NYHETER:

Ukraina kan sprÀnga Pandoras ask

Skadad ukrainsk radarutrustning  utanför Mariupol. Foto: AP Photo/Sergei Grits

NYHETER

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Ukraina kan sprÀnga Pandoras ask

Ryssland har pĂ„börjat vad som beskrivs som en fullskalig invasion av grannen Ukraina. Samtidigt kan andra konflikter och illavarslande utvecklingar runtom i vĂ€rlden nu intensifieras ”under radarn”, enligt International Crisis Group (ICG). 

TvÄ exempel Àr VÀstpapua och VÀstsahara, dÀr Indonesien och Marocko fortsÀtter att intensifiera sin militÀra nÀrvaro.

Av Klas Lundström

VÄPNADE KONFLIKTER | Medan omvĂ€rldens ögon Ă€r fastetsade vid Ukraina och den ryske presidenten Vladimir Putins beordrade invasion fortgĂ„r andra geopolitiska skeenden i skuggan av den frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll fördömda utvecklingen. 

I Peking har regimen visserligen tagit ett steg tillbaka frĂ„n sina ryska kollegor för att inte utmĂ„las som ”en allierad” i Rysslands invasionsprojekt av en granne och suverĂ€n stat.

Kina har emellertid höjt tonlÀget nÀr det gÀller militÀra avsikter nÀr det gÀller Taiwan under det senaste Äret. 

”Avnazifiering” och â€Ă„terförening”

För dĂ€r Vladimir Putin talar om ”avnazifiering” av Ukraina anvĂ€nder Xi Jinping â€Ă„terförening” i försvar av Kinas uppskruvade ordkrig om Taiwan, en örepublik som efter folkrepublikens och det kinesiska inbördeskrigets slut blev en sjĂ€lvstĂ€ndig nation.

OmvĂ€rldsanalytiker har studerat den kinesiska armĂ©ns – och sĂ€rskilt flottans – framflyttade positioner i Sydkinesiska sjön dĂ€r en rad atoller och kobbar, Spratlyöarna, har andra lĂ€nder som Vietnam, Filippinerna och Malaysia tryckts undan till förmĂ„n för kinesiska fiskare och militĂ€r nĂ€rvaro. 

Kina har pĂ„ senare Ă„r, bland annat av bedömare men framför allt av de egna ledarna, understrukit sin militĂ€ra tillvĂ€xt och hĂ€vdar sig inom kort tid vara redo att kunna fullgöra en â€Ă„terförening” mellan fastlandet och Taiwan. 

Klart Àr ocksÄ att Kinas president Xi Jinping har siktet instÀllt pÄ att liksom Putin lÀmna ett historiskt eftermÀle som kommande generationer lÀr diskutera och belysa:

– Återförening med Taiwan mĂ„ste uppfyllas, sade han i oktober förra Ă„ret, samtidigt som presidenten inte uteslöt bruk av vĂ„ld för att uppnĂ„ det mĂ„let.

Konflikter intensifieras ”under radarn”

Vad som kommer hÀnda med andra konflikter, dÀr militÀrt överlÀgsna parter som Ryssland i Ukraina tagit andra och nÀrliggande territorier i ansprÄk med militÀrt vÄld, Àr Àn sÄ lÀnge för tidigt att sÀga nÄgot om.

Men för icke-demokratier med tillvĂ€xtambitioner Ă€r det klart att den eskalerande konflikten i Ukraina, som vĂ€rldens alla mediala blickar riktar sig mot, gör att framflyttade positioner kan ske ”under radarn”.

Ett exempel Àr VÀstpapua.

I Är Àr det 60 Är sedan Indonesien tillskansade sig vÀstra Nya Guinea, som i kölvattnet av den nederlÀndska avkoloniseringsprocessen stod pÄ tröskeln till att bli en sjÀlvstÀndig melanesisk republik, med hjÀlp av vÄld och en regelrÀtt invasion som vÀstvÀrlden inte hindrade. 

FN krÀver MR-tillsyn i VÀstpapua

Bara dagar före den ryska invasionen av Ukraina uttryckte EU-parlamentet sina krav att mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationer ska fĂ„ tilltrĂ€de till det stĂ€ngda VĂ€stpapua, som sedan 2018 befinner sig i en underrapporterad och blodig vĂ€pnad konflikt – med 60 000 internflyktingar som Indonesien förvĂ€grar internationella hjĂ€lpinsatser till. 

Hur EU:s krav gentemot den indonesiska regeringen, ledd av president Joko Widodo, kommer att upprepas, och huruvida det kommer att prioriteras nu nĂ€r mer nĂ€rliggande konflikter rasar förblir oklart – och under tiden kan Indonesien fortsĂ€tta att förvĂ€gra omvĂ€rlden tillgĂ„ng till VĂ€stpapua för att kunna bilda sig en oberoende uppfattning av lĂ€get för civila.

”Under de senaste tre Ă„ren har Indonesien skickat 25 000 soldater till VĂ€stpapua. Och det medan pandemin rasade”, skriver Benny Wenda, vĂ€stpapuansk exilpolitiker och president till den sjĂ€lvutnĂ€mnda exilregeringen, i ett uttalande.

Marocko upprÀttar ny militÀrzon i VÀstsahara

Samma dag som EU riktade sina krav pÄ öppna grÀnser till VÀstpapua meddelade en av unionens nÀrmast lierade, och sÀrskilt oumbÀrlig i EU:s försök att stÀvja sig mot afrikanska migranter, att de trappar upp sin militÀra nÀrvaro i vad som varit en krigszon sedan mitten av 1970-talet. 

Och det i form av en ny militÀrzon som Marocko upprÀttat intill grÀnsen till Algeriet, rapporterar AFP.

Marockos invasion av VÀstsahara, efter det att den spanska kolonin blev sjÀlvstÀndig, krÀnkte internationell rÀtt, nÄgot som forskare fastslagit, och har rest en 220 mil lÄng mur genom Saharaöknen för att hÄlla tillbaka de vÀstsahariska sjÀlvstÀndighetsstyrkor, ledda av Polisario, som opererar nÀra den algeriska grÀnsen.

Trots ett FN-avtal frĂ„n 1991, i vilket bland annat en folkomröstning om VĂ€stsaharas framtid utlovades, har Marocko fortsatt att liksom Indonesien i VĂ€stpapua utvinna naturresurser, flytta in nybyggare för att ”tunna ut majoritetsargument”, samt förvandlat nordvĂ€stra Sahara till en militĂ€r krutdurk.

Ökande strider

Tidigare i Ă„r rapporterade vĂ€stsahariska Polisario att över tio marockanska soldater dödats i militĂ€ra sammandrabbningar, nĂ„got som Marocko varken dementerat eller bekrĂ€ftat, men likvĂ€l uppgifter som understryker konfliktens allvar – och regionala spĂ€nnvidd.

Sedan 2020 anser Polisario FN-avtalet frÄn 1991 som annullerat och har tagit till vapen Änyo för att försöka tvinga fram en politisk lösning pÄ den marockanska ockupationen.

Algeriet stödjer VÀstsaharas sjÀlvstÀndighetsansprÄk och har tillsammans med en rad andra stater i Mellanöstern och Nordafrika kritiserat Marocko för dess normaliserade relationer och handelsavtal med Israel 2020. 

2022 – ”konflikternas Ă„r”?

Enligt den kinesiska kalendern Ă€r 2022 tigerns Ă„r. Enligt International Crisis Group (ICG) Ă€r 2022 Ă„ret att hĂ„lla ögonen öppna inför potentiella konflikter. I Ukraina har den vĂ€pnade konflikten efter Rysslands militĂ€ra intĂ„g trappats upp – och i Etiopien förblir Tigrayregionen ett slagfĂ€lt mellan rebeller och armĂ©styrkor.

MilitÀrcentrerade instÀllningar i frÄgor har bara lett till mer vÄld, menar den ickestatliga internationella krisgruppen och summerar:

”Enligt vĂ„r bild av 2022 kan mĂ„nga allvarliga situationer runtom i vĂ€rlden lĂ€tt förvĂ€rras”, skriver ICG.

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter