Det globala kreditsamhället inkluderar inte bara nationer som lånar pengar från internationella institutioner. Lån, skulder och höga räntor är numera ett självklart inslag i privatpersoners vardag. Men det globala skuldberget – såväl enskilda som hela nationers – växer och når rekordnivåer, trots ringande varningsklockor i kölvattnet av finanskrisen 2008.

Hur länge till väntas skuldberget fortsätta växa och hur påverkar skuldsättning vårt välmående? Och är det egentligen möjligt att göra något åt människans benägenhet att ”låna” då skuld är ett mångtusenårigt fenomen?

Av Klas Lundström

EKONOMI | ”Få först, betala sedan.” Uttrycket har blivit ett globalt motto när det gäller handel av alltifrån bostäder, kläder och vitvaror. Kreditbolag tapetserar allmänna väggar i kollektivtrafiken. Hybridvarianter av ledande skulduppköpsbolag skriker efter vår uppmärksamhet i bussar, tunnelbanor och på tåg och förökar sig i rask takt med att det globala skuldberget av enskilda personers kreditköp når allt högre höjder.

Samtidigt som nästan 400 000 personer bara i Sverige har skulder hos Kronofogden och överskuldsatthet kostar samhället mellan 30 och 50 miljarder kronor varje år, enligt siffror från Konsumentverket.

– Om lånandet fortsätter i den här takten lär vi överstiga en global skuld på 300 triljoner dollar, säger Emre Tiftik, hållbarhetsforskare vid Internationella finansinstitutet IIF, till nyhetsbyrån Reuters.

Enligt IIF:s statistik sjönk den globala skulder under 2021 års första kvartal, men har därefter stigit och visar endast tecken på inbromsning till nivåer före covid-19-pandemins utbrott i fem länder världen över: Argentina, Danmark, Irland, Libanon och Mexiko.

”Bryr vi oss om skuld överhuvudtaget?”

I Kina däremot märker IIF av en nära nog spikrakt kurva uppåt, något som den globala marknadens fortsatta toppnoterare USA inte kommer i närheten av. Drivande för den växande globala privatskulden är bostadssektorn och stigande huspriser som IIF noterar ”i varje stor ekonomi världen över”.

Àlex Ruiz, seniorekonom vid den spanska banken Caixa, frågar sig i en analys ifall allmänheten har slutat bry sig om skuld överhuvudtaget. Märkligt, anser han, eftersom Internationella valutafonden (IMF) särskilt underströk vikten av att trycka tillbaka globala skulder i spåren av 2008 års finanskris.

En ekonomisk depression som slog särskilt hårt mot just Spanien och andra sydeuropeiska ekonomier, vars svikande euroekonomiers tomma kassakistor fylldes på med lånepaket – och med uttryckliga krav på offentliga nedskärningar – utfästa av just IMF.

”Intuitivt kan vi acceptera att det måste finnas en gräns från vilken skulden inte längre strikt uppfyller sina funktioner och istället genererar risker och kostnader. Den grundläggande risken är att en låntagare i en situation med överdriven skuld kan vara mer sårbar för eventuella chocker när det gäller inkomst, ränta eller osäkerhet”, skriver Ruiz.

Fortsatta risker – och ökad ojämlikhet

De potentiella vägskäl som Àlex Ruiz målar upp är inte bara huvudbry för privata låntagare i västerländska nationer och växande medelklasser i Brasilien, Indien och Kina – utan vattendelare för utvecklingsländer, menar World Bank Group i en rapport publicerad i september i år.

”Så länge skuldproblem förblir mer angelägna i utvecklingsländer än i avancerade ekonomier – och det inte finns någon enkel väg till skuldminskning – finns det en fortsatt risk till en mycket värre ojämlikhet mellan avancerade ekonomier (eller till och med vissa utvecklingsländer som Kina) och övriga världen”, skriver World Bank Group.

Längst nere i ekvationernas källare, långt bortom ekonomisidornas spalter och börsanalyser, återfinns privatpersoner som av olika anledningar tagit eller tvingats till lån och som hädanefter finner sig utelämnade åt marknadstrender, arbetsmarknadsinvesteringar och regeringars prioriteringar för att få sina ekonomier att gå runt.

150 miljoner fler i extrem fattigdom

Och särskilt svårt har covid-19-pandemins slag träffat den globala samhällskroppen. Världen över har företag skurit ner eller stängt ner verksamheten helt och hållet. Under kalenderåret 2021 räknar Världsbanken med att 150 miljoner kastats in i extrem fattigdom som en direkt följd av coronavirusets sociala, ekonomiska och politiska följder.

”Ytterligare förseningar i utbyggnaden av vaccinationer, nya varianter av viruset, ökande skuldnivåer och stigande matpriser kan försämra utsikterna avsevärt i låg- och medelinkomstländer”, menar en rad ekonomer knutna till Världsbanken i en lägesanalys publicerad i juni 2021.

”Skuldilskasyndrom” – nytt fenomen

Bland enskilda hushåll har ökad mental stress och mental ohälsa nästlat sig in och ockuperat allt större vardagsutrymmen, menar den amerikanska skuldhjälpsorganisationen Debt Help Organization.

Allt vid sidan av förnekelse, depressioner och ilska. Det senare har också renderat i ett nytt fenomen inom skuldsatta hushåll och i forskningskorridorer: ”debt-anger syndrome” – ”skuldilskasyndrom”.

”Istället för att få panik eller förneka blir skuldoffren arga. De är arga på borgenärer som ständigt skickar räkningar till dem. Arga på brevbäraren för att ha levererat räkningarna, arga på sina chefer för att de inte betalat dem mer; arga på sina makar för att de inte tjänar mer pengar; arga på sina barn för att de behöver nya hängslen och arga på sig själva”, skriver Bill Fay vid Debt Help Organization i en artikel om skulders känslomässiga effekter.

Kort sagt, summerar han: ”De blir arga på livet.”

Ökad kreditkortsskuldsättning

”Den enes död är någon annans bröd.” Ungefär så lyder ett annat ordspråk. I rådande ekonomiska system är det vanligt att redan skuldsatta belånar sig i ännu högre utsträckning – och till än osäkrare räntor och amorteringskontroller – för att finansiera redan befintliga skuldsaneringar.

I USA har 42 procent av befolkningen ökat sina kreditkortsskulder sedan covid-19-pandemins utbrott, enligt en konsumentundersökning utförd av det New York-baserade finanskonsumentsbolaget Bankrate. Hälften av de 2 400 intervjuade i Bankrates undersökning uppgav pandemin som en direkt orsak till sina ökade kreditkortsskulder.

Ett resultat som bör leda till en allmän diskussion om kreditkortets plats och syfte i människors vardag, tycker Ted Rossman, senioranalytiker vid Bankrate:

– Siffrorna visar hur utbredd och bestående problem en kreditkortsskuld kan bli, säger han till CNBC.

En tusenårig följeslagare

Skuld är emellertid inget nytt, utan snarare ett fenomen som gjort människan sällskap i tusentals år. Antropologen David Graeber kartlägger i boken Debt: The first 5,000 years skuldens historia och närvaro i olika kulturer, religiöst bottnade samhällen, regeringsformationer och i krig och fred.

I Sumer i dåtidens Mesopotamien – och dagens Irak – har spår efter de tidigaste kända fallen av skuld påträffats, till runt 3 000 f.Kr. Skulder och betalningskrav knutna till bröllop som skulle delbetalas i form av dels en bröllopsfest, dels i silvergåvor till brudens far.

Redan här myntades skulden som ”ett förvrängt löfte”, menar David Graeber. Ett löfte som sin nutida form har svällt och långt ifrån alla fall införlivas i form av avskrivning eller avslut.

En okontrollerbar skuldmaskin?

En världsomspännande och till synes okontrollerbar ”skuldmaskin” har under de senaste seklen förvandlat naturresurser till nödvändiga kugghjul i människans tillvaro – en existens vars krav på handel, tillväxt och rörelse inte är förenlig med den massartsdöd och de klimatförändringar som densamma förutsätter.

I diskussionen om denna marknadsdominerade mänskliga existens är det heller inte glasklart vem som är ”skuldmaskinen” – marknaden eller människan.

Åtminstone inte marknadsekonomin, summerar David Graeber i sin bok, visar någon benägenhet ”att föreställa sig sin egen” eller restens av världens ”förstörelse” till följd av skuldekonomins konsekvenser.

”Den verkliga frågan nu”, skriver han, ”är hur vi går mot ett samhälle där människor kan leva mer genom att arbeta mindre.”

*

Har du frågor om ekonomiska skulder eller behöver någon att tala med när det gäller skuldsanering – vänd dig till din hemkommuns budget- och skuldrådgivningsavdelning via Konsumentverkets hemsida.