Läckt information om att den brittiska regeringen kommer att införa amnesti för brott begångna av brittiska soldater under den långa konflikten på Nordirland, the Troubles, har orsakat stort ilska både från anhöriga och politiskt håll. 

Av Bella Frank

NORDIRLAND Det var sent på onsdagen som brittiska medier rapporterade att den brittiska regeringen, i strid med tidigare avtal som Stormont House Agreement från 2014, vill ge amnesti för brott begångna under konflikten som bröt ut i slutet av 1960-talet. Uppgifterna har ännu inte bekräftats men väntas offentliggöras under tisdagen i och med drottning Elisabeths tal i samband med parlamentets öppnande.  

Det sammanfaller också med resultatet av en lång utredning av just brott begångna under the Troubles. För på tisdagen faller domen i utredningen av det som kallats Ballymurphy-massakern, även kallad Belfasts blodiga söndag. I augusti i år är det 50 år sedan tio personer, bland annat en präst och en åttabarnsmamma, sköts ihjäl av den brittiska arméns fallskärmstrupper i samband med att de skulle gripa misstänkta republikanska paramilitärer efter att man infört internering utan rättegång. 

”Spark i ansiktet”

Hård kritik har riktats mot den brittiska regeringens förväntade kursändring. Den irländska regeringen beskrivs vara ”rasande” över att britterna unilateralt tar steget trots att Stormont House Agreement undertecknats av båda regeringarna, liksom att den irländska regeringen inte informerats i förväg, rapporterar The Irish Times. 

Den nordirländska politikern och ledaren för SDLP, Colum Eastwood, liknar det brittiska beslutet vid en spark i ansiktet på de familjer som i årtionden sökt rättvisa för sina anhöriga som dödats. ”Offer förstår att åtal är väldigt svårt i de flesta fall, men de har rätt till en riktig rättslig process. Det enda sättet att nå sanningen från paramilitärer och den brittiska regeringen är att ha en rättslig process”, skriver han på Twitter och menar att rättvisan nu åsidosätts på grund av det konservativa partiets ”inskränkta politiska agenda”. 

Majella O’Hare sköts till döds

Förutom det rättsfall som rör Ballymurphy-massakern kämpar många familjer för rättvisa för mord på anhöriga som utförts av såväl den brittiska armén som av paramilitärer som IRA och UFF. Michael O’Hare harr länge krävt rättvisa för sin tolvåriga syster Majella O’Hare som sköts till döds av en brittisk soldat 1976 när hon var på väg till kyrkan med sina vänner. 

Trots att det har gått mer än fyra årtionden har ingen oberoende utredning ägt rum enligt Amnesty International som är kritiska mot nyheten om amnesti:

– Ingen står ovanför lagen och är bortom ansvarsutkrävande. Den brittiska regeringen verkar beslutna i att stänga ner vägen till rättvisa, säger Grainne Teggart, chef Amnesty Internationals Nordirlandkampanj i ett pressmeddelande. 

– Den här rapporterade planen är en förolämpning mot offren och det senaste allvarliga sveket av offers om är fast beslutna om att söka den sanning, rättvisa och det ansvarsutkrävande de har rätt till, fortsätter Teggart och uppmanar den brittiska regeringen att överge planerna på en amnesti. 

Kritik kommer också från en av IRA:s offer. Jim Dixon skadades allvarligt i ett terrordåd av IRA i Enniskillen 1987, också känd som Poppy Day Massacre då tolv människor dödades. 

– Det regeringen gör är att skydda sig själva. Vad mig anbelangar är de lika illa som IRA. Jag har faktiskt mer respekt för IRA för de stod åtminstone för det de trodde på, den brittiska regeringen gjorde det via bakdörren, säger Dixon i en intervju, rapporterar The Belfast Telegraph. at