Sedan kuppen i februari upplever Myanmar en politisk, social och ekonomisk oro utan slut i sikte. Landets valuta – kyat – har sjunkit i värde och banker håller dörrarna stängda för att undvika en fullständig valutakollaps. 

Det politiska kaoset och flykten av utländska investeringar försätter Myanmars medborgare i ett ekonomiskt ingenmansland, alltjämt beroende av en valuta som få numera har tillgång till. Frågan är hur länge till Myanmars valuta förmår att hålla ut.

Av Kiana Duncan/Kambodja

MYANMAR Endast dagar efter statskuppen i Myanmar den 1 februari i år föll landets valuta – kyat – i värde. Föga förvånande för dem med inblick i den politiska omvälvningen, det föreföll vara en naturlig följd av att utländska investerare packade ihop efter att landets militär gripit makten. 

Sunflower Exchange, en populär börstjänst som alltjämt är i tjänst, säger att de varit extremt upptagna sedan kuppens startskott.

– Sedan den 1 februari är människor rädda och kyats värde har sjunkit, säger en börsrepresentant till Tidningen Global.

På börsen säljs valutan i dag till ett värde av cirka 1 550 kyat till en amerikansk dollar.

Asiens ”toppvaluta” 2020

Mitt i kaoset med stängda banker, bojkotter och stigande panik nådde Asiens bäst presterande valuta under 2020 en överraskande vändning, en långvarig stabilisering till marknadsräntan på 1 450 kyat till den amerikanska dollarn, med en liten skillnad mellan den och den officiella kursen. 

Liknande trender kan spåras till andra stora internationella valutor fram till för bara några veckor sedan, med startskottet till vad många antar är början på ett långvarigt fall. Det finns oro för att nedgången inte kommer att bestå – och att Myanmars bräckliga banksystem inte överlever ett stort bakslag, särskilt då kyat redan försvagats med cirka 14 procent sedan den 1 februari.

Ändå är lågnivåer ingalunda några nya omständigheter: valutan nådde både en officiell och en marknadsmässig ränta på 1 600 till den amerikanska dollarn i slutet av 2018. Men den här gången är experter snabba att peka på flera kortsiktiga stabiliserande faktorer som hindrar kyatvärdet från att falla helt och hållet, däribland en jämsides löpande import- och exportminskning. 

Utländska investerare flyr

Medan utländska investerare drar sig ur Myanmar på grund av såväl internationellt tryck som sanktioner hopar sig utmaningar i utträdesprocessen.

– Du kan inte riktigt avveckla alla inhemska tillgångar så snabbt som du vill om du exempelvis är en utländsk investerare som kanske vill sälja allt du har i Myanmar omedelbart och konvertera allt till amerikanska dollar. Det finns helt enkelt inga köpare av tillgångar i Myanmar just nu, säger en före detta myanmarisk banktjänsteman som vill förbli anonym, till Tidningen Global.

Så är fallet för bland annat öljätten Kirin som helt och hållet försöker köpa ut sin andel i statligt ägda MEHL Myanmar Beers – trots risken att förlora stora summor av sina investeringar på grund av sitt sjunkande värde under pågående bojkotter och internationella sanktioner.

Lokalbor drabbas hårt

Men utländska investerare är ingalunda de enda som finner sig fastlänkade till lokala tillgångar i fallande värde. 

I Myanmars till stor del kontantbaserade ekonomi är kyat nödvändig för dagliga transaktioner och det finns få med förmågan att konvertera sparkapital till guld eller utländsk valuta, både till följd av medel- och överklassminoriteter samt gränsen för kontanter, såväl utländska som lokala aktörer.

Enligt Jared Bissinger – konsult för utveckling av asiatiska ekonomier, däribland Myanmars – är nedgången betydande även om det är svårt att veta exakt hur flera simultana störningar påverkar valutamarknaden.

– Även om folk vill byta ut kyat till dollar kan de inte få kyat från banken för att göra den transaktionen. Det medför en naturlig begränsning av dollarefterfrågan, vilket kommer att påverka växelkursen, säger Bissinger till Tidningen Global.

Endast förbokade bankärenden

Sunflower Exchange har skapat en Vibergrupp för att hålla människor uppdaterade om den stadigt sjunkande växelkursen – men deras angivna kurs är fortfarande i nivå med den officiella, vilket blir en konsekvent referenspunkt för invånare och investerare i Myanmar. 

En representant för Vibergruppen säger att endast cirka fem procent av bankfilialerna håller öppet för förbokade möten och bankomater har en uttagsgräns på två lakh, motsvarande cirka 128 amerikanska dollar.

– Huvudproblemet är att Myanmars offentliga bank har ett uttagsbegränsningsbelopp på kyat, därför väljer människor att köpa amerikanska dollar, Singapore-dollar eller thailändska baht, säger hen till Tidningen Global.

”Systemet inte utrustat för en bankkris”

För närvarande tycks Myanmars långsamt dalande valuta klamra sig fast vid oförmågan att växla pengar medan förtroendet för kyat är låg. Medan stängningen av banker verkar vara det som hindrar landet från att rusa till växelkontoren för byta sina reserver till något mer stabilt kan ett storskaligt öppnande av banker leda till en betydande nedgång. 

Den anonyme banktjänstemannen understryker att Myanmars system inte nödvändigtvis är utrustat för att hantera något som kan sluta i en bankkris:

– Om det blir en bankkris kommer du i huvudsak att se en mycket kraftig valutanedskrivning av kyat på kort sikt eftersom det kan rucka förtroendet för hela det monetära systemet, säger hen.

Översättning: Klas Lundström