Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem konstaterar att det nu råder apartheid på de områden som Israel kontrollerar, mellan Medelhavet i väster och Jordanfloden i öster. Organisationen redogör för sitt ställningstagande i en ny rapport som publicerades i förra veckan. I söndags förbjöds B’Tselem från att föreläsa i skolor.

Av Bella Frank

ISRAEL/PALESTINA Igår, söndag, meddelade Israels utbildningsminister Yoav Gallant att grupper som kallar ”staten Israel en apartheidstat”, med hänvisning till den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem, inte kommer att tillåtas föreläsa i skolor.

Gallants beslut meddelades några dagar efter att B’Tselem i förra veckan publicerade en ny rapport under rubriken A regime of Jewish supremacy from the Jordan River to the Mediterranean Sea: This is apartheid där organisationen konstaterar att det inte längre går att skilja på det som händer på de ockuperade palestinska territorierna (OPT) och Israel självt. Organisationen skriver att en sådan åtskillnad också döljer ”faktumet att hela området mellan Medelhavet och Jordanfloden organiseras under en enda princip: att avancera och cementera en grupps överhöghet – judar – över en annan – palestinier.”

I samband med publiceringen skriver B’Tselems chef Hagai El-Ad, på Twitter att: ”Israel är inte en demokrati så länge det har en temporär ockupation fäst vid sig: det är en regim mellan Jordanfloden och Medelhavet och vi måste nu titta på hela bilden och se det för vad det är: apartheid.”

B’Tselem skriver i rapporten att när organisationen grundades 1989 togs beslutet att dess mandat endast skulle gälla de ockuperade områdena, Västbanken, östra Jerusalem och Gazaremsan, och att avhålla sig från att granska mänskliga rättigheter i staten Israel, eller att ta ett helhetsperspektiv på de olika områdena inklusive Israel.

Nu har läget ändrats konstaterar B’Tselem och pekar bland annat på den kontroversiella lagändringen The Basic law: Israel as the nation state of the Jewish people från 2018, enligt vilken rätten att utöva nationellt självbestämmande är ”unikt för det judiska folket” rapporterade BBC då. B’Tselem pekar vidare på förra årets ”formella tal” om en annektering av Västbanken.

Enligt B’Tselem har israeliska myndigheter och militär avancerat judisk överhöghet bland annat genom en ingenjörskonst som behandlar platser olika för de båda grupperna, där judiska israeler kan leva och agera som om hela området mellan Medelhavet och Jordandalen (förutom Gazaremsan) som en enhet där deras rättigheter och status inte ändras om de bor inne i Israel eller på andra sidan den gröna linjen, 1967 års gränser, som bosättare.

Palestiniers rättigheter varierar däremot beroende på var de bor, palestinier som är medborgare i Israel har många rättigheter som andra palestinier inte åtnjuter men inte samma rättigheter som judiska medborgare har. Palestinier i östra Jerusalem, som Israel annekterat i strid med internationell rätt, har rättigheter men inte medborgarskap och deras status kan dras in. Palestinier på Västbanken lever under ”i dussintals frånkopplade enklaver under sträng militärt styre och utan politiska rättigheter”.

Den Palestinska myndigheten (PA) har kontroll över vissa civila aspekter i omkring 40 procent av Västbanken men PA är underordnat Israel. Även om Israel drog tillbaka sina bosättningar från Gazaremsan 2005 har Israel fortsatt kontroll över området som de genomför en blockad gentemot sedan 2007 då Hamas tog över styret där. Trots variationen i vilka rättigheter palestinier har finns det en gemensam nämnare – rättigheterna är ”underlägsna jämfört med de rättigheter som ges till judiska medborgare” skriver B’Tselem.