ledare
Dela artikeln:
Vikten av suveränitet inom matproduktionen
Av Daniela Portocarrero
LEDARE Det finns ett missförstånd i världen. Det angår hur vi ska lösa att runt 8,9 procent av världens befolkning går hungriga. Om man köper det dyra lobbandet av multinationella företag inom jordbruket, då kan industriell odling av genmodifierade frön uppfattas som lösningen. Om man tar en närmare titt på naturen däremot framgår att mångfald stärker hela ekosystem, medan monokulturer istället successivt bryter ner dem. Hälsosamma ekosystem är grunden för en global matsäkerhet.
Enligt FN så lider 135 miljoner människor av akut hunger i detta nu. En situation som till större delen kan spåras till klimatförändringar, konflikter och ekonomiska kriser (med andra ord; problem som vi har skapat själva). Dagens lösningar är generellt akuta och bristande, som stora flyktingläger med välgörande provisioner av mat.
Detta är ett ohållbart tillvägagångssätt som fokuserar all energi på symtomen av problemet. De stora systemförändringar som egentligen krävs, som för övrigt hela vårt samhälle egentligen kräver för att överleva, uppfattas som omöjliga i en västerländsk kultur skolad mot en evig strävan efter tillväxt.
I FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, förväntas nummer två ingen hunger bearbetas genom att bland annat stärka och dubbla småskaliga bönders kapacitet. Där understryks vikten av att fokusera på kvinnor, urfolk och familjejordbruk, vidare betydelsen av tillgångar till mark. Hållbart jordbruk förväntas stärka ekosystem och därmed förbättra kvaliteten på jorden. Vidare betonas hur viktigt det är att behålla mångfalden, diversitet inom både domesticerade och vilda frön och djur.
I teorin verkar det som att FN-målen lyfter fram delar av vad som krävs för att kunna mätta världens hungriga befolkning (satsa på biologisk mångfald). Det är dock en stor skillnad på teori och vad som sker i praktiken. Dagens jordbruk är färgat av decennier av en neoliberal politik som strävar efter tillväxt, något som har utvecklats till den globala och ganska absurda marknad vi ser i dag.
Att producera mat handlar inte i första hand om att mätta hungriga magar, det handlar om att tjäna mest pengar. Denna insikt må vara generellt accepterad, men vid närmare eftertanke är den rent absurd. FN behöver jobba mot att styra bort från den ohållbara globala matmarknaden.
Stora multinationella företag är inte intresserade av att rädda världen och oturligt nog är det de som styr hela den globala matproduktionen. Därför menar vissa forskare att problemet med att uppnå en global matsäkerhet hittas i själva strukturerna av matmarknaden; alltså att strukturerna i sig bidrar till matosäkerhet. Istället för att prata om matsäkerhet kan man istället då prata om vikten av matsuveränitet.
Matsuveränitet innefattar människors rätt till hälsosam och kulturellt integrerande matproduktion som framställs genom hållbara metoder. Jordbrukarna återfår sin centrala roll i produktionen (istället för att marknaden ska ta den rollen) och jordbruket går tillbaka till lokala marknader som inte styrs av globala jättar.
Detta kan vara ett steg i rätt riktning för att mätta världens växande hunger. FN:s roll i det hela är att skapa och stärka policys som, tillsammans med regeringar, reglerar och hindrar företag från att exploatera världens mark och folk. Vidare behöver allmänheten skolas i att inte falla för tillväxthungrigt lobbande, kanske den största utmaningen av alla.
Nätverk för omställning.
Genmodifierade grödor.
Dela artikeln: