheter (se tidigare artikel i Tidningen Global).

”Pandemin har på liknande sätt utsatt hbtq-personer för ökade risker, vilket förvärrar redan befintliga faror och skapar ytterligare former av våld”, fastslår den amerikanska utrikespolitiska biståndskoalitionen Latin America working group i en kartläggning.

Trenden mot ökad polarisering och en bräcklig sociopolitisk tillvaro för alltfler invånare är djupgående i nästan alla regioner världen över – men på kraftigt frammarsch i framför allt Latinamerika, fastslår tankesmedjan Carnegie i en ny rapport.

Våldsspiraler, vidspridda ekonomiska trångmål och en pandemi som släcker miljontals liv i 2021 års Latinamerika. Kort sagt, demokratier står på spel. I flera fall på randen att falla.

”Ändå visar de latinamerikanska medborgarnas växande krav på rättvisa och rättigheter – och åtminstone vissa politiska aktörers ansträngningar att svara positivt – att demokratiskt skydd och till och med renovering inte bara är en nödvändighet utan en möjlighet”, menar den Washingtonbaserade tankesmedjan.

Kupper, knarkkrig, konstitutionskriser

I rapporten har utvecklingen och den politiska morgondagen försökt att urskiljas i sex länder: Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Peru.

Av dessa har tre (Bolivia, Brasilien, Chile) upplevt mer eller mindre regelrätta parlamentariska kupper under de senaste åren, två (Colombia och Mexiko) har trots miljardtals satsade amerikanska dollar och Vita husets investerade prestige och ”krig mot narkotikan” balanserat på randen till att betraktas som fallerade stater – alltmedan den återstående (Chile) föll in i folkliga resningar, politiskt kaos och systematisk polisbrutalitet mot civila efter regeringens aviserade konstitutionsändringar.

Och det var ändå innan covid-19-pandemin slog till. På bred front.

”Pandemin har inte bara varit en annan viktig politisk fråga att slåss om, utan drivkraften för djupare splittringar”, konstaterar rapportförfattarna till Carnegierapporten.

”Globalt hälsohot”

Socioekonomiskt svaga och minoriteter har drabbats hårdast och klyftan mellan rik och fattig fortsätter att öka medan andra omständigheter fortsätter att vara sig lika – som att Latinamerika förblir planetens mest ojämlika region, enligt Oxfam.

Mycket kan därför uppnås i klassrummen, enligt Caroline Bettinger-López, juridikprofessor vid Human rights clinic. Sexualupplysning och undervisning om samtycke framhålls som oumbärliga verktyg i kampen mot sexuellt våld och kan därtill bädda för ett respektfullt och jämlikt samtal i relationer och mellan olika kön och sexuella läggningar.

Och när det gäller våld mot kvinnor specifikt är det viktigt att komma ihåg att det handlar om ett globalt folkhälsohot, menar Flavia Bustreo, vice-generaldirektör för Världshälsoorganisationens hälsosektion:

– Däremot har [våld mot kvinnor] aldrig behandlats som ett sådant – men det måste den. Vi måste inse att våld riktat mot kvinnor och barn är en parallell pandemi, säger hon till News at the U.