1,3 miljarder år – så lång tid väntas mänskligheten spendera på internet under 2021. Internet förblir en i mångt och mycket oreglerad och outforskad värld. ”Terra incognita” för ”technosapiens”, den nya människoart som lever större delen av sitt liv på internet. 

Men vårt konstanta surfande kräver energi och medför outforskade och svårkontrollerade klimatavtryck.

– Internet är relativt nytt och expanderar snabbt varje dag, medan forskning och politiska regleringar i allmänhet tenderar att gå långsammare, säger Renee Obringer, filosofie doktor och systemorienterad miljöingenjör vid det amerikanska forskningscentret Sesync, till Tidningen Global.

Av Klas Lundström

ENERGI/KLIMAT | Efter ett drygt år i covid-19:s våld börjar människor ana ljuset i pandemitunnelns bortre ände. Alla når dock inte dit. Miljontals har dött i covid-19. Andra i sjukdomar relaterade till coronaviruset. Många betalar ett högt pris för pandemins sociala hälsokonsekvenser.  

Nedstängda samhällen och uppmaningar till globalt hemarbete i den mån det varit möjligt har isolerat människor i sina hem. De enda fönstren till världen utanför har varit via skärmar till mobiltelefoner, datorer och plattpaddor. 

Redan under våren 2020 kunde Akamai konstatera att det globala internetsurfandet skjutit i höjden och nått rekordnivåer som det amerikanska internetstatistikbolagets företrädare aldrig sett maken till. Internet är en sfär allt fler människor får tillgång till – i april 2021 4,72 miljarder, enligt Datareportals statistik, vilket motsvarar 60 procent av planetens totala befolkning.

1,3 miljarder år

Bara under det senaste året har 332 miljoner nya internetanvändare kastat sig ut i den oändliga cyberoceanen med mobiler, skärmar eller datorer som surfbrädor. 

Varje internetanvändare snittar sju timmars närvaro – alltså motsvarande en arbetsdag – online varje dag. Sammantaget väntas mänskligheten spendera 1,3 miljarder år på internet under 2021, enligt Datareportal. 

Spenderade år som kommer till ett pris – särskilt ifråga om energiförbrukning.

– Internet är väldigt abstrakt och många förstår nog inte hur deras favoritserier på Netflix lagras eller överförs, än mindre all energi som krävs för att utföra en sådan sak, säger Renee Obringer, filosofie doktor och systemorienterad miljöingenjör vid det amerikanska forskningscentret Sesync, till Tidningen Global.

”Förbisedda miljöavtryck”

Tillsammans med några kollegor har Renee Obringer författat forskningsrapporten ”The overlooked environmental footprint of increasing Internet use”, publicerad i Resources, Conservation & Recycling.

”Miljökostnaden för framtagandet av nya teknologier och vanor upptäcks ofta för sent och typiskt nog när det är svårt att förändra antagna teknologi- och beteendenormer”, menar rapportförfattarna.

Att strömningsgrytan förses med förnybara energiresurser kommer bidra till att dämpa det uppkopplade samhällets – och framför allt strömningskulturens – klimatpåverkan. 

– Men i händelse av politiska åtgärder som kräver större insyn i rapporteringen av koldioxidutsläpp kan det komma att hållas tillbaka i form av lobbyverksamhet, något som kan begränsa framstegen, säger Renee Obringer.

”Technosapiens”

Science Advances publicerade nyligen en rapport om nya arkeologiska fynd utmed Malawisjön i östra Afrika, vilka indikerade att människan använt sig av eld för att röja skogar längre än tidigare beräknat. 

Redan för 80 000 år sedan förefaller människan ha röjt landskap med hjälp av eld. Ett kvitto på vår arts anpassnings- och utvecklingsförmåga. Och bestående arv i jorden vi lever på.

Människans evolutionära resa från jägare och samlare till jordbrukare och industrialister har på senare år tagit ytterligare ett kliv, till en art som numera kan beskrivas som ”technosapiens”.

En ny intelligent art sprungen ur ”homosapiens integration med teknologi”, enligt Urban Dictionary. Och ju förr vi kommer till insikt om vår föränderliga identitet – menar Romeo Siquijor, IT-chef vid Cemex USA och digitaliseringsskribent vid Forbes – desto bättre rustade står vi för att möta den framtid som vi istället för skogsröjande eldar bygger med serverhallar, mobilbanksidentifikationer och Zoom-möten. 

Nya världar, ändrade vanor

Beredda eller inte, demokratiskt förankrat eller ej – våra liv flyttas i allt högre utsträckning över till ett ständigt uppkopplat onlineläge. Umgänge, underhållning, arbete sker numera för en stor del av världens befolkning – och särskilt på grund av covid-19-pandemin – på en skärm framför dig. 

En helt ny värld att utforska, studera och förstå. 

Ändå är det just det vi inte gör, menar George Kamiya, energianalytiker vid Internationella energirådet, IEA. Att strömningstjänster förbrukar energi råder det inga tvivel om, däremot pågår en alltmer högljudd diskussion om exakt hur mycket energi den globala strömningsindustrin konsumerar – och hur ren den är.

– En anledning är lat journalistik. Medier har en förmåga att upprepa påståenden som väcker uppmärksamhet, säger han till Tidningen Global.

Reciterade påståenden ur de fåtal rapporter och partsinlagor från fossilenergikritiska tankesmedjor som hittills presenterats när det gäller den globala strömningens klimatavtryck – och vilka enligt George Kamiya utgår från föråldrade modeller och föreställningar. 

Som exempel återger han data som först publicerades i omställningstankesmedjan The Shift Projects rapport från 2019 – slutsatser bland annat återgivna i brittiska Channel 4 Dispatches – vilka menar att miljontals visningar av Youtube-videon ”Despacito” med Luis Fonsi och Daddy Yankee i samarbete med Justin Bieber slukat elektricitet för motsvarande 900 gigawattimmar.

En elkonsumtion i linje med 2017 års energiförbrukningssiffror för Centralafrikanska republiken, Guinea-Bissau, Sierra Leone, Somalia och Tchads dito – tillsammans.

En överskattning som IEA-analytikern menar leder såväl allmänheten som debatten fel och frågan om strömningsindustrins energiförbrukning in i en snäv potentiell återvändsgränd. Med det sagt bör forskning kring strömningsindustrins energiförbrukning intensifieras och förbättras.

– Bristen på aktuell och trovärdig forskning har lämnat ett vakuum, säger George Kamiya.

Kött, flyg och jordbruk – inte strömningsindustrin

Klimatkrisen har fått länder, organisationer och inflytelserika miljardärer och företag att utfästa alltifrån satsningar på förnybara energikällor som löften på diversifiering. 

Och i stormen av en klimatdebatt om ansvar och handling har stort fokus hamnat på kött, flyg och jordbruk – alltmedan strömningsindustrins klimatpåverkan seglat vidare under radarn, relativt ostört och oreglerat.

För strömningsaktörer som exempelvis Netflix, HBO och C More har frågan om energikällor och ansvar halkat efter mycket på grund av att tjänsten de tillhandahållit främst blir något som konsumenten själv får sopsortera. Enskilda hushålls energival spelar in, liksom makten att påverka hela tiden har legat i strömningskundens händer – ju mindre strömning, desto mindre energiförbrukning. 

Ändå har George Kamiya svårt att sia om vart strömningsdebatten kommer att befinna sig om fem år. En anledning, menar han, är den snabba digitala teknikutvecklingen som förändrar debattens utgångsläge.

– Siffrorna när det gäller videoströmning kan vara mer stabila om fem år och uppmärksamheten kan ha förflyttats till andra tillväxtområden, säger han.

Strömningstjänsters – och allmänhetens – ansvar

En aktör som ger eko åt George Kamiyas förutsägelse och lystrat till Renee Obringer och hennes kollegors forskningsrapport om strömningsindustrins ohållbara fossila utsläppsavtryck är Netflix. Senast i början av år 2023 ämnar strömningsjätten ha ”nollat” sina växthusgasutsläpp och år 2030 ska bolagets energikonsumtion minskas med 45 procent. 

När det gäller den globala kampen mot strömningsindustrins klimatpåverkan har företag och enskilda privatpersoner en stor roll att spela, menar Kaveh Madani, iransk miljöforskare numera knuten till Yale Universitys Mellanösternprogram och en av författarna till ”The overlooked environmental footprint of increasing Internet use”.

– Du kanske inte måste strömma varje film i HD. Överväg också att när det är möjligt att stänga av videofunktionen under ett Zoommöte, säger han till Yale News.

”Incitament krävs för förändring”

Störst ansvar måste emellertid enskilda nationer ta – såväl gällande folkbildning som politiska regleringar. Techbolag, menar Renee Obringer, förefaller se allvaret i strömningsindustrins ekologiska fotavtryck, men fortsatt forskning och en bredare debatt är av nöden för att människan ska ha någon chans att hållbarhetssäkra en livsstil som i så bred utsträckning förutsätter ständig uppkoppling och självklar tillgång till strömningstjänster.

Men utan allmänhetens kännedom eller medverkan i en fertil debatt och utan krav på politiska regleringar lär techbolag i slutändan se små anledningar till en skyndsam övergång till mer hållbara energikällor:

– Att uppmärksamma de ”dolda” kostnaderna för internetanvändning och förhoppningsvis uppmuntra utvecklingen av policy för att dämpa dessa kostnader var ett av våra mål med studien, säger Renee Obringer till Tidningen Global.