Darrell Richards gör en temperaturavläsning vid havsavsaltningsanläggningen i Ascension Auxiliary Air Field, Ascension Island. Foto: U.S. Air Force photo/Lance Cheung
GLOBAL GRANSKAR
- PUBLICERAD 2021-01-18
Dela artikeln:
Vatten bygger liv – men hur?
Människan och vattnet
Människan utvecklar ständigt ny teknik och skapar nya förutsättningar för att släcka en till synes evig upptäckarlust. När det gäller forskning kring och upptäckter av nya vattenreserver presenteras och motiveras projekt lika mycket med kunskapsvinning som med framtida behov. Kina är nyss hemkomna med en sond från månen och ovärderliga prover. Under de kommande åren väntas andra nationer nå månens poler – och dess istäcken. Andra projekt tar sikte på Jupiter eller subglaciala sjöar under Antarktis. Människans relation till vatten är på alla sätt flytande och i ständig rörelse – men till vilket pris?
Del 3/3
Liv utan vatten är en omöjlighet. Men för stora mängder är destruktivt för livets byggstenar, menar forskare som tror att livets härkomst inte står att finna i havet – varifrån morgondagens dricksvatten väntas hämtas i takt med klimatförändringar och dränerade grundvattenreserver.
Av Klas Lundström
VATTEN Liv är beroende av vatten. Men vatten var också ett hot som livets utveckling var tvunget att överbrygga. DNA och viktiga molekyler bryts ner i vatten och därför har forskare länge varit ovetande om livets exakta uppkomst.
Fastän vatten är oumbärligt för liv är det likafullt destruktivt för många av dess kärnkomponenter. Därför har forskning på senare har håvat upp teorierna om livets uppkomst från haven och istället siktat in sig land.
Livets så kallade ”vattenparadox” kan ha överbryggats i landbaserade vattensamlingar, möjligen i form av kratrar. I grunda och isolerade vattensamlingar tros den ultravioletta strålningen från solljuset – en av livets grundläggande kemikalier – ha trängt igenom, visar biokemiska laboratorieexperiment vid universitet i brittiska Cambridge, rapporterar Nature.
Förutom pölar, grunda vattendrag och kratrar söker forskare efter livsspår på vår grannplanet.
Spår av liv vid Mars ekvator?
Frågan om livets uppkomst gäckar inte bara forskare när det gäller vår egen planet – även grannen Mars är av intresse och i februari 2022 väntas en NASA-farkost ta mark i form av en sexhjulsrover vid namn Perseverance.
En av missionens uppgifter är att undersöka en krater – Jezero – nära Mars ekvator, vilken en gång tros ha huserat en sjö.
– Det kan visa sig att Mars endast tog några kemiska steg längs vägen till att skapa förutsättningar för liv. I så fall kan vi stöta på fossiler, inte av liv utan av för-liv, säger John Sutherland, biokemist vid universitetet i Cambridge och en av arkitekterna bakom NASA-projektet, till Nature.
Avsaltning – en bransch med brått
Jämsides med forskningen om livets uppkomst, antingen i hav eller vattensamlingar på land, pågår en febril aktivitet på avsaltningsfronten.
Ett varmare klimat och vattenslukande industrier – som exempelvis jordbruk, kött och uran – går hårt mot planetens sötvattenreserver. Något som innebär bråda dagar för såväl ”vattenjägare” och aktörer inom avsaltningsindustrin – vilken upplever lukrativa tider och fyllda kalendrar i takt med att behovet av drickbart havsvatten ökar.
Den globala avsaltningsindustrin räknas omsätta cirka 320 miljarder kronor år 2025, vilket gör dricksvatten till hårdvaluta samtidigt som många av de globala målen står och faller med en långsiktig och demokratisk vattendistribution.
”Behövs uppdaterade betalningsmöjligheter”
I södra Afrika länkas planetens mest vattenosäkra region samman med konsumtionssamhällets behov och kortsiktighet. Här dränerar exempelvis Nigers uranutvinning landets oumbärliga vattenreserver för att släcka Frankrikes energitörst, i Kongo-Kinshasas gruvbälte har floder, sjöar och grundvattenkällor förorenats av krig och en bloddränkt utvinning av diamanter, koppar och kobolt, vars intäkter endast tillfallit gruvintressen och lokala och nationella despoter.
Trots stora summor investerade på södra Afrikas vattenfront står likväl befolkningen i rurala delar utan tillgång till rent och säkert dricksvatten, menar miljöforskaren Paola Ballon och Rob Hope, chef för Water Security Initiative, i en rapport publicerad i Nature. En av nycklarna till förbättring kan ligga i enklare betalningsmetoder vid exempelvis förorenade brunnar.
”Betalningsbeteenden formas av användare och deras motiv”, skriver Ballon och Hope.
Deras rapportfrågeställning kan överföras till global skala och diskutera vem som ska – och kommer att kunna – betala för rent dricksvatten då stigande havsnivåer, gruvslam och gruvutvinnings massiva sötvattenkonsumtion och en konsumtionscykel med stort vattenavtryck minskar tillgången.
Många möjliga lösningar
Även i USA väntas vattenosäkerhet blir ett allvarligt och kostsamt problem inom kort. Klimatförändringar och befolkningstillväxt är drivande omständigheter, fastslår en rapport publicerad i Earth’s Future:
”Om ytterligare minskningar av grundvattenlagring ska undvikas bör förbättringar av bevattningseffektiviteten utöver prioriteras, men dessutom kommer överföringar från jordbruk till andra sektorer troligen att vara avgörande”, skriver rapportförfattarna.
I den ekvationen bör havsvattenavsaltning, den industri som väntas bli lika lukrativ som inflytelserik inom några år, ses som ”en del i en bredare portfölj” än en helhetslösning, menar Meagan Mauter, forskningschef vid amerikanska National Alliance for Water Innovation och miljöingenjörsprofessor vid Stanford University.
– På samma sätt som vi inte enbart förlitar oss på solpaneler för att tillhandahålla el bör vi inte tänka på att förlita oss enbart på nästa generations avsaltningsanläggningar för att tillhandahålla vatten, säger hon till den Bostonbaserade radiokanalen WBUR.
Tidigare delar i serien Människan och vattnet:
Del 1: Vikten av is
Del 2: Världens största solenergisatsning skickar notan till havsbotten
Dela artikeln: