Vänstern återtar makten i Bolivia ­– och ex-president Evo Morales har återvänt efter ett år i landsflykt. Valet i oktober underströk folkmajoritetens – varav de flesta tillhör aymara- eller quechuafolket – fortsatta tilltro till Morales vänsterprojekt och att landets vita minoritet förblir skeptiska. Hur omvärlden reagerar under en rådande covid-19-pandemi och en boliviansk lamslagen ekonomi återstår att se.

Av Klas Lundström

BOLIVIA Tiotusentals bolivianer mötte upp ex-presidenten Evo Morales vid dennes återkomst till landet efter att han avsatts i en militärkupp 2019 då landets högeropposition vägrat godkänna valet i oktober samma år, bland annat efter att Organisationen för de amerikanska staterna (OAS) framhållit tveksamheter. Morales avgång kastade Bolivia in i ett politiskt kaos som tros ha kostat över 20 personer livet, främst då demonstranter drabbat samman med polis och militär.

Interimsregeringen leddes av förra senatorn, advokaten och konsekventa Moraleskritikern Jeanine Ãnez, som omgående sänkte skatter och avskrev skulder för stora företag, utvisade kubanska läkare och delade ut marklotter till Bolivias redan dominerande jordbrukssektor för att ”sparka igång” landets covid-19-lamslagna ekonomi.

Inför valet av president, senat och representanthus den 18 oktober framkom tidigare uttalanden från interimspresidenten Ãnez, där hon bland annat titulerade Morales ”vilde”, och uppmanade den bolivianska högern att gå samman och hindra vänstern från fortsatt maktinnehavande.

Vänster segrade – igen

Men Evo Morales politiska parti MAS (Rörelsen för socialism) vann en jordskredsseger och presidentkandidat Luis Acre erhöll 3,4 miljoner röster, eller 55 procent, nära dubbelt så många som närmaste kandidaten Carlos Mesa från den revolutionära vänsterfronten FRI (28,9 procent).

– Den bolivianska och globala högern borde veta detta: ”Vildarna” är tillbaka i regeringsställning, sade Morales till sina anhängares stora förtjusning, på dagen ett år sedan hans avgång och påbörjade landsflykt, skriver The Guardian.

Bolivias högerallians Creemos (”Vi tror”), som hoppades rida vidare på det politiska tumult som lamslog Bolivia, efter det skandalomsusade valet i oktober 2019, gick inte alls bra och säkrade endast 14 procent av rösterna.

Splittrat land

Den bolivianska högern fortsätter dock dominera i det östra departementet Santa Cruz som 2008 försökte säkra ökad autonomi – en tydlig politisk markering mot dåvarande president Evo Morales och dennes uttalade klasspolitik med sikte på ökade lägstalöner, sociala reformer och nationaliseringar av industrier.

Det återstår att se vilken position Morales – som 2005 tillträdde posten som Bolivias förste president med rötter hos landets ursprungsfolk aymara – tar i ett MAS-styrt Bolivia med Luis Acre vid rodret. Klart är att valutgången den 18 oktober understryker hur pass politiskt och socioekonomiskt splittrat Sydamerikas fattigaste land förblir, allt i en tid då covid-19-pandemin tvingar landets ekonomi på knä.

Samtidigt som viktiga ekonomiska spelare som Internationella valutafonden och Brasilien – styrt av högerpopulisten Jair Bolsonaro som stödde interimsregeringens politik – inte har visat någon större entusiasm inför MAS återkomst till makten och Morales återkomst till landet.

Utredning om människorättsbrott

Hur den bolivianska högern går vidare efter storförlusten i oktobervalet är oklart. Desto klarare är att interimspresidenten Jeanine Ãnez inte har sett det sista av maktens korridorer.

Det bolivianska parlamentet väntas inom kort godkänna sjösättandet av en utredning om eventuella människorättsbrott i samband med kuppen 2019, då minst 30 personer miste livet i våldsamma sammandrabbningar med polis och militär. Sammandrabbningar som kritiker menar att Ãnez och interimsregeringen bär det primära ansvaret för. Sammanlagt kan ett tiotal ministrar bli föremål för polisutredningar.

Eva Copa, senatspresident och MAS-politiker, räknar med att en utredning kommer att påbörjas inom kort, rapporterar al-Jazeera.

”Återfunnen identitet”

För Bolivias vänster har vinden emellertid vänt och Juan Carlos Huarachi, ordförande för Bolivias arbetarcenter och en av talarna vid massmötet efter Morales återkomst, underströk en allmän känsla bland landets ursprungsfolk, som är i majoritet i såväl mantal som under fattigdomsstrecket:

– Tack vare Morales har vi återfått vår värdighet, sade Huarachi enligt The Guardian. Tack vare honom, kamrater, har vi återfunnit vår identitet.