Yasmeen Afghan bor i Kabul och rapporterar om staden från insidan efter talibanernas maktövertagande. Hon undrar om talibanerna kommer att lyckas med att tvinga på afghanerna sin strikta form av sharia. Det här är del tre och fyra av hennes dagbok. 

Av Yasmeen Afghan

DAGBOK | KABUL Del 3, den 18 augusti. När talibanerna styrde Afghanistan mellan 1996 till 2001 begick gruppen fruktansvärda brott mot det afghanska folket. De afghanska kvinnorna begränsades till sina hem och var osynliga i offentligheten.

Ett filmklipp på talibanerna har blivit viralt. I det ser man hur de talar till kvinnliga läkare och försäkrar dem att de inte behöver vara rädda utan får fortsätta arbeta eftersom samhället behöver dem. Talibanerna har också bett anställda inom regeringen att komma tillbaka till sina jobb för att fortsätta arbeta utan några begränsningar. Men folk är i nuläget skeptiska och litar inte på dem. Många är rädda för att talibanerna kommer att identifiera dem och jaga dem när den internationella evakueringen väl är avslutad. 

– Jag kommer att avvakta i några dagar för att se hur saker och ting utvecklas. Jag kommer först att rådgöra med min familj innan jag bestämmer mig för om jag ska gå tillbaka till kontoret eller inte. Talibanerna har sagt att kvinnor får arbeta men hur kan man vara säker på det efter deras brutala förflutna? undrar Najia (inte hennes riktiga namn) som är statsanställd.

För två dagar sedan kunde man se ett kvinnligt nyhetsankare på en av de privata kanalerna och just i dag var det en kvinna som på Tolo News – kanalen som har flest tittare i Afghanistan – som intervjuade en medlem av talibanerna. Detta har förvånat många. 

35-åriga Khatira (vilket inte är hennes riktiga namn) från Khairkhana-distriktet i Kabul säger:

– För två årtionden sedan var det här otänkbart men nu ser vi en kvinnlig presentatör i tv under talibanernas styre. Hon fortsätter:

– Men vi ska inte dra för stora växlar av det, för vem vet hur länge det kommer att förbli så.

Trots upprepade meddelanden av talibanerna att det råder amnesti för alla som statsanställda och att de inte ska känna sig hotade är folk rädda och oroliga. Shagufa Noorzai som är ledamot av det afghanska parlamentet skriver på Twitter: ”Det känns som att jag har åldrats drastiskt under de senaste dagarna”. Vissa är arga över talibanernas tal om amnesti för alla afghaner – som till exempel Nadia från västra Kabul som menar att ”de brottslingarna borde snarare be oss om en amnesti”.

Afghanistan har kommit långt sedan 2001. Den nya generationen är utbildad och har stått upp för sina rättigheter vid flera tillfällen under de 20 åren av afghansk republik. Därför kan det bli svårt för talibanerna att tvinga på folk sin strikta sharia. Detta är särskilt sant för afghanska kvinnor som inte verkar ha någon lust att kompromissa den här gången. 

”När det knackar på dörren får jag hjärtat i halsgropen. Det känns som att de har kommit för att döda mig.”

Del 4, den 20 augusti

En av Afghanistans största landvinningar under de senaste 20 åren har varit det stora antalet medieföretag och den stärkta yttrandefriheten. Afghanistan har en av de bästa medielagarna i regionen. 

Tv-kanaler i Afghanistan brukade göra satirer av regeringen och ett av programmen, “Shabak-e-Khanda”, fick alla att släppa det de hade för händerna för att titta på det. 

Trots att man har deklarerat en amnesti för alla har talibanerna börjat att attackera lokala journalister och fotografer.

Hasiba Atakpal som är reporter för en lokal tv-kanal skriver på Twitter: ”Efter Zabiullah Mujahids [press-]konferens hyste jag hopp, men nu står det klart att det är stor skillnad på ord och handling. I dag blev min kollega slagen av talibaner som också sköt i luften.”

Sedan 2001 har talibanerna varit involverade i dödandet av journalister och mediearbetare i Afghanistan. Zabiullah Mujahid satt under sitt första möte med afghansk media på exakt samma plats som Data Khan Menapal – som var chef för regeringens medie- och informationscenter – brukade sitta på. Menapal dödades av talibanerna den 6 augusti 2021 och Zabillah Mujahid tog själv på sig ansvaret för avrättningen. 

– Det är ironiskt att snubben som tog på sig ansvaret för att ha dödad chefen för medier och information nu har tagit hans plats. Jag kan bara undra: Vart är Afghanistan på väg? säger Marzia (inte hennes riktiga namn).

Under de senaste dagarna har lokala journalister som bor i Kabul börjat att twittra mindre och mindre eftersom det finns stor oro över att talibanerna kommer att hämnas. De Twitterkonton jag själv följer har antingen inte twittrat de senaste tre, fyra dagarna, eller så har deras konton helt upphört. Många journalister håller sig gömda, och även om flera dyker upp i offentligheten försöker de flesta hålla en låg profil.

– Vid varje knackning på dörren får jag hjärtat i halsgropen. Det känns som om de har kommit för att döda mig, säger en av de lokala journalisterna som jag följer (som inte vill uppge sitt namn). 

– Afghanistan har förstörts. Framtiden är dyster och mörk. Det finns inget hopp om framtiden, fortsätter hon.

Afghanska medier har blivit mjuka måltavlor för talibanerna. Mediearbetare har misshandlats och blivit förödmjukade för sin nyhetsbevakning och detta har skapat en känsla av fruktan bland dem. Ett lokalt medieföretag har rapporterat att talibaner har misshandlat journalister i Kabul för att de bevakade demonstrationer och firande på Afghanistans självständighetsdag. 

– Hur kan vi lita på dem? Det här är bara början på deras ”film”, jag är säker på att slutet kommer att bli ödesdigert för alla oss fria och rättvisa journalister, säger en lokal journalist som inte vill bli namngiven

Texten har tidigare publicerats på urdu i den dagliga vänstertidningen Jeddojehad i Pakistan och finns också på engelska på Todays Point Online. Yasmeen Afghan är av säkerhetsskäl ett fingerat namn. 

Översättning: Bella Frank