KLIMAT | EU:s klimatförslag ligger på bordet. Men nu ska de godkännas också. Tuffa strider väntar i både EU-parlamentet och ministerrådet när planerna ska stötas och blötas.
I södra och östra Belgien fylls hus och vägar av vatten i några av de värsta översvämningarna som landet skådat i modern tid.
I Bryssel grubblas samtidigt över hur liknande klimathot framöver ska kunna bekämpas, med hjälp av EU-kommissionens senaste stora miljöpaket.
En stor mängd lagförslag ska nu behandlas av ledamöterna i EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, i hopp om att kunna ta snabba – men också rätta – beslut.
– Alla skulle vilja att vi klarar av det på ett år, konstaterar svenska ledamoten Jytte Guteland (S).
”Hett i köket”
De många olika lagförslagen kommer att förhandlas parallellt. Vissa väntas gå snabbare, som exempelvis kravet på att blanda i mer hållbara ingredienser i flygbränslet. Andra kan ta lång tid – om de över huvud taget går att genomföra.
Främsta striden väntas i kampen om att dra in vägtransporter och byggnader i handeln med utsläppsrätter. Förslaget väckte rejäl debatt även inom EU-kommissionen, där oron är stor för att det ska slå hårt mot den vanlige EU-medborgaren, i form av dyrare drivmedel och renoveringskrav.
– Det blir lite hett i köket ibland. Men i slutändan är det måltiden som serveras som medborgarna bryr sig om – inte om hur den tillagas, säger klimatansvarige vice kommissionsordföranden Frans Timmermans på en presskonferens under torsdagen.
Farhågor finns dock om att förslaget ska leda till omfattande protester, i stil med dem som utfördes av ”gula västarna” i Frankrike 2018-2019.
– Det är inte juste om de som har minst i plånboken får betala procentuellt mest, säger Guteland.
Långt eller snabbt?
Förhandlingsstriderna kommer att pågå på olika fronter. Bland medlemsländerna i ministerrådet väntas främst en kamp mellan allmänt mer klimatambitiösa länder i nord, väst och syd gentemot länderna i öst, som inte kommit lika långt i sitt miljöarbete.
I EU-parlamentet krävs i sin tur politiska kompromisser mellan de konservativa, socialdemokraterna och de liberala för att få ihop en tillräcklig majoritet.
Parlamentet brukar traditionellt vilja gå betydligt längre än vad EU-länderna vill. Frågan blir nu bara om man hellre vill gå långt – eller snabbt.
– Det handlar om balansen mellan hur långt vi kan nå och hur fort vi kan bli klara med lagstiftningen. Båda är viktiga, konstaterar Jytte Guteland.
