NYHETER:
Upptrappat ordkrig mellan Kina och Taiwan

NYHETER
- PUBLICERAD 2021-10-11
Upptrappat ordkrig mellan Kina och Taiwan
Hundra år har gått sedan den sista kinesiska kejsardynastin föll. Något som regeringar på båda sidor om Taiwansundet uppmärksammar – och politiserar. I Peking höjs röster om att ”ena” Kina och Kina säger sig vara militärt kapabla att ”återta” Taiwan i likhet med Hongkong. Regeringen i Taiwan lär inte ge sig utan motstånd – men vilken roll ett USA som nyligen retirerat från Afghanistan skulle spela i ett sådant krigsdrama återstår att se.
Den amerikanska allmänhetens stöd för ett aktivt militärt stöd till Taiwan vid händelse av kinesisk invasion har ökat markant det senaste året, visar en färsk rapport från tankesmedjan The Chicago Council on Global Affairs.
Av Klas Lundström
KINA/TAIWAN På båda sidor om Taiwansundet uppmärksammade regeringarna i såväl Peking som i Taipei ett historiskt datum – det är 110 år sedan Xinhairevolutionen gick av stapeln och ledde till att Kinas sista imperiedynasti – Qing – föll.
Enligt Kinas president Xi Jinping är det hög tid för ”en förening” mellan Kina och Taiwan:
– Landsmän på båda sidor om Taiwansundet borde stå på rätt sida om historien och tillsammans uppnå en komplett kinesisk förening, sa Xi Jinping i ett uttalande.
”Vill inte följa Kinas utstakade väg”
Ord som inte föll i god jord i ett Taiwan som den 10 oktober firade nationaldag. President Tsai-Ing-wen – som på hemmaplan under det senaste året kritiserats för att ha ”stängt till dörren till Taiwans historiskt transparenta institutioner” och hårdare tonfall mot oppositionella – har bemött Kinas framflyttade politiska och militära positioner i Taiwansundet med en nationaldag prydd med flaggor och militär aura:
– Ingen kan tvinga Taiwan att följa den väg som Kina har berett åt oss. Den vägen erbjuder våra 23 miljoner invånare varken ett fritt eller demokratiskt sätt att leva, sa Tsai-Ing-wen, rapporterar Washington Post.
För båda sidor om Taiwansundet har utvecklingen lett till större risk för våldsutbrott. Bedömare har länge understrukit att Kina enkom hållit sig till ordkrig gentemot Taiwan eftersom en invasion, eller ”unifiering” som det heter enligt Pekings narrativ, har ansetts vara en alltför dyr historia, såväl militärt som ekonomiskt.
Men i takt med att Kina cementerat sig som en ekonomisk stormakt med allierade i världens samtliga kontinenter samtidigt som den amerikanska inrikespolitiken på senare år har kantats av interna stridigheter och parlamentariskt kaos har regeringen i Peking kunnat flyttat fram sina positioner gentemot Taiwan och andra stater i Sydkinesiska sjön utan att omvärldens kritik haft någon verkan.
Ökat stöd för ”försvar av Taiwan”
Frågan är därför huruvida Kina använder sig av Taiwan för att sondera terrängen kring exakt vart USA:s och president Joe Bidens ”röda linje” går.
Endast månader efter USA:s kritiserade utträde från Afghanistan, tjugo år efter landets invasion i spåren av terrorattackerna den 11 september 2001 och prologen till talibanrörelsens kvicka återkomst till makten, visar en opinionsundersökning gjord av tankesmedjan The Chicago Council on Global Affairs att en majoritet av de tillfrågade stöder ett aktivt och militärt amerikanskt ingripande och stöd vid händelse av att Taiwan skulle invaderas av Kina.
Ett stöd som stigit från 41 till 52 procent på bara ett år, enligt tankesmedjan.
Huruvida det verkligen skulle rendera i en amerikansk medverkan i en väpnad konflikt i Taiwansundet återstår att se, menar Emma Ashford, utrikespolitisk analytiker vid The Atlantic Council:
”Taiwans strategiska betydelse för USA är inte tillnärmelsevis så stor att riskera ett krig med Kina”, skriver Emma Ashford i en artikel för Foreign Policy.