Flera plattformsföretag i Italien beordras av åklagare att officiellt anställa 60 000 arbetare som arbetar som bud för matleveranser. Företaget ska också enligt åklagarna i Milano betala 733 miljoner euro i böter.

Av Bella Frank

ITALIEN Det handlar om matbud som arbetar för plattformsföretagen Foodinho-Glovo, Uber Eats, Just Eat och Deliveroo som nu ska anställas. Företagen har hävdat att buden inte är anställda på företaget utan entreprenörer och egenföretagare men åklagarna i Milano, som utrett förhållandena mellan matbuden och företagen, gör en annan bedömning.

– Det är inte längre läge att säga att förarna är slavar, tiden har kommit att säga att de är medborgare som är i behov av lagligt skydd, sade Milanos huvudåklagare Francesco Greco under en nätsänd presskonferens, skriver Politico.

Åklagarnas beslut är ett resultat av utredningar som inleddes 2019 efter att flera bud varit inblandade i trafikolyckor, och kommer också fram till att företagen måste förse buden med säker och adekvat utrustning och arbetskläder.

Utredningen har visat att arbetarna behövt använda sig av en plattform på vilken de rankades utifrån prestation. Systemet innebär att buden riskerar att sjunka i ranking om de tar semester eller blir sjuka, och en sämre ranking innebär i sin tur att man tilldelas mindre jobb i form av leveranser, skriver Reuters.

EU-kommissionen utreder förändringar

Den fackliga gruppen Deliverance Milano skriver enligt Politico i ett uttalande på Facebook att beslutet är ett hårt slag för ”plattformsföretagens narrativ, mot deras affärsmodell som är baserad på en falsk autonomi och ett utnyttjande av tillfälligt arbete”. Gruppen fortsätter. ”Det finns ingen tid att förlora: Anställningar och rättigheter omedelbart”.

Uber Eats, Foodinho-Glovo och Deliveroo säger i ett uttalande att de följer landets lagar och regelverk och att deras verksamhet – som expanderat kraftigt under coronapandemins nedstängningar – utgör en ”nödvändig tjänst”.

I förra veckan inledde EU-kommissionen en konsultationsprocess för att granska villkoren för arbetare inom den så kallade gig-ekonomin och vilken status dessa arbetare har visavi plattformsföretagen, skriver Reuters.

Processen ska genomföras i två faser där den första ska konsultera företag, arbetare och fackföreningar för att utreda vad EU bör göra för att förbättra arbetsvillkoren inom plattformsföretagen. Senare i vår ska fokus ligga på förslag och möjlig lagstiftning.