Kvinna som arbetar med manuellt tillverkade bindor, Makapads, tillverkade av papyrus, och hälften så dyra som importerade. Kampala, Uganda. AP Photo / Stephen Wandera

NYHETER

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Afrikanskt frihandelsavtal världens största

Den 1 januari började Frihandelsavtalet för den afrikanska kontinenten (African continental free trade agreement, AfCFTA) att implementeras i 54 av Afrikanska unionens 55 medlemsländer. Frihandelsavtalet blir världens största frihandelsområde beräknat på antal deltagande länder, med en sammanlagd befolkning på 1,3 miljarder.

Av Bella Frank

AFRIKA Det är bara Eritrea som hittills inte har undertecknat avtalet som syftar till att öka handeln mellan Afrikas länder. Den mellan-afrikanska handeln ligger i dag på omkring 18 procent men med det nya avtalet är målet att det ska nå 50 procent fram till 2030.

Förhoppningen är bland annat att frihandelsavtalet ska skapa ett stort antal jobb för kontinentens många arbetslösa unga, liksom att bidra till utvecklingen av industrier och ekonomisk tillväxt i en gemensam inre marknad för varor, tjänster och där människor ska kunna röra sig fritt över gränser.

Många afrikanska länder har avsevärt större handel med olika europeiska länder, en kolonial rest som frihandelsavtalet nu ska bryta. Därmed beskrivs avtalet ibland som en uppgörelse med kolonialismen. Samtidigt finns farhågor att det nya frihandelsavtalet mest kommer att gynna framför allt icke-afrikanska storföretag men även i viss mån afrikanska storföretag – på lokala företags och industriers bekostnad.

Bland annat motsatte sig Nigeria labour congress (NLC), Afrikas största fackliga organisation, 2018 frihandelsavtalet och kritiserade att den fackliga rörelsen inte hade konsulterats under förhandlingsprocessen.

– Vi hyser inga tvivel att det här policy-initiativet kommer att bli dödsstöten för den nigerianska ekonomin. Snarare än att förena Afrika kommer Frihandelsavtalet för den afrikanska kontinenten bara att splittra kontinenten mer, snarare än att berika kommer det bara att göra den fattigare, sade NLC:s ordförande Ayuba Wabba i mars 2018 kort innan dess att Nigerias president Muhammadu Buhari väntades skriva på ramverket för avtalet.

Buhari valde att skjuta upp beslutet men i november förra året blev landet ett av 30 länder som nu både undertecknat och ratificerat avtalet. Nigerias ratificering är viktig för frihandelsavtalets styrka eftersom den oljebaserade nigerianska ekonomin är kontinentens största ekonomi.

Socialantropologen och advokaten Brenda Kombo är en av de som varnat för att ta ett afrikanskt frihandelsavtal som en självklar förbättring från andra frihandelsavtal och pekar på att frihandelsavtal ofta blir verktyg för nyliberal politik. Hon argumenterar i en artikel i Africa is a country att det finns ett stort behov av forskning av fler aktörer än de som oftast brukar få ta plats i dessa diskussioner.

Kombo menar att när Afrika nu tar det här initiativet – det mest ambitiösa sedan bildandet av föregångaren till Afrikanska unionen, Organisationen för afrikansk enhet (OAU) som grundades 1963 – är det nödvändigt med forskning för att granska alla aspekter av frihandelsavtalet. Forskning som både måste ”försöka förstå möjligheterna med kontinental frihandel och brottas med alternativa vägar till det Afrika vi vill ha.”, skriver hon i artikeln.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.