
Reportage
Dela artikeln:
[addtoany buttons=”facebook,twitter”]
Våg av raseri mot våld mot kvinnor
En protestvåg sprider sig över Mexiko. Upprinnelsen till protesterna är två uppmärksammade mord. I gränsstaden Ciudad Juárez i norra Mexiko sköts konstnären och aktivisten Isabel Cabanillas ihjäl i januari och den första helgen i februari hittades en kvinna död och lemlästad i sin lägenhet i Mexiko City. Båda blev 25 år.
– Många män ville tysta henne, säger journalisten Alice Driver om mordet på Cabanillas.
Av Christin Sandberg
MEXIKO Det är anhöriga till kvinnor som mördats som tagit till gatorna för att uttrycka sitt ursinne mot det spridda brutala våldet mot kvinnor i landet. I fredags samlades hundratals kvinnor och anhöriga till mördade kvinnor utanför nationalpalatset, vilket inhyser regeringshögkvarteret, i huvudstaden Mexiko City. Med armarna i luften krävde de rättvisa för deras dödade systrar och ett stopp på det misogyna våldet mot kvinnor i landet.
Protesterna i huvudstaden hade föregåtts av mordet på Ingrid Escamilla – en kvinna som hittades död i sitt hem i Mexiko City den första helgen i februari. Gärningsmannen, som greps på brottsplatsen, hade skurit ut organ från hennes kropp.
Raseriet bland människorättsaktivister steg efter att bilder på den lemlästade kroppen läcktes och spreds både i nyhetsmedia och på sociala medier.
Det var bara de senaste i en rad protester som pågått de senaste månaderna. Inte minst sedan det uppmärksammade mordet på konstnären Isabel Cabanillas i gränsstaden Ciudad Juárez den 18 januari.
Cabanillas var på väg hem på sin cykel när hon sköts i huvudet. Hon lämnar efter sig en son.
Ingick i kollektiv
Mordet på Cabanillas skapade starka reaktioner i Juárez, en av världens farligaste städer där drogkartellerna härjar fritt, och som präglats av mordvågor mot kvinnor under årtionden. Många minns de otaliga unga fabriksarbetande kvinnor som mördades under 1990- och 2000-talen.
Många av dem dödades på väg till eller ifrån arbetet i en av Mexikos många låglönefabriker, benämnda maquiladoras, i de så kallade frihandelszonerna. Kvinnornas kroppar dumpades i ödemark eller längs vägarna. Majoriteten av de upphittade kropparna visade spår av tortyr och sexuellt våld.
Isabel Cabanillas var dotter till en kvinna som flyttat till staden för att arbeta i en maquiladora. Tillsammans med andra döttrar till migrerande fabriksarbetande kvinnor ingick hon i ett kollektiv, Hijas de su maquilera madre, fritt översatt Döttrar till fabriksmodern.
Hon ägnade sitt konstnärliga arbete åt kvinnors och migranters rättigheter och icke-våld och vände sig mot den spridda militarismen. Tillsammans med konstnärskollektivet Puro borde (Ren gräns), spred Cabanillas sin konst i det offentliga rummet – en medveten ockupation av den traditionellt machodominerade miljön.
Förra året var hon del av ett projekt för att övervaka hur domare, åklagare och allmänna försvarare uppträdde.
Alice Driver är en amerikansk journalist och författare bosatt i Mexiko. Hon har skrivit en bok om femicidios, det könsbaserade våldet i Ciudad Juárez.
– Isabel Cabanillas var medlem i gruppen Hijas de su Maquilera Madre som kämpade för kvinnors rättigheter och för rättvisa för offren, säger hon till Tidningen Global och fortsätter:
– Hon blev måltavla eftersom hon var en mäktig ung kvinna som kämpade för rättvisa. Många män ville tysta henne.
Driver beskriver hur medborgare i Juárez har tagit sig ut på gatorna i massor för att protestera mot hennes meningslösa död.
De kräver att mordet ska utredas.
540 mord på ett halvår
Men det finns inte mycket hopp om att det någonsin kommer att lösas, att den skyldiga hittas och döms. Straffriheten i Ciudad Juarez och övriga Mexiko är skyhög.
Enligt människorättsorganisationen Human rights watch är kvinnor och flickor utsatta för könsbaserat våld i oroväckande hög grad i Mexiko. Officiell statistik visar att det begicks 540 femicidios, som enligt mexikansk lagstiftning innebär mord på kvinnor på grund av att de är just kvinnor, under perioden januari till juli 2019.
Men våldet tar sig inte enbart uttryck i mord. Även antalet försvinnanden visar på dramatiska siffror. Fram till april 2018 hade 9 522 kvinnor och flickor försvunnit, enligt Human rights watch.
Redan 2018 uttryckte FN:s kvinnokommission (CEDAW) sin oro för det utbredda våldet, inklusive sexuellt våld, mot kvinnor i Mexiko. Trots det saknar landet lagstiftning som kan skydda kvinnor och flickor mot våld i hemmet och sexuellt våld. Vissa bestämmelser, till exempel straffgraden för vissa sexualbrott, styrs dessutom av offrets kyskhet, vilket står i strid med internationell standard, enligt FN.
Kollektivet Hijas de su Maquilera Madre säger i ett uttalande att mordet på Isabel Cabanillas är ett politiskt femicidio eftersom hon, enligt dem, mördades för att hon var en kvinnlig dissident som ifrågasatte systemet.
– Det är nödvändigt att ta hänsyn till att de dödade en kvinna som på alla sätt kämpade mot det patriarkala och kapitalistiska systemet. Samma system som dödade henne, säger en talesperson från gruppen.
Faktaruta: Könsbaserat våld utbrett
Enligt människorättsorganisationen Human rights watch är det könsbaserade våldet mot kvinnor och flickor i Mexiko oroväckande högt.
Enligt mexikansk lagstiftning innebär femicidios ett mord på en kvinna på grund av att hon är kvinna. Enligt officiell mexikansk statistik begicks 540 femicidios bara mellan januari till juni förra året.
Dela artikeln:
[addtoany buttons=”facebook,twitter”]











