Filippinerna beslutade nyligen att som första land i världen godkänna kommersiellt odlande av det genmodifierade och a-vitaminberikade ”gyllene riset”. Men beslutet har kritiserats hårt av grupper som varnar för att småbönder liksom jordbruksmark kommer att drabbas.

Av Bella Frank

FILIPPINERNA Filippinerna blev i slutet av juli det första landet i världen att tillåta kommersiell produktion av en filippinsk variant av det gyllene riset. Det genmodifierade riset innehåller högre nivåer av betakaroten, ett ämne som också finns i morötter, och som kroppen omvandlar till a-vitamin. 

Syftet är att minska a-vitaminbristen bland framför allt barn i landet som drabbar omkring 19 procent av alla barn i åldrarna sex månader till fem år på landsbygden och 13 procent i städerna, enligt en rapport från 2018. 

Det a-vitaminberikade riset har beskrivits som ett nödvändigt verktyg för att minska undernäring hos barn. Enligt WHO är a-vitaminbrist den största orsaken till blindhet hos barn som går att förebygga. Omkring en halv miljon barn drabbas av detta årligen, framför allt i Afrika och i Sydostasien. 

A-vitaminbrist utgör också en ökad risk för vanliga infektioner, diarréer och är även en riskfaktor för äldre människor och kvinnor i reproduktiv ålder. 

Fördömer ”forcerat beslut”

Den 21 juli i år gavs riset ett tillstånd om biosäkerhet av Filippinernas jordbruksministerium med motiveringen att det genmodifierade riset har ”genomgått tillfredsställande biosäkerhetsutvärdering”, och tillståndet gäller fram till 2026. Riset kommer att börja odlas på utvalda lantbruk hösten 2022 för att därefter utvidgas, rapporterar Scidevnet.

Men kritiker till beslutet menar att processen har varit forcerad och karaktäriserats av bristande insyn. Den filippinska ickestatliga bonde- och forskarorganisationen Magsasaka at Siyentipiko Para sa Pag-unlad ng Agrikultura (Masipag) skriver på sin hemsida att man ”kraftigt fördömer det forcerade beslutet.”, och uppmanar både småbönder och konsumenter i landet att protestera mot det. 

Masipag menar att det inte finns något behov för det gyllene riset som de beskriver som ett plåster på enorma problem som orsakas av fattigdom och matosäkerhet. Organisationen varnar för att gynnandet av det gyllene riset går i den så kritiserade gröna revolutionens fotspår i vilken enstaka utvalda grödor ”förstör matdiversitet och förstör jordbruksmark på grund av omfattande kemisk stimulans och monokultur”. 

Masipag ser också en överhängande risk i att användningen av det gyllene riset kommer att drabba småbönder och flytta makt över till transnationella företag som ”tjänar miljardtals dollar på privatiseringen av fröer”.

– Gång på gång påminner vi jordbruksministeriet att ris är landets stapelgröda. Att genetiskt modifiera vår stapelföda skulle utsätta hälsan, matsäkerheten och försörjningen för våra bönder, för allvarlig fara. Det finns inget guld i gyllene ris, säger Masipags nationella koordinator Cris Panerio på organisationens hemsida. 

Fara i monokultur

Den indiska fysikern, författaren och ekologiska aktivisten Vandana Shiva har i årtionden ifrågasatt och kritiserat såväl den gröna revolutionen som genmodifierade grödor. Den gröna revolutionens fokus på monokultur baserad på ris- och vetevarianter var högavkastande endast med hjälp av ”höga insatser av bevattning och kemiska gödningsmedel”, skriver Vandana Shiva i boken Staying Alive: Women, Ecology, and Development. 

I en kommentar på Twitter till det genmodifierade riset skriver hon att ett organiskt jordbruk med biologisk mångfald skapar många gånger fler mängder karoten än monokulturer som är beroende av kemiska bekämpningsmedel. ”Vi behöver inte gyllene ris för att adressera a-vit [a-vitamin]-brist. Vi behöver gå från kemiskt intensiva monokulturer som producerar näringsmässigt tomma varor till biodiversitet.”