Strider rasar i norra Etiopien. Tusentals civila har tvingats i landsflykt sedan provinsmiliser och etiopisk armé drabbat samman till följd av politisk träta med djupa rötter. I kläm i den isolerade regionen på gränsen till Sudan återfinns inte bara civila, utan även hjälporganisationer – oförmögna att bistå hundratusentals människor som redan före konfliktens utbrott var beroende av nödförsändelser.

Av Klas Lundström

ETIOPIEN Afrikas horn står inför en eskalerande flyktingkatastrof efter att 8 000 etiopier korsat gränsen in i Sudan för att undfly striderna mellan landets armé och amharamiliser i Tigrayregionen i norra Etiopien.

– Fler och fler människor kommer, däribland sårade efter stridigheter. Många är barn och kvinnor, säger Khaild Al-Sir, ansvarig för östra Sudans flyktingorgan, rapporterar The Guardian.

Al-Sir är också tydlig med att konflikten i grannlandet inom kort väntas bli övermäktig för det sudanesiska flyktingorganet att hantera på egen hand.

Historisk osämja mellan stad och land

De veckolånga striderna är resultatet av embryot till ett potentiellt inbördeskrig som blossat upp sedan Tigrays befrielsefront (TPLF) öppet anklagats för en rad attacker mot lokala militäranläggningar. TPLF själva tillbakavisar anklagelserna och menar att premiärminister Abiy Ahmed hittat på alltsammans för att ha en ursäkt att beordra fullskaliga militäroperationer i Tigray.

Den spirande konflikten är hur som helst en följd av många saker: dels historisk misstro mellan provinsmakten i Tigray och centralmakten i Addis Ababa, dels ömsesidig misstro från TPLF gentemot premiärminister Ahmed och dennes nya maktbärande koalition Välståndspartiet.

Välståndspartiet bildades så sent som i december förra året och innehar numera 512 av 547 stolar i Etiopiens representanthus. Redan vid koalitionens utropande – i december 2019 – restes farhågor om att Ahmed spelade högt med den mångåriga stabilitet som samma år belönade honom med Nobels fredspris.

Att TPLF, sedan 1991 stämplade som terrororganisation i västvärldens ögon, inte ingick i koalitionen var måhända inte överraskande – däremot stod det klart att Välståndspartiet maktslukande skulle uppfattas som ett hot mot Tigrayregionens förhoppningar om utökat självstyre, menar Awol K Allo, juridiklektor vid brittiska universitetet Keele, i en artikel för al-Jazeera:

”För samhällen vars mångåriga krav på verklig representation och kulturell och språklig jämlikhet ännu inte är uppfyllda utgör Välståndspartiet som ett framkantparti som sannolikt kommer att dominera etiopisk politik under de kommande åren ett betydande hot”, skriver Allo.

Ifrågasatt val, militära motdrag

Som motdrag mot Välståndspartiets bildande arrangerade TPLF ett regionalval i september i år – i strid med centralregeringens vilja och under rådande covid-19-pandemi. 2,7 miljoner deltog i valet som också övervakades av internationella observatörer. TPLF vann i vanlig stort och inom kort rasade kritikstormen från Addis Ababa, varpå det politiska läget blev synnerligen spänt.

Tigray har inom loppet av en vecka blivit en isolerad region med stängda flygplatser, begränsad internetuppkoppling och avskurna telefonledningar. Hjälporgan såsom FN beviljas inte tillträde till Tigray, vilket än mer spär på matbrist och desperation bland en lokalbefolkning mitt i skottlinjen mellan etiopisk armé och TPLF-styrkor.

– Militäroperationer upphör inte förrän den kriminella juntan har lagt ner sina vapen och restaurerat en legitim administration, skrev premiärminister Abiy Ahmed i ett uttalande på Twitter.

Gripna journalister och tusentals internflyktingar

Det är emellertid enbart TPLF-miliser som är måltavlor för centralregeringens militäroffensiv i Tigray: civila har dödats i flyganfall och två oberoende journalister har gripits, rapporterar Reuters.

Det senare beskrivs av Committee to Protect Journalists som ett allvarligt bakslag i ”regeringens arbete med att förbättra pressfriheten”.

Men de största förlorarna på den eskalerande konflikten är civilbefolkningen, framhärdar biståndsorganisationer som själva finner sig strandade i det avskurna Tigray. Uppemot 100 000 människor beräknas befinna sig i internflykt och 600 000 var beroende av akut bistånd redan före konflikten bröt ut, meddelar biståndsorganisationer enligt The Guardian.